Hej och välkommen till vår blogg!

Här hittar du tips, information och reflektion

Här bloggar några av våra experter kring omvärlden, trender och tjänster som hjälper dig i din vardag. Trevlig läsning!

Så shoppar du tryggt i sommar

Tillhör du en av alla dem som börjat handla mer online? Under pandemin har allt fler svenskar upptäckt fördelarna med onlineköp. Det har aldrig varit smidigare att beställa saker på nätet och visst underlättar det i vardagen! Tyvärr ser även bedragare detta som möjlighet att komma åt dina uppgifter, eller passar på att utnyttja det faktum att din brevlåda är obevakade när du är iväg på sommaren. Jag har därför samlat ihop några värdefulla tips som du enkelt kan använda i din vardag. Kanske är du redan bekant med några tips, men kanske hittar du något nytt! Tänk på det är när du handlar online: 1. Använd signering med Bank-ID på Klarna Om du handlar på sidor som erbjuder betalning via Klarna kan du ställa in att Klarna alltid ska begära verifiering av köp via Bank-ID. Du ställer in det under ”inställningar” på ditt Klarnakonto. 2. Välj att handla från säkra hemsidor Information på internet skickas antingen helt öppet och läsbart, eller krypterat där informationen inte är läsbar för en tredje part. Det är säkrare för dig att välja krypterade sidor när du handlar, du ser det genom att webbsidans adress börjar med https och inte bara http. 3. Kolla upp hemsidan om du är osäker Är det första gången du ska handla från en specifik e-handlare? Då är det en bra idé att läsa information och recensioner om företaget på Google eller på allabolag.se. Om du inte får en bra känsla för företaget eller om något verkar skumt är det bättre att ta det säkra före det osäkra och handla någon annanstans. 4. Spärra din adressändring Gå in hos Skatteverket och spärra din adress så att ingen annan än du kan adressändra, eftersända eller lagra din post. Annars finns risken att bedragare kan beställa saker i ditt namn som levereras till din ”nya” adress. Och det kan ta tid innan du upptäcker det. 5. Undvik att klicka på länkar Får du e-postmeddelanden eller SMS som uppmanar dig att klicka på länkar – även om det verkar komma från din bank, vårdcentral eller Postnord – så ska du se upp. Och inte klicka på dem. Framförallt om det är för varor eller tjänster du inte känner till. Generellt ska du se upp om företag kontaktar dig via telefon, SMS:a eller e-post och uppmanar dig att du behöver betala in mer pengar för att få ditt paket eller verifiera dig med pinkod eller Bank-ID. Blir du osäker kontakta företaget och fråga om ärendet. Kolla då upp telefonnumret själv så det är rätt nummer. 6. Var rädd om ditt personnummer Om du får frågan när handlar i en butik om du är medlem, säg då inte ditt personnummer högt utan visa upp ditt ID-kort eller skriv ned personnumret på en lapp som du visar upp. På så sätt kan du minska risken för att någon kan snappar upp personnumret i kön. 7. Lås din brevlåda Om du har en låsbar brevlåda se till att den är just låst. Annars kan bedragare beställa saker i ditt namn och sedan gå och fiska upp avin eller paketet från din brevlåda. 8. Det finns hjälp att få Du kan även skaffa ett ID-skydd så får du notiser om något händer. Vi erbjuder UC ID-Skydd som bevakar dina personliga uppgifter på internet, som till exempel ditt betalkortsnummer, passnummer och personnummer. Om vi misstänker ett bedrägeri kontaktas du via e-post eller SMS och du får även tips på vad du kan göra. På så sätt kan du upptäcka ett bedrägeri i tid. I UC ID-skydd ingår även assistanshjälp dygnet runt och försäkring för kvarstående skuld samt vid rättstvister. Är du nyfiken at läsa mer klicka här:Läs mer om UC ID-skydd. Vill avslutningsvis passa på och önska dig en härlig och säker sommar! /Cecilia

Så kan vi rädda fler unga från skuldfällan

Skuldsättningen bland unga ökar oroväckande snabbt och en förklaring är att många tar dyra konsumtionslån, utsätts för aggressiv lånereklam och spelar på kredit. Utan att riktigt förstå konsekvenserna. Om unga människor skulle få lära sig mer om privatekonomi på ett tidigt stadie, redan i skolan, skulle vi inte se den här utvecklingen, det är jag helt övertygad om. Ny statistik från Kronofogden visar att det finns 33000 unga vuxna i Sverige som inte har lyckats betala sina lån och räkningar och därför hamnat i myndighetens register. Och skuldsättningen bland unga vuxna ökar snabbt – enbart det senaste året har deras samlade skuld ökat med 16 procent. Överskuldsättningen kan ha katastrofala följder. Många känner oro och ångest inför den egna ekonomin samtidigt som man skäms och inte vågar prata med andra om sin situation. Sociala problem, stress och ohälsa är vanligt. Många av de unga personer som blir överskuldsatta har tagit dyra konsumtionslån, det vill säga lån som används till att konsumera och som saknar säkerhet. Dessa lån kan ha mycket höga räntor, ibland upp till 40 procent. Aggressiv marknadsföring och spel på kredit De företag som ger eller förmedlar konsumtionslån är ofta aggressiva i sin marknadsföring. Även den som är svårt skuldsatt utlovas lån, medan kreditupplysningar framställs som något som bör undvikas. Ofta samarbetar långivarna och låneförmedlarna med populära influencers som får betalt för att prata gott om de dyra konsumtionslånen. Det är också vanligt att unga människor tar ofördelaktiga lån för att finansiera ett omfattande spelande. Egentligen är det förbjudet att ge lån för insatser i spel, men spelbolagen kan kringgå kreditförbudet genom att erbjuda spel på faktura eller genom kreditkort. Utbildning är vägen framåt Jag är helt övertygad om att det är viktigt att jobba förebyggande, för att minska risken att unga människor hamnar i djup skuldsättning, inte minst genom utbildningsinsatser. Undersökningar visar att många unga människor saknar grundläggande privatekonomiska kunskaper. I dag finns inte privatekonomi som ett eget ämne i grundskolan. De privatekonomiska frågorna ingår i stället främst i ämnet hem- och konsumentkunskap, som har minst antal undervisningstimmar av alla grundskoleämnen. Vi på UC arbetar aktivt för att privatekonomi antingen bör bli ett eget ämne i grundskolan eller lyftas fram mer i kursplanen för hem- och konsumentkunskap och få fler undervisningstimmar. En sådan satsning skulle ha brett stöd bland allmänheten. Enligt en ny Sifoundersökning beställd av UC tycker nio av tio svenskar, 94 procent, att det bör bli mer fokus på privatekonomi i skolan. Samtidigt kan överskuldsättningen inte lösas enbart genom utbildning av unga. Insatser behövs på flera områden. Det kan handla om skärpta regler kring lånereklam och spel på kredit, men det kan också handla om regeländringar som gör det mindre attraktivt att ge konsumtionslån till personer som har hög risk att inte kunna betala tillbaka. Vad som nu krävs är att finansmarknadsminister Åsa Lindhagen tillsätter en statlig utredning med ett brett mandat att föreslå effektiva politiska åtgärder mot överskuldsättningen. Ett sådant initiativ har stor potential att rädda fler unga människor undan skuldfällan./Gabriella

Nu gör vi det lättare för företagare att hitta nya kunder

Under den senaste tiden har vi jobbat med att ta fram en ny tjänst för våra små- och medelstora företagskunder som använder allabolag.se. Och häromdagen gick tjänsten live och det känns alltid fantastiskt skönt när något man jobbat med realiseras. Vad är det för tjänst undrar du då kanske, ja det ska jag förklara här. Vi på UC och Allabolag har länge stått för en av marknadens mest kompletta och populära databaser för marknadsinformation i Sverige. Större kunder har haft möjlighet att köpa våra mer avancerade analys- och urvalstjänster för att effektivisera sin försäljning och marknadsföring.   Men nu har det blivit dags för även små- och medelstora företag att kunna hitta relevanta och träffsäkraleadspå ett enkelt sätt. Med Allabolag Urval fårbesökare på allabolag.se avancerade funktioner för kundanalys, segmentering och målgruppsurval till ett konkurrenskraftigt pris.Med tjänstenhittar denya kunder utan att ringahundratals kalla samtal och fårhjälpi att identifiera de företag dehar störst chansatt göra affärer med, så att dekan fokusera på att kommunicera med de som är relevanta. Defår möjlighet att:  Analysera sina kunder  Skapa träffsäkra målgrupper  Kontakta Sveriges viktigaste beslutsfattare  Uppdatera sina register   MedAllabolag Urvalfår man större förståelsen för sina kunder ochkanenkelthittanya prospekt. Med hjälp av ett hundratal olika urvalskriterier kanmanta fram träffsäkra målgrupper för olika ändamål, ekonomisk statistik över branscher eller analysera olika affärssegment.    Det blir dessutom enklare att ta del av kontaktuppgifter till många av Sveriges viktigaste beslutsfattare. Vi samlar in, kvalitets- och GDPR-säkrar namn och kontaktuppgifter till företagsledare, ekonomiansvariga, försäljningsansvariga, marknadsansvariga och många fler.    Nu finns dessa uppgifter tillgängliga för dig att exportera direkt från Allabolag Urval ochävensystertjänsten UC Selekt. Du kan också höra av dig till oss för mindre utdrag, till exempel till kampanjer och registeruppdateringar. Vi fyller ständigt på vår databas med nya beslutsfattare för att ge dig de bästa förutsättningarna att komma i kontakt med rätt personer.  Är du nyfiken att läsa mer och kanske testa tjänsten finns mer information här.

Tack för mig!

För snart 26 år sedan klev jag in på UCs kontor i Stockholm. Jag kom från en roll som kreditchef inom industrin och såg med spänning fram emot att få bidra till att långivare och låntagare skulle få bättre förutsättningar att fatta ansvarsfulla kreditbeslut. Mitten på 90-talet var fortfarande präglat av efterdyningarna av krisen i början av decenniet och hade jag då vetat hur framtiden skulle utformas hade jag nog tvivlat på mig själv. Om någon på den tiden hade lyft fram ord som Machine Learning, Artificial Intelligence, Big Data, GDPR, Fraud Solutions och inte minst den utveckling som skett kring ärendehantering, teknik och kommunikation, så hade man varit lite fundersam om man visste vad man talade om. Jag minns när jag som nyanställd besökte en av våra kunder och studerade hur lång tid det tog att handlägga en kreditansökan på 90-talet. Men det var onekligen förra århundrandet så vi lämnar det därhän. I dag är det inte brist på relevant information eller data, eller för den delen effektiva stödsystem som påverkar möjligheter och risker utan en lång rad andra faktorer. UC ger idag kreditgivare och kredittagare tillgång till en av världens mest kompletta och korrekta kreditupplysningsdatabaser och utöver det finns en lång rad med tjänster som underlättar och stöttar ansvarsfull kreditgivning – och utveckling pågår ständigt. Att få ha varit en del i att utveckla nya tjänster inom vårt område, lära av kollegor både nationellt och internationellt, fört diskussioner med myndigheter, politiker, intresseorganisation och inte minst alla våra kunder, både företag och privatpersoner, har varit fantastiskt. Det är inte ett lätt beslut att lämna denna mycket spännande bransch men man behöver öppna nya dörrar i livet och därför är det dags för mig att säga tack för det som varit och önska er alla lycka till framöver. /Åke

Lyckat samarbete hjälper studenter att förstå företag

När studenterna på utbildningsföretaget Hyper Islands arbetar med hållbarhet och innovation, är det viktigt att säkerställa att lösningarna är ekonomiskt genomförbara. Har du inte arbetat med företagsekonomi tidigare kan det bli en tröskel att förstå resultat- och balansräkningen. Men det finns bra verktyg för att snabbt få ett grepp om företagets ekonomi och samtidigt få tillgång till UCs data på ett mycket lättillgängligt sätt. ”Det var magiskt! Studenterna tyckte att det var så häftigt. De kunde få ett snabbt grepp om ett företags ekonomi genom det enkla visuella gränssnittet och även jämföra med företagets konkurrenter” Det berättar Jenny Bergman, programansvarig på Hyper Island. Bonanzas verktyg Bisgraf använder UCs data och presenterar det på ett visuellt sätt. Lagret får en svart färg, anläggningstillgångarna blir röda. På så sätt kan du lätt jämföra två balansräkningar med varandra. Även erfarna kreditbedömare får en snabbare överblick över balans- och resultaträkningen. Med hjälp av UCs siffor får du också tillgång till branschens siffor och hur nyckeltalen brukar se ut. Då kan du också lättare sätta ditt analyserade företag i ett sammanhang. ”Våra studenter tyckte att det var så bra med en visuell bild av företagets ekonomi. De fick en snabb uppfattning för att sedan kunna djupdyka i de viktigaste posterna. Många visste inte att det gick att få fram så mycket information om ett företag, att datan är offentlig.” När jag pratar med några studenter blir det tydligt att även om många känner till UC så är det få som vet hur stor roll kreditupplysningsföretagen har i samhället. Det är många som inte vet vilken hjälp de kan få av UCs verktyg för att förstå den ekonomiska situationen för ett företag eller för den delen en konsument. Jiaojiao är student på Hyper Island och jobbar till vardags med innovation. Nu går hon en kurs om hållbarhet: ”Jag har ingen tidigare erfarenhet av balansräkningen. Först lärde jag mig grunderna via en e-kurs. Det var mycket användbart för mig. Det gav mig grundläggande kunskap. I mitt arbete ger det mig en förståelse för kundens finansiella situation, har de en finansiell status som gör att de kan satsa på innovation? Det bästa med utbildningen var att det gav en mental modell över företagets ekonomi och att det gick snabbt att göra en enkel analys.” Vill du också få tillgång till utbildning och verktyg som gör att du kan göra snabbare analyser och få en bättre förståelse för ett företags ekonomi? Gå våra kurser med Bonanza eller varför inte ett kostnadsfritt frukostseminarium?

Vinden har vänt för utsatta branscher

Antalet konkurser har minskat kraftigt under det första kvartalet i år visar vår senaste statistik. Hittills i år har antalet konkurser fallit med 17 procent jämfört med årets tre första månader 2020. Konkurserna började delvis falla redan under sommaren och trenden har fortsatt under hösten och nu även in på det nya året. Krisen eskalerade Förra året stängdes gränserna på grund av pandemin och industrier och småföretag fick svårt att få tag i komponenter. Höga sjuktal och personal i karantän slog hårt mot den internationella handeln. Efterfrågan föll brant eftersom många drog ner på konsumtionen i det oroliga läge som var då. Företagen drog ned på sina investeringar. Det ledde till att tillväxten föll brant och många befarade en kraftig ökning i arbetslösheten. Under tredje kvartalet steg efterfrågan något när läget stabiliserade sig och efter att stödpaket både i Sverige och i omvärlden fick effekt. Vissa branscher som restaurang och transport har dock haft det mycket tufft hela vägen. Nu har det vänt Nu när vi ser tillbaka på det första kvartalet 2021 kan vi se att det går åt rätt håll i nästan alla stora branscher om vi ser till konkursutvecklingen. Enligt Konjunkturinstitutets senaste undersökning svarar hälften av företagarna att omsättningen är lägre mot ett normalläge. Riskerna är därmed högre för ökade konkurser, men det syns alltså inte i konkursutvecklingen. Byggbranschen som traditionellt har varit mycket utsatt för konkurser klarar sig bra. Det är helt enkelt fler småföretag som klarar sig när hemmajobbarna passar på att göra om hemma. Till och med hotell- och restaurangbranschen ser ljuset i tunneln, trots att många fortfarande ligger på gränsen till överlevnad. Detaljhandelns omstöpning började långt före pandemin, men den har gjort att e-handeln har fått en riktig knuff framåt och nya grupper har hittat till e-handeln. Många små och svaga detaljhandlare har redan försvunnit från marknaden. Utvecklingen är tudelad, dels blir det de större kedjorna med finansiella muskler som kan möta de nya förutsättningarna som tar allt större plats på marknaden. Dels är det små nischade uppstickare som tar plats. Enligt Tillväxtanalys är det just små detaljhandlare inom sport- och fritidsutrustning på nätet som ökar kraftigt. Framtiden ser ljusare ut Framöver tror många på en kommande glada 20-talet-stämning när vi äntligen får träffa våra nära och kära. Eftersom många hushåll har haft det bra ekonomiskt med stigande tillgångspriser och lägre konsumtion av nöjen lär det finnas ett uppdämt behov som kommer att gynna upplevelseindustrin. Hotell- och restaurang, researrangörer och andra tjänstesektorer kommer att få ett lyft. De små byggbolagen kan uppleva en viss nedgång då det har startats många nya företag och konkurrensen kommer hårdna när fler återgår till vanliga arbetsplatser igen. Ett annat frågetecken är hur det går för de företag som har levt på gränsen och överlevt med hjälp av stödpaket. Hur klarar sig de när stödpaketen fasas ut? Allt tyder på att optimismen fortsätter att stiga brett inom tjänstesektor och inom tillverkningsindustrin. Kanske kan småföretagarna börja andas ut igen för den här gången. /Richard Här kan du hitta all vår konkursstatistik Minskning konkurser första kvartalet 2021 Restaurang -3Bygg -14Detalj -8Transport - 20

Finansinspektionen vill att långivare ska se svenskarnas skulder

I går släppte Finansinspektionen sin Konsumentskyddsrapport 2021. Den fokuserar i stort på osund kreditgivning och föreslår en statlig utredning som ska göra det möjligt för långivare att se svenskarnas alla skulder. Vi på UC vill se en bred utredning som kan föreslå åtgärder för att minska överskuldsättningen. Det är väldigt positivt att Finansinspektionen fokuserar på osund kreditgivning i årets rapport tycker jag. Det finns tyvärr flera ansvarslösa långivare som tar skyhöga räntor och ger lån även till personer som har hög risk att inte kunna betala tillbaka. Finansinspektionens årliga Konsumentskyddsrapport beskriver de största riskerna för konsumenter på finansmarknaden. I årets rapport är osund kreditgivning en prioriterad konsumentrisk. Finansinspektionen föreslår att regeringen tillsätter en utredning som ska titta på hur kreditgivare kan få en helhetsbild av konsumentens befintliga skulder. Jag tycker att Finansinspektionens förslag missar målet och bedömer att det är helt andra åtgärder som nu behövs. Vi hoppas på en statlig utredning, men det är viktigt att den får ett brett mandat att föreslå olika åtgärder som kan minska överskuldsättningen. I rapporten lyfter Finansinspektionen fram att betalning med faktura är vanligt vid näthandel och att det i synnerhet är unga människor som får många påminnelser och inkassokrav. Finansinspektionen föreslår därför att den föreslagna utredningen om ett centralt kreditregister ska överväga om vissa inkassoskulder ska ingå i registret. Vi tycker att det är en god idé att inkludera information från inkassoföretag vid kreditprövningar. En statlig utredning bör brett undersöka hur sådan information kan tillgängliggöras utan att äventyra skyddet för den personliga integriteten. Vi ser fram emot att fortsätta vårt arbete med att bidra till att minska överskuldsättningen i samhället. För att göra detta behöver utredningen vara bred och öppen för olika typer av åtgärder. /Gabriella

Så skapar vi trygghet i automatiska beslut

Automatiska beslut blir allt vanligare i vår vardag. Samtidigt visar en ny Sifo-undersökning att svenskar inte gillar när maskiner fattar beslut om oss och att tilliten till AI-tjänster verkar minska. Hur bemöter vi denna konflikt? I rapporten ”Svenskarna och AI 2020”, framtagen på uppdrag av bland annat UC och baserad på en Sifo-undersökning, kan vi se att misstron är stor mot de maskiner som sägs förenkla våra liv och göra oss mer produktiva. En enkätdel innehöll exempel på maskinella beslut (bland annat inom lån och a-kassa) och frågade vilka av dessa som kändes acceptabla. Så många som 62% av deltagarna kunde inte ge sitt stöd till något av alternativen. En annan fråga handlade om ansiktsigenkänning, där betydligt fler var positiva till tekniken när det gällde att låsa upp telefonen, än för att checka in på hotell. Vi verkar känna oss tryggare med att ge personlig information till vår telefon, som är vårt sällskap dygnet runt, än till ett hotelldatorsystem på en främmande plats. Det hela sammanfattas i undersökningens sista fråga, där det visade sig att de två största farhågorna kring AI är brist på personlig integritet och att systemet ska fatta fel beslut. Varför är automatiska beslut läskiga? Många automatiska beslut accepteras utan att vi tänker på det. Varför litar du egentligen på att kassaapparaten i mataffären räknar rätt och ger dig korrekt växel? Förmodligen för att du förstår exakt vad den gör och du vet att du alltid kan kontrollräkna själv. Kanske litar du också på att Skatteverkets datorer ger dig rätt slutskattebesked? Visserligen kan skatteregler vara krångliga, men de är inte godtyckliga, så om datorerna var rätt programmerade förra året borde de vara det i år också. Informationen som används för beräkningen kommer dessutom från deklarationen som du själv har skickat in, vilket ger dig stor insyn i processen. Man kan förstås fråga sig varför vi alls ska försöka höja acceptansen för automatiska beslut. Kan vi inte betrakta denna samhällsvida skepsis som ett tecken på att automatiseringen har gått för långt? Ja, kanske har det gått för långt, men inte med automatisering i sig utan med maskinbeslut som saknar förklaring och säker personuppgiftshantering. Dessutom har inramningen stor effekt på vår upplevelse: I Trelleborgs kommun automatiserade man hanteringen av ansökningar till försörjningsstöd. Ett nytt datorprogram, med aktuella regler inbyggda, kopierade textfält från andra program och kunde därmed själv bedöma om alla villkor var uppfyllda, precis som Skatteverkets datorer bedömer din skatt. Problemet uppstod när man valde att kalla detta för en ”robot”, vilket ingav en känsla av att varma mänskliga bedömningar nu var utbytta mot kalla maskinella regler. I själva verket följer datorprogrammet och dess mänskliga kollegor samma regelverk och besluten kan överklagas som vanligt. Ibland påverkas vi dock mycket konkret av att beslut har automatiserats. I Storbritannien stoppade Coronapandemin alla gymnasieprov förra våren och den ansvariga myndigheten lät istället en algoritm sätta slutbetyg för sistaårselever. Dessa betyg används för att söka till universitetet och kan därmed ha stor påverkan på en ung människas liv. Stora protester ledde till att myndigheten backade och betygen drogs tillbaka. Kan kreditupplysningskopian visa vägen? Tillit skapar vi genom att bemöta de två stora farhågorna som rapporten ”Svenskarna och AI 2020” visar på: Oro för den personliga integriteten och oro för att maskinen fattar fel beslut. Den första kan vi hantera genom att vara öppen med vilken information som används. När ett automatiskt beslut fattas, visa då vilka uppgifter det är grundat på. Detta går längre än GDPR som kräver att man informerar individen när information registreras och när individen aktivt begär ett utdrag, men inte vid själva beslutet. Det finns faktiskt sedan länge ett exempel i vårt land på hur detta kan gå till: När någon tar en kreditupplysning på dig, är kreditupplysningsbolaget skyldiga att skicka dig en kopia. Denna princip, att varje beslut ska åtföljas av en tydlig beskrivning av dess informationsunderlag, borde kunna tillämpas på flera områden. För att besvara den andra farhågan, att maskiner kanske fattar fel beslut, kan vi på liknande sätt utgå från GDPR som kräver att individen ges meningsfull information om logiken bakom. Återigen behöver vi utvidga normen och ge denna förklaring även vid beslutstillfället. Vad som egentligen räknas som ”meningsfull information” måste bedömas från fall till fall. Det finns ibland skäl till att skydda den exakta logiken, men målet måste vara en förklaring som är användbar för individen, åtminstone för att den ska kunna bedöma om lagar och regler är uppfyllda. Trygghet i att veta Oron tycks öka inför maskinella beslut och bedömningar som påverkar oss personligen. Jag tror att vi kan finna en väg framåt i en ny norm för automatiska beslut, där vi i realtid, gärna före beslutet, presenterar individen de uppgifter och den logik som ligger bakom, utformat för att vara begripligt och användbart. Vi kan vara säkra på att många beslut kommer att bli fel även framöver, oavsett om människa eller maskin har varit inblandad, men med förståelse av processen och sin egen personliga information kan automatiseringen göras tryggare. De maskinellt satta gymnasiebetygen i Storbritannien är i själva verket ett mycket positivt exempel på detta: Informationen och logiken var tydlig, vilket gav eleverna tillfälle att bedöma att detta inte var ett acceptabelt system och därmed kunde de också driva igenom en förändring. Endast öppenhet ger den möjligheten. Häromdagen hade jag förmånen att få hålla i ett seminarium på Framtidsmässan om just AI och automatiska beslut, titta gärna på inspelningen nedan om du inte var med! /Olle

Allt fler unga hamnar i skuldfällan

Ny statistik från Kronofogden visar att antalet unga som ansöker om skuldsanering fördubblades under förra året. Vi på UC har länge jobbat för att ämnet privatekonomi måste få ett större fokus i skolundervisningen och vi vill även se ett förbud mot lånereklam genom influencers. Personer som har så stora skulder att de inte kan betala tillbaka inom en överskådlig tid kan ansöka om skuldsanering hos Kronofogden. År 2020 ansökte 28 293 personer om skuldsanering, vilket är en ökning med 38 procent jämfört med 2019. Bland unga vuxna i åldern 18–30 år ökade antalet personer som ansökte om skuldsanering med hela 124 procent, från 2 208 personer år 2019 till 4 938 personer år 2020. Jag personligen oroas över hur snabbt skuldsättningen bland unga ökar. Det borde vara mer fokus på privatekonomi i skolundervisningen, eftersom det skulle göra unga människor bättre rustade att undvika överskuldsättning i vuxenlivet. Stoppa reklam via influencers En starkt bidragande orsak till överskuldsättning bland unga är så kallade konsumtionslån, det vill säga lån som tas för att konsumera och som ofta saknar säkerhet. Det kan handla om snabblån eller avbetalningar med ränta. Dessa lån har generellt höga räntor, ibland upp till 40 procent. Ofta lockas unga människor in i skuldfällan genom aggressiv marknadsföring av konsumtionslån. Jag tror att en politisk åtgärd som vore effektiv är att förbjuda reklam med hjälp av influencers för sådana lån. Vårt ansvar Vi driver initiativet The Bill sedan ett par år tillbaka, där unga vuxna utbildas i privatekonomi. Som en del av initiativet ger UC tillsammans med Fryshuset ungdomar möjlighet att delta i workshops och få löpande råd kring privatekonomi. Det är bara ett av alla initiativ vi, och även fler aktörer på marknaden kan göra för att bidra till att öka kunskapen inom privatekonomi bland unga. Men det behövs också effektiva politiska åtgärder och vi på UC vill därför att regeringen tillsätter en statlig utredning som kan föreslå åtgärder för att minska överskuldsättningen. /Gabriella

Trendbrott: antalet personer med skuldsaldo minskar inte längre

Under lång tid har vi sett att antalet personer med skuldsaldo hos Kronofogden stadigt minskat. Under 2019 minskade antalet skuldsatta med tre procent men den trenden har nu vänt. Under de senaste tio månaderna har kurvan planat ut och vi ser nu en liten ökning från 293 000 till 294 500 skuldsatta personer. Den här ökningen gäller för alla åldersgrupper. Vi ser även att fler nya personer får ett skuldsaldo, det har vi inte sett i statistiken sedan 2013 då den förra skuldsättningskrisen var som värst. En del med skuldsaldo har haft det länge och ungefär hälften av dem betalar inte av på sin skuld. Snittbeloppet man är skyldig har också växt, från 7 945 kronor till 8 315 kronor på 12 månader. Livskriser utlöser skuldsättning De som framförallt blir överskuldsatta är de som drabbas av livskriser såsom arbetslöshet, sjukdom, skilsmässa eller liknande kriser. Låginkomsttagare, lågutbildade, arbetslösa, sjukskrivna och ensamstående är överrepresenterade bland överskuldsatta. Bristande förståelse om privatekonomi och sin egen betalningsförmåga kan vara en orsak till att konsumenter tar lån de inte kan betala tillbaka. En annan tänkbar förklaring till att antalet personer med skuldsaldo har ökat är att de med svagare anknytning till arbetsmarknaden, och med tillfälliga anställningar, har fått det svårare under pandemin. Många företag i utsatta branscher som restaurang och detaljhandeln har klarat av krisen genom att dra ned på personal. Detta gör att många som försörjer sig på tillfälliga anställningar har fått svårare att betala räkningarna jämfört med den stora grupp på arbetsmarknaden som inte har berörts av pandemin ekonomiskt. En annan underliggande faktor är att utlåningen av konsumtionskrediter har ökat, med flera aktörer på marknaden och även en ökad marknadsföring av snabba krediter. Betalningsanmärkningarna växer Andelen av befolkningen som har fått en betalningsanmärkning ökar också något. För 12 månaders sedan hade 8,1 procent av Sveriges befolkning en ny betalningsanmärkning. Nu har den andelen växt till 10,2 procent. Andelen av befolkningen med betalningsanmärkning har fallit under många år i takt med att ekonomin har varit bra för de allra flesta. Dessutom har ett par regler ändrats som gör att det borde bli färre anmärkningar generellt, bland annat har TV-licensen blivit en skatt och därmed inget man kan få en betalningsanmärkning av. Just dessa betalningsanmärkningar från stat, landsting eller kommun, så kallade A-mål har faktiskt minskat. På tolv månader har minskningen varit hela 4,4 procent vilket förmodligen beror på regeländringarna. Ljusning runt hörnet Trots allt finns det många ljuspunkter. Vaccinationerna mot covid-19 är på gång och de ekonomiska hjulen snurrar. Nedgången i BNP var lägre i januari än i början av pandemin. Varslen går ner och snart kommer fler att kunna konsumera tjänster, även de som innebär att man träffas fysiskt. Världshandeln med varor fungerar som vanligt. Även om jobben i detaljhandeln kommer att glesas ut i takt med att e-handeln tar fler andelar kommer ekonomin att fortsätta återhämta sig i takt med att vaccineringarna kommer igång. Därmed finns det skäl att anta att fler personer kommer att kunna betala sina skulder. Men för den enskilde är en överskuldsättning ett tillstånd som leder till stress och ohälsa. Därför krävs att många samhällsaktörer tar sitt ansvar. Vi på UC vill slå ett extra slag för vårt dagligt uppdaterade register över alla privatpersoner och deras låneskulder. Det är ett kraftfullt verktyg mot överskuldsättning. /Richard