Signalerna som kan visa om återhämtningen vänder

Betalningsförmåga, kreditrisk och konkurser kan ge ledtrådar om vart ekonomin är på väg. Men det är samspelet mellan signalerna som gör bilden tydligare. I november månads Data Stories resonerar UC:s analytiker Amanda Aldestam om vad företag och beslutsfattare behöver följa – och hur omvärlden kan förändra förutsättningarna inför 2027.

En ekonomi i återhämtning innebär inte att riskerna har försvunnit. För Amanda Aldestam är det snarare ett skäl att följa de tidiga tecknen på förändring. I den återkommande intervjuserien Data Stories riktar hon den här månaden blicken mot företagens ekonomiska motståndskraft och de omvärldsfaktorer som kan sätta den på prov.

Betalningsförmåga och kreditrisk står i centrum. Fler betalningsanmärkningar eller en bredare förskjutning mot högre kreditrisk kan tyda på att pressen ökar. Även konkurser och utvecklingen av nystartade företag behöver följas. En enskild förändring räcker däremot inte för att avgöra vart ekonomin är på väg.

– En enskild datapunkt behöver inte säga så mycket, men om flera indikatorer börjar röra sig åt samma håll får vi en tydligare bild av vart utvecklingen är på väg, säger Amanda Aldestam.

Samma ränta – olika sårbarhet

Räntan är en av de faktorer som kan förändra företagens förutsättningar. Om inflationen tar fart igen och Riksbanken behöver höja räntan ökar pressen på finansieringskostnader, likviditet och betalningsförmåga. Men Amanda Aldestam gör en viktig åtskillnad: inflation som drivs av högre kostnader får andra konsekvenser än inflation som följer av en starkare ekonomi och efterfrågan.

– Mest sårbara är företag med små marginaler, hög skuldsättning och begränsade finansieringsalternativ.

Fastighets- och byggbranschen är särskilt känsliga för ett högre ränteläge, eftersom verksamheterna är kapitalintensiva och beroende av finansiering. Inom handel och restaurang märks påverkan också via hushållen. När deras konsumtionsutrymme krymper kan efterfrågan försvagas, samtidigt som företagens egna kostnader stiger.

När osäkerhet bromsar besluten

Förutsättningarna avgörs inte enbart av kostnader och räntor. Osäkerhet om regeringsbildning, skatter och regelverk efter valet kan få företag att skjuta upp investeringar och rekryteringar. För hushållen kan besked om skatter, bidrag och arbetsmarknad påverka viljan att konsumera eller spara. Amanda Aldestam lyfter därför betydelsen av förutsägbarhet.

– Tydliga och långsiktiga spelregler kan därför stärka både investeringsviljan och framtidstron.

Även utanför Sverige finns faktorer som kan förändra spelplanen. Geopolitiska konflikter och handelspolitiska spänningar kan påverka internationell handel och leveranskedjor. Kronans utveckling förändrar förutsättningarna för export och import, medan råvaru- och energipriser kan påverka både företagens kostnader och inflationen.

Det är sambanden som gör bilden tydligare

Att bevaka utvecklingen handlar därför inte bara om att identifiera en enskild risk. Amanda Aldestam betonar hur flera faktorer kan samverka: förändringar i handel och energi kan påverka kostnaderna, som i sin tur kan få följder för inflation, räntor och efterfrågan.

– Geopolitik, handel, energi, kronkurs, inflation och räntor hänger ihop och kan tillsammans snabbt förändra förutsättningarna för både kostnader och efterfrågan.

Under november och vidare in i vintern blir frågan hur sådana förändringar märks i företagens ekonomi. Betalningsförmåga och kreditrisk ger ett perspektiv, konkurser och nyföretagande ett annat. Tillsammans kan signalerna bidra till en tydligare förståelse av om återhämtningen håller i sig eller om den ekonomiska pressen ökar.

– Där skulle jag framför allt titta på företagens betalningsförmåga och kreditrisk.

Inför 2027 är det alltså inte en enskild datapunkt som står i fokus, utan hur utvecklingen i omvärlden och företagens ekonomi hänger samman. Det är där Amanda Aldestam söker signalerna om vad som kan bli nästa förändring i återhämtningen.