VIKTIG INFORMATION

Vi har för närvarande driftstörningar hos vår leverantör som påverkar vissa av våra tjänster. Vi beklagar detta och tackar för ert tålamod. Vår leverantör jobbar på att åtgärda detta så fort som möjligt. För mer information läs detta pressmeddelande.

Hej och välkommen till vår blogg!

Här hittar du tips, information och reflektion

Här bloggar några av våra experter kring omvärlden, trender och tjänster som hjälper dig i din vardag. Trevlig läsning!

Ändrat ränteläge på bostadsmarknaden

Efter en lång period av låga räntor och stigande tillgångspriser befinner sig Sverige i ett helt nytt läge. Samtliga hushåll går mot tuffare tider och allra värst drabbas de som har små marginaler och hög skuldsättning. I ett stigande ränteläge så sjunker priset på tillgångar och det gäller inte minst priset på bostäder. De som nyttjat ett stigande värde på bostaden för utökade krediter till allmän konsumtion har snabbt tvingats ändra på sitt beteende medan de hushåll som sparat och fokuserat på att amortera ner sina skulder är bättre rustade för tuffare tider. Kraftigt ökad inflation med stigande energipriser som främsta drivfaktor tänjer hushållens utgiftsbudget ytterligare - oavsett om de äger ett småhus eller en bostadsrätt. De hushåll som äger sitt boende och som lyckats binda sin bolåneränta och sitt energipris på långa löptider innan kriget i Ukraina kan ses som de stora vinnarna. Det finns idag många olika sorters prognoser på kommande års ränteläge och vi på UC Bostad har inte som vana att sia om framtiden - men ska vi tolka de mer optimistiska prognoserna så är det sannolikt att räntan kan komma att sjunka tillbaka igen inom ett par år. De hushåll som är aktiva på bolånemarknaden har agerat snabbt utifrån nya marknadsförhållanden. Under åren 2015 – 2018 valde ca 80% rörlig låneränta medan motsvarande siffra för åren 2019 – 2020 är runt 60% och knappt 20% valde rörlig ränta i våras strax innan räntorna stack iväg. Idag när de bundna räntorna är betydligt högre ser vi en omvänd trend: de flesta väljer återigen rörligt. Dessvärre är inte alla bolåntagare aktiva ochfler hushåll kan bli bättre på att omförhandla sina lån. Småhusägare drabbas i genomsnitt mer av höga energipriser än ägare av bostadsrätter på grund av större ytor att värma upp. Å andra sidan kommer hushåll som belånat sin bostadsrätt att drabbas av ytterligare en skuldkomponent -exakt hur mycket de drabbas beror mestadels på skuldsättningen i deras bostadsrättsförening (BRF). Stora skillnader mellan olika bostadsrättsföreningar I Sverige finns det drygt 35 000st registrerade bostadsrättsföreningar och av dessa är drygt 29 000st att anse som aktiva (äger minst en fastighet med byggnad) och innehar tillsammans drygt 1,1 miljoner lägenheter. Baserat på uppgifter från bostadsrättsföreningars årsredovisningar från 2021 är den genomsnittliga skuldsättningen per lägenhet ca 6 tkr/kvm. Underlaget baseras på ca 16 500föreningar med ca 1 000 000 lägenheter. Medianvärdet ligger på 4,7 tkr/kvm, innebärande att hälften av alla hushåll har en skuldsättning i sin förening antingen ovan eller under denna nivå. Av underlaget bor ca 12,6% av hushållen i en lägenhet vars förening har en skuld mellan 10- 15tkr/kvm. Ca 4,3% av hushållen bor i en lägenhet vars förening har en skuld överstigande 15tkr/kvm. Varje lägenhet har ett andelstal som bestämmer nivån på avgiften till föreningen. Till stora delar bestäms andelstalet utifrån lägenhetens storlek i förhållande till ytan av samtliga lägenheter i föreningen. I vissa fall ges olika andelstal till lägenheter med samma boyta på grund av att de ligger på olika plan eller har andra skillnader som exempelvis utsikt och läge som anses påverka värdet. Förenklat så kan man säga att varje bostadsrättslägenhet förpliktigar till en andel av föreningens skuld baserat på lägenhetens yta. Vi på UC Bostad har i flera år använt begreppet AFS (andel av föreningens skuld) i våra värderings- och BRF tjänster. En lägenhet på 70 kvm i en BRF med en skuld på 10 tkr/kvm kan därmed sägas ha en andel av föreningens skuld motsvarande 70 x 10 = 700 tkr. Om föreningen historiskt har lånat till en procent i ränta och har rörliga lån eller bundna lån med förfallodatum i närtid så kan föreningen alltså drabbas av mer än en fördubbling av ränteutgifterna på kort tid. Låt oss säga att höjningen uppgår till två procentenheter och föreningen inte avser finansiera ökade ränteutgifter på annat sätt än via höjda avgifter så kommer lägenhetsinnehavaren få räkna med en höjd avgift om 2% / 12 x 700tkr = 1 167 kr/mån. Om vi nu återgår till de observerade 16 000 föreningarna så baseras uppgifterna på 2021 års bokslut. När vi stresstestar samtliga dessa föreningar med en ökning om två procentenheter på låneräntan och dessutom adderar en ökad KPI på 8% så behöver 7 procent av föreningarna höja avgiften med minst 40%. Bland yngre föreningar med byggår 2018 eller senare behöver hela 42 procent höja avgiften med minst 40%. Ovanstående kan vara ett sannolikt scenario för många föreningar redan idag eller inom en snar framtid, beroende på hur stor andel av lånen som är rörliga eller måste omförhandlas. Kikar vi på just på den biten konstaterar vi att 60% av föreningarnas största lån har en löptid kortare än tre år. Kikar vi samtliga lån i de 16 000 observerade föreningarna så ser mixen likartad ut: ca 40% av lånen är bundna på löptider om 3 år eller längre. Framtiden får visa hur räntenivåerna kommer se ut kommande år. Adderar vi ytterligare en procentenhet i stressränta blir utfallet 16 procent (74 procent bland yngre föreningar) avseende hur många som behöver höja avgifterna minst 40%. Skuldsättningen i bostadsrättsföreningar skiljer sig åt geografiskt; mellan olika län i Sverige är spridningen från 3 tkr/kvm till över 8 tkr/kvm i medianvärde. Vi observerar mellan två till tre gånger högre skuldsättning bland yngre föreningar; mellan 8 - 14 tkr/kvm i medianvärde. Viktigt att nämna är att risken för avgiftshöjning även är högre i föreningar med stora investeringsbehov eller som har ett större beroende till enskilda inkomstkällor, exempelvis små föreningar som har få lägenheter eller föreningar som är beroende av en stor kommersiell hyresgäst. Vi samlar in och registrerar löpande stora datamängder avseende Sveriges bostadsrättsföreningar – där skuld och boyta är ett par av parametrarna. Sammanfattningsvis Riksbankens höjning av styrräntan leder till högre avgifter i bostadsrättsföreningar. Sju av tio hushåll får räkna avgiftshöjningar på 5–20 procent, enligt kreditupplysningsföretaget UC. Om räntorna ökar med ytterligare en procentenhet får 46 procent av hushållen räkna med höjd avgift på 15–40 procent. Analyser framöver Detta blogginlägg är en introduktion till kommande mer fördjupande inlägg kopplade till Sveriges bostadsrättsföreningar. Tycker du ovanstående analys av bostadsläget verkar intressant? Mitt team påUC Bostad sitter på omfattande informationsmängder avseende Sveriges fastigheter och bostadsrättsföreningar, så har du frågor får du gärna kontakta oss direkt på bostad@uc.se. Apropå det! Vi värderar löpande samtliga lägenheter i bostadsrättsföreningar - vet du t.ex. det dagsaktuella värdet av hela Sveriges bestånd? Svaret är hela 3 600 miljarder kronor! Vill du veta motsvarande belopp för småhus? Då får du vänta till nästa blogginlägg... /Stéphane

Varning för siffror! Speciellt i valtid.

När något är osäkert så törstar vi efter fakta, och en av de saker som känns allra mest ”faktigt” är siffror. Det var tydligt i den första delen av Covid-pandemin: Hur många är inlagda på sjukhus? Hur stor är överdödligheten? Hur många insjuknade har vi i Sverige jämfört med resten av världen? Siffror ger oss en del svar, men siffror kan också förvirra mer än de hjälper oss. Det har vi sett nu i den svenska valrörelsen. I grunden är siffertörsten en bra attityd. Siffror är det bästa sättet att göra information konkret och möjlig att agera på. Vi vill att bilens hastighetsmätare använder siffror och inte bara en färgskala med texten LÅNGSAMT – MEDEL – SNABBT - FÖR SNABBT. Men siffror bär ibland på en skenbar exakthet som gör att vi glömmer att de ofta innehåller osäkerheter. Mer siffror är väl alltid bättre? Låt oss se på två uppmärksammade exempel från valet. Först har vi de nya dagliga opinionsmätningarna, som exempelvis SVT/Novus gjorde. De fick oss att tro att vi visste hur opinionen svängde dag för dag. Men det visste vi egentligen inte, för de frågade bara 500 personer om dagen, och de dagliga förändringarna låg ofta inom felmarginalen. Felmarginalen är ett statistiskt mått som tar hänsyn till att institutet bara har frågat ett litet urval av alla landets väljare. Men ofta finns också en annan, okänd felmarginal som inte visas, som kommer från systematiska fel i mätningen. I SVT/Novus mätning hade högersidan större stöd på vardagar, men lägre stöd på helgen. Det kan förklaras med att det under veckan är lättare att nå folk som jobbar på kontor (som lutar åt höger) än folk med praktiska jobb (som lutar åt vänster). Detta skapade en tydlig veckovis trend i mätningen, och SVT kunde minst en gång i veckan proklamera att opinionen svängt från den ena till den andra sidan. Men detta var alltså bara den okända systematiska felmarginalen som spökade. Det andra exemplet visade SVT på sin valvaka. SVT lade stort dramaturgiskt fokus på sin vallokalsundersökning (Valu), som presenterades när vallokalerna stängde. Syftet med den mätningen är dels att få en bred förståelse av hur olika väljargrupper tänker (enkäten har 61 frågor!), och dels att få en första bild av hur valet gick. Men denna bild är bara aktuell i ungefär två timmar, tills den faktiska rösträkningen börjar rapporteras in. Och mätningen hade fel i vilken sida som vann. Visserligen presenteras resultat för alla åtta partier, och resultaten för de enskilda partierna hade låg felmarginal, men det vi främst ville veta var ju vilken sida som vunnit. Blir Magda eller Ulf statsminister? Jag själv var så desperat efter fakta att jag i två timmar granskade partiernas procenttal, diskuterade konsekvenser med mina nära, lyssnade intresserat på experternas kommentarer och politikernas reaktioner – allt baserat på en mätning som hade mycket kort bästföre-datum och dessutom var fel. Jag vill ha en second opinion, tack Vanliga opinionsmätningar har en fördel: Instituten är oberoende och vi kan göra en samlad bedömning från flera olika undersökningar. Fler siffror är inte alltid bättre, men fler oberoende mätningar är bra. Det finns inte lika många vallokalsundersökningar – TV4 hade visserligen en egen, men verkade inte helt lita på den eftersom de också visade SVTs mätning. Hur som helst hade TV4 också fel i vilken sida som vann. Siffror utan säkerhet är som kärlek utan kyssar Den tråkiga slutsatsen är att man helst inte ska visa siffror där osäkerheten gör resultatet otydligt. Jag förstår att SVT ändå vill visa sin Valu, som de planerat i fyra år, men det kan göras utan dramatisk nedräkning och Hollywoodmusik. SVT borde ha varit tydligare med att det var för jämnt för att säga vilken sida som vunnit, och istället lägga tv-tid på enkätens övriga 60 frågor: Hur röstade olika väljargrupper och hur motiverade de sina beslut där inne i röstbåset? Visst är det svårt att motstå siffrornas förföriska känsla av att utgöra hårda fakta. Men de kommer ofta med osäkerheter som kan göra budskapet helt felaktigt. Är det inte den statistiska felmarginalen, så är det kanske dolda systematiska osäkerheter, som vi lätt glömmer bort. För att ta en liknelse i din vardag så kanske ditt företag använder enkäter för att mäta både kundernas och medarbetarnas nöjdhet, och sådana mätningar har aldrig 100% svarsfrekvens. Så vilka är det som inte svarade? Tenderar de att vara extra nöjda eller extra missnöjda? Sådant kan ju välta hela slutsatsen från mätningen på ända! Om resultatet har ändrats sedan förra mätningen, beror det på något ni har gjort eller på att andra, nya, grupper har svarat? Nu börjar en ny fyra år lång kurs i kritiskt tänkande Den statistiska men felaktiga ”information” vi blev matade med under valet, borde lära oss en läxa: Snabba siffror har ofta dolda felmarginaler. De här problemen finns överallt omkring oss, men vi märker dem inte eftersom vi ofta inte får se något facit. Valet är speciellt, för rösträkningen ger ju till sist ett definitivt svar. Som vi sett nu kan osäkra siffror utan förståelse lätt slösa vår tid och till och med göra oss mindre kloka än om inga siffror fanns. För att de ska vara användbara behöver de komma från en tillförlitlig process och tolkas i ett sammanhang. Det är också en bra beskrivning av vad UC gör, för vi vet att siffror då verkligen kan bli den bästa sortens fakta. /Olle Engdegård

Sustainable lending – hur ser det ut på marknaden idag?

”Sustainable lending”, det vill säga hållbar utlåning, är något som fått allt större fokus i bank- och finanssektorn. Finansiella aktörer måste i högre grad anpassa sin utlåning och investera i företag utifrån ett brett perspektiv på hållbarhet. Men hur ser marknadens aktörer själva på ESG och hållbar långivning idag? Vi på UC genomförde nyligen en stor kundundersökning och fick svar. ESG (Environmental, Social and Governance) handlar om att se över hur ett bolag agerar med hänsyn till miljövänlighet, social hållbarhet och bolagsstyrning. ESG och konceptet om sustainable lending har också fått en ytterligare skjuts av det omfattande arbetet med Agenda 2030 och vi ser att frågan om just hållbara lån fortsätter att vara ett hett diskussionsämne i finansvärlden. Till följd av de lagstadgade ESG-kriterierna så har vi sett ett allt större behov på marknaden med att hjälpa våra kunder i deras hållbarhetsarbete allteftersom efterfrågan på bättre hållbarhetsdata kraftigt har accelererat. Vår stora marknadsundersökning Vi på UC har alltid haft som mål att bidra till långsiktigt hållbara affärsinformationslösningar – så för att ta reda på vad finanssektorn faktiskt tycker och tänker kring hållbarhetskraven så genomförde vi därför nyligen en omfattande undersökning om läget på marknaden. Vi intervjuade flertalet stora banker och finansiella institut om behoven, arbetssätten och framtiden avseende hållbar långivning och finansiering. Det framkom att kunder inom finanssektorn idag redan använder hållbarhetsdata för sin utlåning och att ESG-data numera är en mer naturlig del för att utvärdera kundernas totala risk - där vi kan se att typen E (environmental) och S (social) är den data som det just nu efterfrågas mer av. Orsaken är helt enkelt att bankerna inte vill ha icke-hållbara företag i sina portföljer. När det gäller framtida lagstiftning ser bankerna också positivt på att kraven skärps. Bankerna vill hjälpa sina kunder att bli hållbara och samtidigt minska portföljrisken, två saker som nu går hand i hand. Bra och tillförlitlig ESG-data och en gedigen plan för hur bolaget ska följa ramverken kommer alltså att fortsätta krävas framöver, då bankerna kommer att betrakta icke-hållbara affärsmodeller och verksamheter som en affärsrisk. Man ser istället att hållbara kunder bidrar till en sundare kreditgivning och en mer positiv långsiktig avkastning på investeringar. ”Hållbarhet har blivit en av de viktigaste byggstenarna för gott rykte, finansiering, konkurrensfördel och kommunikation för varje företag” - Deltagare på undersökningen Vi kunde även se att ESG-data hjälpte bankerna att enklare få en helhetsbild av sina kunder - även ur ett långsiktigt perspektiv. Genom ESG-data ansåg långivarna alltså att de fick chansen att lära känna sina kunder bättre. Genom information som exempelvis geografisk placering, verksamhet, ledningsgrupp, styrelse, företagsbelöningssystem och ägare så fick de en tydligare och djupare bild av kundprofilen. Hur ser det ut i praktiken? Vi ser också att det finns praktiska utmaningar på insamling och validering av data som visar hur pass hållbart ett företag är. ESG-data är utspritt på många ställen och är inte alltid strukturerat eller standardiserat. Betydelsen på ESG-data varierar också beroende på vilken typ av kund och på branschen som kunden verkar inom. Uppgifter om utsläpp av koldioxid är till exempel en mindre viktig parameter för ett arkitektföretag, men mycket viktigt för ett transportföretag. Alla intervjuade var även överens om att ESG-data kommer att behöva förädlas mer, eftersom det också kommer användas mer och mer i den hållbara utlåningen i framtiden. "Vi lägger mycket tid och kraft på att inte bara hitta hållbarhetsdata, utan också hitta rätt data." - Deltagare på undersökningen Det är en komplex matris för att ta reda på alla de olika hållbarhetsrelaterade aspekter som kan knytas an till ett företag – vilket ställer stora krav på datainsamling från alla parter. Vi på UC är idag ensamma på den svenska marknaden att erbjuda en ESG-rapport över samtliga svenska aktiebolag och inte enbart noterade bolag. Därför är vårt uppdrag som betrodd leverantör så viktigt: att fortsätta utveckla, förädla och hitta tillförlitlig ESG-data åt våra kunder. Med rätt sorts data så kan vi hjälpa svenska företag att fatta klokare affärsbeslut samt hjälpa dem i deras kontinuerliga hållbarhetsrapportering. Jag tycker det är mycket spännande att få hjälpa till med att bidra till ett bättre och mer hållbart samhälle med detta verktyg - och samtidigt främja ett ökat förtroende mellan företag, kunder och leverantörer. /Erica

Almedalsveckan 2022

Med tal, seminarier och diverse politisk verksamhet så anses almedalsveckan vara ett av de viktigaste forumen i svensk politik. Det är ett veckolångt event där politiker och intresseorganisationer får en chans att interagera och föra dialog sinsemellan. Jag blickar idag tillbaka på Almedalsveckan 2022 som i skrivande stund precis har avslutats och delar med mig av min upplevelse där tillsammans med min kollega Jeanette Jäger. Eventet var en ypperlig chans att få diskutera viktiga samhällsfrågor tillsammans med politiska företrädare och intresseorganisationer. En sådan viktig samhällsfråga som fick mycket uppmärksamhet under Almedalsveckan är problematiken kring överskuldsättning. Vi ser fortfarande idag negativa trender kring överskuldsättning - vilket leder till negativa konsekvenser för både individ och samhälle. Det var betryggande att se att intresset kring att föra en dialog om detta fortsätter att öka. Frågan är viktig för oss på UC och vi var på plats i almedalen för att ge vår syn på vad som behöver göras för att kunna vända den negativa utveckling vi ser. UCs syn på ett skuldregister Under veckan träffade vi politiker från de flesta politiska partierna samt diverse intresseorganisationer för att lyfta frågan tillsammans med dem. Vi deltog även i en spännande debatt anordnad av Svenska Inkassoföreningen under ämnet ”Hur motverkar vi skuldsättning?” Under debattens gång fick jag en fråga om vi på UC är emot ett skuldregister… och givetvis är vi inte det! Vi på UC har under 30 år byggt upp ett kreditregister som idag är nästintill komplett och det är ett otroligt viktigt verktyg för kreditgivare. Det vi faktiskt är emot är hur ensidigt debatten kring ett statligt skuldregister har drivits och att ingen grundläggande analys har gjorts kring problemet som vi vill lösa. Vi ser att det finns flera åtgärder som skulle kunna införas snabbare och med större effekt och därigenom har vi argumenterat emot ett centralt kreditregister. Om vi tittar närmare på frågan en stund så ser vi att det finns 3 alternativ kring hur man kan gå vidare med detta: Behålla dagens system oförändrat och låta kreditupplysningsbolagen hålla kreditregister med den information som är tillåten idag. Behålla dagens system men reformera det något och lagstifta om att kreditupplysningsbolag får hantera fler typer av skulder, och där ser vi att inkassoskulderna är den absolut viktigaste informationen som fattas idag. Eller så gör man om helt och hållet, skrotar lagstiftningen som fungerat i flera decennier och börjar om från början. Det kommer dock att bli mycket svårt och kostsamt både för skattebetalarna och bankerna men framförallt kommer det att ta mycket lång tid innan ett register finns på plats. Det här alternativet är vi emot för vi ser att kostnaden skulle bli hög och effekten marginell. Vi på UC ser gärna att lagstiftarna fokuserar på att reformera dagens modell så att kreditgivarna kan ta del av fler typer av skulder och därmed få tillgång till ännu bättre beslutsunderlag. Vad krävs för att minska överskuldsättningen? En annan fråga som vi fick i debatten var; ”Vad tror vi att det krävs från politiskt håll för att minska överskuldsättning?” Det pågår en utredning om detta just nu och vi tycker det är bra att utredningen har ett brett mandat. Vi förväntar oss att den analyserar och fokuserar på de viktigaste problemen och föreslår åtgärder som faktiskt är effektiva och gör nytta. I början av 2023 presenterar Överskuldsättningsutredningen sitt förslag till åtgärder för regeringen och riksdagen och det ska bli spännande att följa! UCs egna ståndpunkt är att det inte är brist på information som är problemet här - utan snarare vissa kreditgivares aggressiva affärsmodeller. Kreditgivare som ger krediter på upp till 40% ränta till personer med svag ekonomi och återbetalningsförmåga är en av huvudorsakerna till den ökande överskuldsättningen i Sverige. För att röra oss mot en sundare och mer ansvarsfull kreditgivning så är därför vårt förslag att: Ge långivare möjligheten att ta del av inkassoskulder Förbättra tillsynen av konsumentkreditinstitut Skärp reglerna för marknadsföring Förändra räntetaket Nu kommer vi att ta semester några veckor... men sedan fortsätter det intensiva och viktiga arbetet med att bidra till en minskad överskuldsättning i Sverige!

SWIFT – vad är det egentligen?

Den pågående ryska invasionen av Ukraina har under den senaste tiden ökat diskussionerna kring begreppet ”SWIFT.” Att utesluta Ryssland från SWIFT-systemet anses vara en mycket kraftig sanktionsåtgärd och de flesta har hört att banker är beroende av detta för att möjliggöra internationell handel – men vad är SWIFT-systemet egentligen? Har du någon gång gjort en överföring av pengar till utlandet? Om svaret är ja är sannolikheten stor att du utöver mottagarens kontonummer även har behövt uppge mottagarens SWIFT – numera kallat BIC (Bank Identifier Code.) SWIFT är en akronym för ”Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication.” Det är varken en bank eller ett företag utan istället fungerar den i praktiken som en kod för att på ett säkert sätt skicka pengar till rätt bank. Internationellt clearingnummer Du kan därför tänka på SWIFT som den internationella motsvarigheten till våra clearing-nummer i Sverige. Utan detta nummer blir det ungefär som att skicka post till en mottagaradress utan postkod vilket innebär att brevet kanske kommer fram, men sannolikt kommer det i retur. Banker kan med andra ord inte på ett säkert sätt verifiera betalningar som saknar SWIFT. SWIFT grundades 1973 av 239 banker från 15 olika länder med syftet att skapa ett harmoniserat system mellan länder för att förenkla och öka säkerheten kring internationella betalningar i takt med den växande globala handeln. Idag används systemet av mer än 11000 banker i 200 länder världen över. Swift ägssom sagt av samtliga involverade parter vilka också har möjlighet att ta gemensamma beslut för hur tjänsten ska användas. Grunden för tjänsten har sin bas i Belgien men styrs och bevakas av samtliga medlemsländer och flertalet centralbanker både i och utanför Europa. Givet den omfattande betydelsen av SWIFT för internationell handel är det då lätt att förstå vilka konsekvenser detta får, inte minst för Ryssland. /Jakob

Varför ökar bedrägerierna?

Under 2020 anmäldes 213 000 bedrägeribrott vilket motsvarar 24 anmälningar i timmen. Närmare hälften av de anmälda bedrägeribrotten kopplas till organiserad brottslighet. Vi ser en skrämmande utveckling och ställer oss frågan: Hur hamnade vi egentligen här? Investeringsbedrägerier, annonsbedrägerier, bidragsfusk, social manipulation, lånebedrägerier, falska fakturor, fejkade telefonsamtal, romansbedrägerier. Ja, listan av olika typer av bedrägerier kan göras lång och för varje lösning som presenteras, ligger alltid bedragarna ett steg före och hittar på nya sätt att utnyttja systemet. Till vardags spenderar jag redan en hel del av min tid med att förstå mig på varje enskild typ. Jag tänkte därför idag passa på att ta ett steg tillbaka och reflektera över vad det är som ligger bakom den här utvecklingen. Det mest populära att peka ut som en orsak senaste tiden har varit covid-19. Nedstängningar, restriktioner och andra åtgärder att försöka förhindra spridningen av viruset har skapat press på människor och företag som resulterat i ett kaos vilket enkelt kan vara tillräckligt för att rationalisera ett beteendemönster som vanligtvis hade setts som oetiskt. En annan effekt har blivit en störning av existerande processer samt snabbt uppstartande av nya processer, vilket skapar nya möjligheter att direkt utnyttja människor och företag. Är det svaret på frågan eller finns det andra förklaringar? Sanningen är att antalet bedrägerier hade ökat långt innan åtgärderna mot covid-19 sattes in. Det finns inga enkla förklaringar men det finns förklaringar.Rent generellt brukar forskare nämna att bedragare har tre saker gemensamt: En ekonomisk press, en tydlig rationalisering samt en möjlighet att begå bedrägerier. När någon av dessa tre växer och blir större, resulterar det i att antalet bedrägerier kommer att öka. Sedan bankkrisen 2008 har antalet anmälda bedrägerier till polisen ökat stadigt medan fysiska brott som bankrån har minskat. Istället för att banker blir drabbade är det till större del privatpersoner som utsätt och bedragarna siktar för det mesta in sig på redan socialt utsatta grupper. Digitala kanaler ökar möjligheten Internet är en fantastisk uppfinning som sammankopplat människor och gett oss möjligheten att uträtta saker utan att vara fysiskt närvarande. En utmaning vi nu står inför är att även bedragare kan använda sig av fördelarna. De kan anonymt testa nya metoder utan någon som helst risk att åka fast och precis som ett vanligt företag skala upp och automatisera sin verksamhet när de hittat något som fungerar. En stor del av den bedrägliga internettrafiken kommer dessutom från andra länder, där den svenska polisen och myndigheter har svårt att hitta bedragarna och ställa dem inför rätta. Även i Sverige är det enklare än någonsin att använda sig av social manipulation för att lura av någon person pengar. Förr i tiden var du tvungen att ta dig till ditt lokala bankkontor och bli betjänad av en fysisk person för att göra en banköverföring eller ta ett lån. I dagens samhälle kan du på gott och ont snabbt och enkelt godkänna allt med ett fingeravtryck. Bedrägerifokus inom kreditgivning Även om jag hade velat kan jag inte lösa alla världens utmaningar utan väljer att fokusera på min och UCs expertis relaterat till kreditgivning och riskbedömning. Förutom att vi strategiskt utvärderar löpande vad vi kan göra för att motverka bedrägerier så sitter vi redan inne med en mängd tips och lösningar som är väl beprövade. För dig som privatperson: Var hela tiden uppmärksam på att det finns människor som vill lura dig. Skaffa en bevakningstjänst så att du märker om någon tar en kreditupplysning på dig. Om du utsätts för ett bedrägeri, se till att du sätter en bedrägerispärr för att undvika framtida bedrägerier. Tjänsten ID-skydd, hjälper dig om du har blivit utsatt förID-stöld och när någon exempelvis försöker ta lån i ditt namn. För dig som företag: Ställ dig frågan om syftet med transaktionen. Är den rimlig med tanke på bolagets storlek och verksamhet? Kan bolagets företrädare svara på frågor om bolaget? Kontrollera företagets webbadress på domainbigdata.com. Här kan du se om adressen nyligen är registrerad trots att företaget har funnits länge. Stämmer namnet med domänen? Bildgoogla företaget. Vi har hittat fall med restauranger som ska finnas på fjärde våningen i ett hyreshus! Använd UCs produktUC Detekt som bygger på statistisk riskberäkning och på enskilda regler. Där jämförs över 400 parametrar med varandra och avgör om informationen är falsk, inkonsekvent eller riktig. Får du träff i vårt verktyg behöver du gräva vidare och göra en grundligare undersökning av bolaget. På UC erbjuder vi svenska kreditgivare ett av världens mest kompletta kreditregister för kreditupplysningar på privatpersoner och vi hjälper redan kontinuerligt kreditgivare att utveckla sina kreditprocesser för att undvika kreditgivning till bedragare. Med vår PSD2-lösning erbjuder vi nya möjligheter att undvika bedrägerier och överskuldsättning. Det gör vi genom att verifiera kontohavare och aktuell inkomst samt att vi hämtar konto- och transaktionsdata. Som företag implementera BankID med QR-kod. (ny) Vi är intresserade att komma i kontakt med fler företag. Har du tankar eller upplever du utmaningar med bedrägerier som du vill dela med dig av så tveka inte att kontakta mig. /Petter

Vad påverkar kreditgivares syn på företagskunder just nu?

De fem viktigaste trenderna just nu – risk och företag Konkurser Konkurserna minskade under året till den lägsta nivån på fyra år. Det speglar den kraftiga tillväxt vi har haft under året som landar på runt 4,8 procent. Tillväxtsiffrorna har under hela pandemin överraskat på uppsidan och uppsvinget gynnar även småföretagen. Pandemistöden har också gynnat de kontaktnära branscherna och har räddat många företag från konkurs. I hotell- och restaurangbranschen exempelvis fick företagen i snitt 2,6 stödåtgärder och det resulterade i lägre konkurstal än jag förväntade mig när pandemin slog till. Det skedde en uppgång under 2020 och enstaka månader under 2021; under 2020 gick över 2,2 procent av alla aktiva hotell- och restaurangföretag i konkurs. Nu är den siffran nere på 1,9 procent. Men restaurangbranschen har alltid varit mycket konkursutsatt med sina låga marginaler och stort beroende av utbildad personal. När det var glest mellan de upptagna borden på krogen kunde restaurangbranschen ha upplevt en företagsdöd, men den blev alltså inte så utbredd. Även detaljhandeln kunde utnyttja pandemistöden och även där har konkurserna minskat drastiskt under 2021. Att konkurserna bland de enskilda näringsidkarna har minskat är extra glädjande. En personlig konkurs är ofta grunden till ett långvarigt ekonomiskt utanförskap med överskuldsättning som är svår att komma till rätta med. Många enskilda firmor ombildade också sin verksamhet till aktiebolag under 2020 då kravet på aktiekapitalet sänktes till 25 000 kronor och det blev lättare att finansiera sitt aktiebolag. En faktor som har ökat länge för antalet konkurser är bedrägerierna. Några av de största konkurserna under 2021 hade koppling till en stor momsbedrägerihärva där staten förlorar miljardbelopp. Eftersom det saknas effektiva motmedel lär den ökningen fortsätta framöver. UC:s årliga konkursstatistik fångades upp av Sveriges Radio Ekonomiekot. Lyssna på deras sändning här: www.sverigesradio.se/avsnitt/1855763 Riskklasser Antalet aktiebolag har fördubblats på 13 år och som en spegling av konjunkturen sjunker riskerna totalt sett bland företagen. Den utvecklingen påverkades faktiskt inte heller av pandemin på en övergripande nivå. Den långsiktiga trenden är att gruppen av företag med den bästa riskklassen växer kraftigast av alla riskkategorier. Gruppen av lite svagare företag med riskklass ett och två ligger på en konstant låg nivå. Den trenden har vi haft sedan 2014 när finanskrisen hade verkat ut helt och företagens vinster ökade. Just nu har 250 000 aktiebolag riskklass fem. De sämsta riskklasserna 1 och 2 är nu tillsammans bara 34 000 företag. Till det kommer 22 000 företag som UC inte riskklassificerar av olika anledningar. Riskklassificeringen är ett bra mått på risk på företag eftersom det väger in många faktorer som nyckeltal, betalningsanmärkningar och styrelseinformation bland många andra faktorer. Läs mer om UC:s riskklasser här. Skuldsaldo Antalet företag med skuldsaldo hos Kronofogden har ökat kraftigt i ett par branscher. De ökar från mycket låga nivåer, därför blir ökningen kraftig procentuellt sett. Det startas också fler företag än vad som läggs ned och det är naturligt att vissa företag inte klarar konkurrensen. Inom byggbranschen har ökningen skett från 700 företag till 1200. Samma bild finns i den breda kategorin ”juridik, ekonomi, vetenskap och teknik” med en ökning från 360 företag till över 800. Anmärkningar Många bedömare hade befarat att företagen skulle få kraftiga betalningsproblem under pandemin. Det blev tvärtom. Om vi ser till utvecklingen av betalningsanmärkningarna på företagen gick de faktiskt ned kraftigt med sin lägsta punkt under februari förra året. Det gäller för gruppen alla företag i Sverige som brett i flertalet branscher. Pandemistöden har gjort sitt till för att underlätta för företagen. Dessutom har många bolag möjlighet att låna in mer kapital från sina ägare. Många företag skar också ned sina kostnader när osäkerheten ökade. Nu är anmärkningarna återigen på mer normala nivåer. Riskbranscher Topplistan över de mest konkursutsatta branscherna sett till antalet konkursade bolag jämfört med konkursade bolag är: Restaurang och hotell (1,87 procent i konkurs) Byggindustri (1,18%) Handel med motorfordon (1,17%) Transport (1,16%) Detaljhandel (1,14%) Vill du veta mer om UC:s tjänster mot bedrägerier eller hur du kan förbättra ditt kreditarbete? Hör av dig till oss! sales@uc.se /Richard

UC-dagen 2021

Förra veckan hade vi det stora nöjet att få bjuda in till UC-dagen igen! Efter ett helt digitalt evenemang 2020 och lång tid av osäkerhet så vågade vi till slut boka Stockholm Waterfront för att samlas och tillsammans lyssna på en lång rad kloka talare. Och jag tror att det fanns något för alla. Vad sägs om en överblick av svensk ekonomi med Vice Riksbankschef Anna Breman. Eller en portion smittande inspiration från energiknippet Magdalena Forsberg. Dagen avslutades med en vidare utblick, där vi fick höra om de stora utmaningarna i världen från Carl Bildt. Även vi på UC delade med oss av vår kunskap, där fick jag god hjälp av min kollega Olle Engdegård. Vi gav båda vår syn på kreditvärdigheten i landet. Svenska företag ser just nu väldigt starka ut på många sätt, med konkursnivåer som är lägre än på mycket länge. Samtidigt är det många pandemirelaterade stöd som nu försvinner, vilket innebär att många bolag kommer att behöva betala in stora skatteskulder under nästa år. Denna tudelade bild ser vi även bland konsumenterna, med en fortsatt hög kreditvärdighet överlag, men stadigt ökande skulder hos en mindre del av befolkningen. Uppdatering om kreditbedrägerier Vi gav även en uppdatering om vad vi har sett inom kreditbedrägerier på sistone. Det är ett ständigt aktuellt ämne som kräver vaksamhet och kunskap. UC har några tjänster som kan hjälpa, men det ersätter givetvis aldrig att själv vara på sin vakt. På företagssidan är UC Detekt ett kraftfullt verktyg, och för konsumenter blir det dagliga kreditregistret allt mer heltäckande och kan därmed redan nu användas för att fånga många fall där flera krediter söks på kort tid. Olle Engdegård gjorde slutligen en spännande men lite oroande spaning om hur AI redan nu används för att skapa fejkade personer. Dagens höjdpunkt Med all respekt för samtliga talare så jag undrar om inte dagens höjdpunkt ändå var pauserna mellan programpunkterna och minglet efteråt? Då fick jag äntligen möjlighet att träffa alla våra trevliga kunder igen och prata om stort och smått. Jag såg också många andra glada miner hos branschkollegor som inte setts på länge. Stort tack till er ungefär 450 personer som var där och som med era samtal gjorde dagen så lyckad! Jag hoppas vi ses igen 2022! /Gabriella

Spaning från The Sales Conference 2021

Den 18:e november var det äntligen dags för 2021-års upplaga av The Sales Conference! Vi brukar delta som partner, utställare och som del av juryn som utser de prestigefyllda priserna. Som vanligt blev vi bjudna på ett proffsigt arrangemang, namnkunniga talare och tankeväckande insikter. Hybridevent Det här året var lite speciellt i kontrast mot 2020 då konferensen genomfördes helt digitalt. I år var det ett hybridevent – ett par hundra personer på plats i Annexet till AVICII Arena och många fler som deltog digitalt. Det här arrangemanget återspeglar det många av oss upplevt i vår vardag det senaste året - distansarbete och stegvis återgång till ett nytt normalläge. Agendan innehöll en hel del blandade teman. Intressant var att maktsamling hos de stora techbolagen nämndes flera gånger. Samhällsutveckling i teknikens spår löpte som en röd tråd genom flera framföranden. Jag läste in filosofiska undertoner och undrar om det kan vara så att vi reflekterar över både vår mänsklighet och teknikutveckling som ett resultat av pandemin och dess efterverkningar. Intressanta säljtrender Andra teman var ledarskap och entreprenörskap. Det handlade förstås också om försäljning. Personligen anser jag att några av de mest intressanta säljtrenderna framfördes av olika partners vid sidan av den stora scenen i form av sina breakout sessions. Det går att skönja ett nytt fokus, nämligen att strömlinjeforma virtuella säljmöten och integrera dem bättre i säljprocessen. Videomöten är förstås inget nytt i sig, men det senaste året har tydligt visat prov på både styrkor och svagheter i mediet. Och utvecklingen går fort nu, vilket öppnar upp för en rad nya möjligheter. Jag tror att nya sätt att arbeta är här för att stanna, och det gör mig glad. Kanske kan det även bidra till en mer hållbar livsstil och ett mer hållbart samhälle. Jag tror också att vi har en hel del intressanta och viktiga dialoger framför oss. Exempelvis hur stor del av säljarbetet som kan och bör automatiseras i högre utsträckning, vilken effekt det får på försäljningsprocessen och hur man upprätthåller starka relationer när antalet fysiska möten blir färre. Samarbete med Goava Vi bidrog själva till årets konferens genom att berätta om vårt nya samarbete med Goava kring Sales Intelligence - hur vi tillsammans drar vårt strå till stacken för att revolutionera vardagen för B2B-säljare. Vill du läsa om våra mest moderna, AI-drivna tjänster för effektivare försäljning kan du läsa mer på vår hemsida här./Anders

Varför gör AI:n på detta viset?

För ett par veckor sedan hade jag det stora nöjet att delta på konferensen ”Credit Scoring and Credit Control XVII”, som normalt hålls på Edinburghs universitet, men som nu hade flyttat in i datorn som de flesta evenemang. Här samlas en stor mängd kreditscoringintresserade från hela världen, varav ungefär hälften forskar på universitet och resten jobbar på banker, konsultbolag eller kreditupplysningsföretag. Här diskuteras alla möjliga komplicerade metoder för att göra kreditscore mer precisa, stabilare och heltäckande. För varje år ser vi också att AI och Machine Learning tar allt större plats, alltså metoder för att med nya avancerade algoritmer utvinna ännu mer information ur tillgänglig data. Ett ganska vanlig ämne är också hur dessa nya kreditscore ska kunna granskas och förklaras, och lösningen är ofta att lägga till nya förklaringsalgoritmer, som hjälper oss att förstå vad som händer i systemen. Man förklarar alltså de komplicerade scoringalgoritmerna med andra komplicerade algoritmer. En förklaring, många villkor Något som sällan diskuteras är hur detta ska göras i praktiken, för de flesta förslagen är fortfarande ganska teoretiska. Det finns flera krav som en förklaring behöver ta hänsyn till, och ibland är det omöjligt att uppfylla alla samtidigt. Först har vi GDPR, som vi ännu inte vet exakt hur vi ska tolka i alla delar. Sedan vill vi värja oss från försök att överlista systemet, från personer som letar efter kryphål. Vi behöver hitta en genomtänkt design som gör förklaringen meningsfull och användbar för användaren, vilket kan kollidera med de andra kraven. Till sist kan det finnas lokala riktlinjer för hur vi ska använda AI. Just AI-riktlinjer är något som har fått mer och mer uppmärksamhet de senaste åren. Fler och fler organisationer antar sådana policydokument. Några internationella exempel är Amnesty, Europarådet, EU-kommissionen, G7 och OECD. Även nationella myndigheter i många länder har sina egna riktlinjer, och alla större företag har sina varianter. Så vilket av alla dessa dokument ska man följa egentligen? Det finns nu så många publicerade AI-riktlinjer att detta har blivit ett eget forskningsfält, där man studerar trender i hur dessa skrivs. Utgå från användaren Ja, vilket dokument ska en AI-konstruktör använda? Ett förslag, för att komma lite enklare undan, är att börja i en annan ända: Börja skissa på en konkret, meningsfull design. Det kommer ofta tvinga oss att reflektera över precis de saker som rekommendationerna vill att vi tar hänsyn till. Vilka diagram, tabeller eller förklarande texter kan skapa störst mening för användaren? Man kommer att märka att den presentation som är mest begriplig, kanske inte är användbar i praktiken. Informationen måste ju hjälpa mig att agera på något sätt. Ett vanligt skäl till att informationen inte är användbar, är att den inte är helt sann. Vad nu, varför skulle vi alls visa något som inte är sant? Jo, de flesta av de förklaringsalgoritmer som används för att beskriva ett AI-beslut, är förenklingar som inte kan ge ett exakt rätt svar. Ibland är de tillräckligt nära sanningen, men ibland har det förklarande systemet missuppfattat något. Ett studentprojekt hos oss tog fram prototyper för olika förklaringsmetoder, och lät ett antal försökspersoner utvärdera dem. Att testa AI-förklaringar på det här sättet och se vilka som faktiskt är begripliga, är förvånansvärt nog ett ganska tomt forskningsfält ännu. Resultatet av vårt projekt var lite nedslående: Det visade sig att den förklaringstyp som försökspersonerna uppskattade allra mest, var den som oftast hade fel. Men detta var tidiga steg och det finns fortfarande mycket att utforska i hur man bäst förklarar AI-beslut. Begripa det obegripliga Men måste AI-baserade beslut vara så ogenomträngliga över huvud taget? Ett helt separat forskningsfält försöker utmana komplicerade AI-system med enklare metoder och nästan lika bra precision. På sina håll ser det lovande ut, men hur väl de kommer lyckas får tiden utvisa. Till dess kan vi åtminstone vara säkra på en sak: Allt eftersom AI-beslut sprider sig, ökar också förväntningarna på att få dem förklarade på ett enkelt sätt. Varför tvärnitade plötsligt bilen av sig själv, trots att jag inte ser något hinder på vägen? Varför har Youtube börjat rekommendera mig filmer om låsdyrkning? Sådana enkla frågor behöver enkla och meningsfulla svar. /Olle