Artiklar

I den här presentationen från DI Bank 2026 delar Peter Stier och Carl Brynielsson insikter från rapporten The Future of Financial Crime, framtagen av UC tillsammans med Kairos Future.

Den kriminella ekonomin i Sverige omsätter idag cirka 352 miljarder kronor om året. För företag inom bank, finans och andra reglerade branscher handlar finansiell brottslighet därför inte längre bara om regelefterlevnad – utan om att skydda affären, minska riskerna och fatta snabbare, tryggare beslut i en allt mer komplex verklighet.

Den ökande komplexiteten i finansiella flöden driver fram ett nytt europeiskt regelverk för penningtvättsbekämpning. Med EU:s nya AML-förordning (AMLR), som träder i kraft i juli 2027, och det uppdaterade direktivet AMLD6, skärps kraven på hur banker identifierar, bedömer och hanterar risker kopplade till penningtvätt och finansiering av terrorism. 

EU:s nya AML-ramverk utgår från insikten att ekonomisk brottslighet ofta kan motverkas långt innan transaktionerna når banksystemet. Här befinner sig advokater och revisorer ofta tidigt i processerna; vid bolagsbildningar, ägarförändringar, omstruktureringar och andra upplägg där juridiska och ekonomiska strukturer formas. 

“Det är branscher där man kanske inte har erfarenhet av att vara omfattad av regleringar. Förstår man inte varför man omfattas, blir det svårt att veta hur man ska tänka,” säger Magnus Eldberg, försäljningschef på UC. 

Datakvalitet är grunden för varje riskbedömning. Utan tillförlitlig information om kunder, bolagsstrukturer och transaktioner är det svårt att identifiera avvikelser eller förstå ägarförhållanden. Peter Stier, produktägare för AML och KYC på UC, lyfter särskilt att många företag överskattar tillförlitligheten i Bolagsverkets registrerade information.