Hej och välkommen till vår blogg!

Här hittar du tips, information och reflektion

Här bloggar några av våra experter kring omvärlden, trender och tjänster som hjälper dig i din vardag. Trevlig läsning!

Vi är nu ett ”Great Place to Work”!

Jag är så gladattidag fådelamed mig avden stora nyheten att vi på UC i Sverige och Asiakastieto i Finland har blivit certifieradesom ett”GreatPlace toWork”. Certifieringen är ett kvitto på att detkulturarbete vi gjortinomvår koncernEnentoGroup verkligen har fungerat. Under de senaste två åren har vi jobbattillsammans,tvärfunktionellt,med att stärka vår företagskultur och medambitionen att tafram en gemensam värdegrund. Dels för att integrera de lokala bolagen i vårt gemensamma moderbolag, Enento Group, men även för attskapa en ny gemensam nordisk kultur utan arv från tidigare bolag. Det är så roligt att se attallt vi nu hittills skapat tillsammans verkligen harlönat sig.Givetvis är det här ett pågående internt arbete som bara fortsätter ochjag ser certifieringen som att vi har uppnått en viktig milstolpe längs vägen. Vad har vi gjort för att bli certifierade? Som jag harvarit inne påså har vilagt mycket tidoch krafthär. Vi har involverat alla anställdainomEnento Group i att ta fram nyavärdeord samtatt vi gemensamt harsatt vår koncernstrategi-ochmål som vi nulöpandeföljer ochkopplar vårt dagliga arbetemot. Vi har även, medanledning avdenpågåendepandeminoch det faktumattvåra anställda jobbar hemifrånsedan i mars,fått ställa om hur vi samarbetar ochtestar hela tiden nya arbetssätt för att få alla att känna sig inkluderade. Ett fantastiskt exempel på detta är när 420 anställa samlades digitalt en eftermiddag och i grupper spelade ett digitalt spel som handlade om just våra värdeord och strategi. Det blev en rolig eftermiddag som jag vet uppskattades av många. OmGreatPlace toWork GreatPlace toWorkutser årligen Europas bästa arbetsplatser. För att bli certifierade måste ett företag erhålla ett Trust Index-resultat på minst 70 % samt skicka in en brief kring vårt kulturarbete. Du kan läsa merpåhttps://www.greatplacetowork.se/

Regeringen bör utreda hur överskuldsättningen kan minska

Om Bisnode och Creditsafe verkligen vill minska överskuldsättningen bör de ställa sig bakom vårt förslag om en statlig utredning med brett mandat. Vd:arna för kreditupplysningsföretagen Bisnode och Creditsafe skriver i en gemensam replik (12/10) på UC:s debattartikel (3/10) att de skulle välkomna en utredning om ett nationellt kreditregister, som de anser skulle vara ett viktigt verktyg i kampen mot överskuldsättning. Vårt sakargument kring varför ett sådant register inte skulle leda till minskad överskuldsättning avfärdas med att vi har ett egenintresse. Det Bisnode och Creditsafe inte ens kommenterar är själva huvudpoängen i vår debattartikel: Att inte begränsa en statlig utredning till att enbart handla om ett statligt kreditregister, utan att istället ge utredningen ett brett mandat att kunna föreslå olika åtgärder för att minska överskuldsättningen i samhället. Fem konkreta förslag I vår debattartikel presenterade vi fem konkreta förslag på politiska åtgärder som faktiskt skulle kunna minska överskuldsättningen och som vi gärna ser att en statlig utredning tittar närmare på. Bisnode och Creditsafe avfärdar de fem förslagen med att de är ”detaljregleringar” som bara eventuellt skulle kunna ge ”indirekta verkningar för att motverka överskuldsättning”. Det tror jag är en helt felaktig bedömning. De lagändringar som vi på UC föreslår skulle angripa huvudorsaken till överskuldsättningen, genom att göra det mindre ekonomiskt attraktivt för långivare att bevilja lån till personer som har hög risk att inte kunna betala tillbaka. Vissa långivare, som i dag tar så hög ränta att de går med vinst även om en stor del av låntagarna inte kan betala tillbaka, skulle med UC:s förslag behöva se över sina affärsmodeller. Ingen idé med kreditregister som vissa ändå inte använder Våra förslag till åtgärder kan jämföras med förslaget om ett statligt kreditregister. Vad spelar det för roll om komplett information om svenskarnas lån finns samlad i ett nytt register, om vissa långivare ändå inte använder informationen och beviljar nya lån till personer som inte bör få låna mer? UC:s antagande är därför att en statlig utredning som har ett brett mandat att minska överskuldsättningen skulle landa i att ett statligt kreditregister inte är ett effektivt verktyg. Fler aktörer som har egenintresse Samtidigt vill vi vara öppna med att vi på UC har ett egenintresse i frågan. Det som gör oss framgångsrika i konkurrensen med Bisnode och Creditsafe är att vi till skillnad från dem redan har ett kreditregister. Dessutom är registret nästintill heltäckande och håller mycket hög kvalitet. Ingen vet i dag exakt hur ett statligt kreditregister skulle drivas. Staten skulle kunna driva det i egen regi, men mer sannolikt är att det skulle drivas av en privat aktör som vinner en upphandling eller av flera privata aktörer som tilldelas licenser från staten. I så fall finns en affärsöppning för Bisnode och Creditsafe. Men eftersom dessa företag inte har ett kreditregister i dag så skulle det bli svårt och kostsamt att bygga upp ett register av lika hög kvalitet som UC:s. De två företagens möjligheter att vinna en upphandling eller tilldelas licenser är därför större om staten ställer låga kvalitetskrav. Det är mot den bakgrunden som Bisnodes och Creditsafes förslag kring utformningen av ett statligt register kan tolkas. De vill ha en reglering som är ”proportionerlig” och ”enkel”, som innebär ”minsta möjliga ingrepp i människors liv och integritet” och som inte ”hämmar innovation eller snedvrider konkurrensen”. Kort sagt verkar de vilja ha ett billigt register som innehåller så lite information som möjligt. Det skulle gynna dem själva. Viktigt att ett kreditregister håller hög kvalité Vi på UC anser att om det mot förmodan blir så att staten ska ansvara för ett kreditregister så är det angeläget att registret håller hög kvalitet. Alla de långivare som väljer att faktiskt använda kreditinformation till att fatta ansvarsfulla kreditbeslut ska ha tillgång till så bra data som möjligt. Bisnode och Creditsafe skriver att kampen mot överskuldsättningen ”bör bedrivas på en högre nivå i det gemensamma samhälleliga intresset istället för av en privat aktör med eget vinstintresse”. UC håller helt och hållet med. Vår fråga är därför följande: Vill Bisnode och Creditsafe ställa sig bakom UC:s förslag till regeringen om att låta utreda hur överskuldsättningen i samhället kan minska? Läs debattartikeln på SvD Hör gärna av dig om du vill prata mer om det här! /Gabriella Göransson

Lyckat samarbete hjälper coviddrabbade företag

Det är alltid roligt att berätta om lyckade samarbeten tycker jag. Ett samarbete som jag skulle vilja lyfta är det som initierades i våras och där vi på UC, Almi och ett företag som heter Bonanza tillsammans lyckades hjälpa småföretagare att parera den ekonomiska kris som pandemin innebar. Med hjälp av säker data och integrationer från oss på UC samt Bonazas pedagogiska verktyg Bisgraf kunde Almi på ett enkelt och tydligt sätt konkret hjälpa små- och medelstora företag under pandemin. Bonanza är experter på att visa siffror på ett pedagogiskt sätt och Almi med över 350 rådgivare över hela Sverige är vana vid att coacha företagare. Samarbetet innebär att Almis rådgivare tillsammans med företagaren både kan visualisera och simulera företagets ekonomi i det nya verktyget Bisgraf. Företagaren får grepp inte bara om resultaträkningen utan också balansräkningen och hur det hänger ihop med kassaflödet. - I början av pandemin fick många av våra kunder panik. Tack vare våra rådgivares coachande dialog i kombination med verktyget Bisgraf kunde vi visa på möjliga vägar framåt. Det gav många av våra kunder en aha-upplevelse och de kände en stor lättnad. Det berättar Irmeli Eriksson som arbetar med affärsutveckling på Almi. Det nya verktyget är en riktig framgångssaga. Småföretagarna fick hjälp När pandemin bröt ut hörde många små- och medelstora företag av sig till Almi. Kassorna sinade snabbt och många visste inte var de skulle vända sig. Många företagare var förtvivlade och fick tunnelseende. I mötet med Almi kunde företagaren få rådgivning anpassad till deras behov. Ett sätt var att rådgivaren kunde simulera företagets balansräkning i olika scenarier. Det gjorde det lättare för företagaren att se hur olika alternativ skulle påverka kassaflödet. Denna simulering blev även en hjälp i att fatta beslut som i visa fall var tuffa. Hur många anställda behöver permitteras? Hur påverkas det egna kapitalet och hur ser kassan ut om lagret reas ut? Företagare med tidigare god lönsamhet och likviditet förstod plötsligt inte varför kassan kunde bli tom. Jämföra med konkurrenterna En uppskattad funktion i Bisgraf är branschjämförelsen. I verktyget kan du som företagare se hur ekonomin ser ut hos konkurrenter med ungefär lika många anställda. Det tydliggörs med grafer och dessa kan enkelt jämföras med den egna verksamheten och ekonomin. Branschjämförelsen har UC alltid haft i sina kreditupplysningar, men det blir än mer lättillgängligt i det digitala verktyget. Hur har det gått för kunderna? - När vi coachar kunderna i det här verktyget ser vi att de ofta får en omedelbar effekt och att de vidtar nödvändiga åtgärder. Jag satt med en kund i våras som precis skulle anställa en person. När vi lade in kostnaden i Bisgraf såg vi tydligt hur mycket mer affärer man behövde dra in för att finansiera anställningen. Då blev kunden mer fundersam och insåg att det skulle slå hårt på de likvida medlen. Jag föreslog att de kunde skjuta upp anställningen och så blev det. Den nya medarbetaren började ett halvår senare istället och orderingången hann ta fart. Det säger rådgivaren Lena Ilic Mattsson på Almi. Vad är det bästa med Bisgraf? - Kunden får en aha-upplevelse. För vissa bolag har pandemin gjort att omsättningen har rasat. Då kan man inte bara stärka upp balansräkningen genom att ta nya lån utan man måste in med eget kapital. Det kan man tydligt se och förstå i verktyget. - När kunden får se balansräkningen i staplar ser de på några sekunder om de exempelvis binder upp mycket kapital i lagret. Det brukar vara en ögonöppnare enligt Lena. Ibland har kunden kunnat beta av de långfristiga skulderna när de har minskat på lagret. De kan direkt jämföra sig med snittet i branschen. Kunden kan också direkt jämföra nyckeltal med branschen, exempelvis lagrets omsättningshastighet. En annan ögonöppnare och någonting som är roligt att laborera med är antal dagar gällande kundfordringar och leverantörsskulder. Här finns också mycket att jobba på och förstå hur viktigt det är med exempelvis löpande fakturering. - Sammanfattningsvis så är det ett fantastiskt verktyg och det är lika spännande varje gång att titta på graferna tillsammans med kunden. ”Jag känner verkligen att jag gör nytta!” Det säger Lena Ilic Mattsson på Almi. Tack Lena och Irmeli för pratstunden. Om du som läst detta är nyfiken och vill veta mer får du gärna höra av dig till mig! /Richard Läs även gärna om våra kurser vi gör i samarbete med Bonanza: Så förstår du balans- och resultaträkningenSå förstår du kassaflödesanalysen

Bromsa utlåningen till redan skuldsatta

I helgen publicerades en debattartikel i SvD där jag och vår vd Jukka Ruuska pratar om problemet med överskuldsättning i samhället. Vi anser att det krävs politiska åtgärder för att göra det mindre attraktivt att låna ut pengar till personer som har hög risk att inte kunna betala tillbaka. Och att Finansinspektionens förslag om ett statligt kreditregister missar målet. Kronofogdens statistik visaratt det finns omkring 400000 skuldsatta personer i Sverige som inte har lyckats betala av sina lån. Konsekvenserna för den enskilda kan vara katastrofala och kostnaderna för samhället är stora. I dag är en starkt bidragande orsak till överskuldsättning så kallade konsumtionslån, det vill säga lån som människor tar för att konsumera och som ofta saknar säkerhet. Det kan handla om snabblån eller avbetalningar med ränta. Dessa lån har ofta högre räntor, ibland upp till 40 procent. En långivare måste alltid göra en kreditprövning innan lån beviljas. På så sätt kan låntagarens betalningsförmåga säkerställas. I dag finns flera företag i Sverige som erbjuder kreditupplysningar, vi är en av dem men de andra stora aktörerna är Bisnode och Creditsafe. Statligt kreditregister inte lösningen I februari 2020 föreslogFinansinspektionen att regeringen bör tillsätta en utredning om möjligheten att skapa ett statligt kreditregister, som ska innehålla information om alla svenskars alla skulder. Finansinspektionen anser att ett sådant register skulle ”höja kvaliteten på kreditprövningarna” och ”vara ett effektivt verktyg i arbetet att motverka överskuldsättning”. FinansmarknadsministerPer Bolundhar senare sagt till Svenska Dagbladet att ”vi har fått ett förslag från FI, som vi är beredda att titta på och tillsätta en utredning”. Tyvärr missar Finansinspektionens förslag målet. Ett statligt kreditregister skulle inte lösa problemet med överskuldsättning, eftersom anledningen till överskuldsättningen inte ligger i brist på information om skulder. UC har redan ett kreditregister med 100 procent täckning av säkrade lån och ungefär 98 procent täckning av konsumtionslån. Oetiska affärsmodeller banar vägen Huvudorsaken till överskuldsättningen ligger i stället i att vissa långivare ger konsumtionslån till personer som har stor risk att inte kunna betala tillbaka och därför inte bör få lån. Dessa långivare har affärsmodeller som bygger på att ta så hög ränta att de går med vinst även om en stor del av låntagarna inte kan betala tillbaka. De här aktörerna utnyttjar också möjligheterna i dagens lagstiftning att ständigt förlänga lånen genom att göra så kallade preskriptionsavbrott, vilket ger dem som långivare fortsatta ränteintäkter. Ett statligt kreditregister löser inte de problemen. En annan central orsaktill överskuldsättning är att många långivare inte följer de regler som redan finns. Finansinspektionen och Konsumentverket ska utöva tillsyn, men gör det inte i tillräcklig uträckning. Även finansmarknadsminister Per Bolund har till Svenska Dagbladet sagt att myndigheternas tillsyn måste bli bättre. En tredje starkt bidragande orsak till överskuldsättningen är den information som konsumenterna nås av. Det handlar dels om vissa långivares mycket aggressiva marknadsföring, dels om bristande privatekonomisk utbildning i skolan. Vad är vår lösning? För att komma åt dessa orsaker och verkligen minska överskuldsättningen i samhället har vi på fem förslag till regering och riksdag: Justera skuldsaneringslagenSkuldsaneringslagen bör ändras så att den överskuldsatta betalar av sina olika lån ett och ett i kronologisk ordning från när lånen togs. Det är i dag vanligt att en person tar ett första lån hos en av storbankerna, ett andra lån hos en långivare som tar högre risk och högre ränta samt ett tredje lån hos en långivare som tar ännu högre risk och ännu högre ränta. När Kronofogden sedan gör en skuldsanering och kräver tillbaka pengarna fördelas återbetalningen proportionerligt mellan långivarna. Om den överskuldsatta i stället betalade av sina lån i tur och ordning skulle det bli mindre ekonomiskt attraktivt att låna ut pengar till personer som redan har höga skulder. Justera preskriptionslagen.Preskriptionslagen bör ändras så att det finns en absolut preskriptionstid på konsumtionslån. Enligt dagens regler kan konsumtionslån förlängas in i det oändliga, vilket innebär fortsatta ränteintäkter till långivaren. Finland har en absolut preskriptionstid på 15 år och om en liknande regel införs i Sverige skulle det bli mindre attraktivt att låna ut pengar till personer som har hög risk att inte kunna betala tillbaka. Justera konsumentkreditlagen.Konsumentkreditlagen bör skärpas så att det blir förbjudet att marknadsföra högkostnadskrediter – det vill säga lån med över 30 procents ränta – genom sponsring av profiler i sociala medier, program i radio och tv samt evenemang dit allmänheten har tillträde. Detta skulle innebära ett stopp för den mycket aggressiva marknadsföring som vissa långivare och låneförmedlare ägnar sig åt, inte minst genom sponsorsamarbeten med influencers. På så sätt skulle konsumenter i mindre utsträckning lockas att ta högkostnadslån. Satsa mer på Konsumentverkets tillsyn.Konsumentverket bör i kommande regleringsbrev ges i uppdrag att inleda fler tillsynsärenden av de företag som ger konsumtionslån. Detta bör åtföljas av ökade resurser i statsbudgeten. Skärpt tillsyn skulle göra det svårare för långivare att inte följa de regler som redan finns eller kommer att skapas. Inför mer privatekonomi i skolan.Privatekonomi bör antingen bli ett eget ämne i grundskolan eller lyftas fram mer i kursplanen för hem- och konsumentkunskap samtidigt som detta ämne får fler undervisningstimmar i timplanen. Mer fokus på privatekonomi i skolundervisningen skulle göra unga människor bättre rustade att undvika överskuldsättning i vuxenlivet. Finansinspektionen har föreslagitatt regeringen ska tillsätta en utredning om ett statligt kreditregister. Vår uppmaning till regeringen är att lyfta blicken. En utredning behövs för att möta ett allvarligt samhällsproblem, men regeringen bör låta uppdraget handla om att föreslå lagändringar och andra åtgärder som faktiskt kan minska överskuldsättningen. Vi på UC vill med våra kreditupplysningar bidra till att människor undviker överskuldsättning och tar hand om sin privatekonomi. Men vi ser också ett stort behov av effektiva politiska åtgärder. Vi hoppas regeringen och finansmarknadsminister Per Bolund låter utreda hur överskuldsättningen i samhället kan minska. Är du intresserad och vill prata mer om detta hör gärna av dig till mig! /Gabriella

Allt fler får problem med att betala tillbaka sina skulder

I dag publicerades färska siffror från Kronofogden som visar att antalet människor som hamnar i deras register med obetalda skulder är på den högsta siffran någonsin. Att överskuldsättningen i samhället ökar är en alarmerande utveckling tycker jag. Och det är dags att samhället och politikerna gör något för att bromsa utvecklingen. Statistiken visar att under första halvåret 2020 fick Kronofogden in krav på obetalda skulder till ett samlat värde av drygt 11 miljarder kronor – den högsta siffran någonsin. Det finns tyvärr omkring 400 000 skuldsatta personer i Sverige som inte har lyckats betala sina lån i tid och därmed har en skuld till Kronofogden. Ungefär hälften av de med en skuld till Kronofogden betalar inte av på den faktiska skulden utan eventuella inbetalningar räcker bara till att betala ränta och avgifter. Konsekvenserna för den enskilda kan vara katastrofala och kostnaderna för samhället är stora. Nu vill vi på UC se effektiva politiska åtgärder som kan minska överskuldsättningen. Den kreditgivare som vill ha ett lån tillbakabetalat kan ansöka om ett så kallat betalningsföreläggande hos Kronofogden. Under första halvåret 2020 fick Kronofogden in närmare 644 000 krav på obetalda skulder. Kravens sammanlagda skuldbelopp var 11,45 miljarder kronor, vilket är en ökning med 11,5 procent jämfört med det första halvåret 2019. Det totala skuldbeloppet har aldrig någonsin varit så högt. Utredning för att minska överskuldsättningen I februari 2020 föreslog Finansinspektionen att regeringen, i syfte att minska överskuldsättningen, ska tillsätta en utredning om möjligheten att skapa ett statligt kreditregister. Det föreslagna registret ska innehålla information om alla svenskars alla skulder. Men jag menar att finansinspektionens förslag om ett statligt kreditregister missar målet. Orsaken till överskuldsättningen ligger nämligen inte i brist på information om skulder. Vi på UC har i dag ett kreditregister med 100 procent täckning av säkrade lån och ungefär 98 procent täckning av konsumtionslån. Andra åtgärder behövs För att minska överskuldsättningen behöver skuldsaneringslagen och preskriptionslagen ändras så att det blir mindre ekonomiskt attraktivt för kreditgivare att bevilja konsumtionslån till personer som har stor risk att inte kunna betala tillbaka. Reglerna för marknadsföring måste också skärpas tycker jag. Vill du ta del av statistiken kan du göra det här Tveka inte att kontakta mig om du har andra synpunkter eller vill diskutera ämnet vidare. /Gabriella

Hur fungerar UCs riskprognos?

Vår kundservice hanterar dagligen en mängd frågor från både privatpersoner och företag. En vanlig fråga vi får rör UCs riskprognos som de allra flesta kommer i kontakt med när de får en kopia av en kreditupplysning till sig. Frågorna vi får har olika vinklingar men ändå samma bakomliggande frågeställning: varför har jag fått den här riskprognosen? Jag tänkte med detta inlägg försöka reda ut några frågetecken som finns hos många som kontaktar oss och genom det försöka skapa en större kunskap och förståelse för UC riskprognos. Det kan ibland vara svårt att förstå varför den blir som den blir och vårt uppdrag är att försöka hjälpa till och förklara vad som påverkar den. Bra att veta om UC Riskprognos UC Riskprognos är en sammanvägning av många olika faktorer och baseras på statistik. UC Riskprognos mäterhur stor risken är för att en person ska få en betalningsanmärkning inom 12 månader och baseras på en komplex algoritm. Det är alltså ingen av oss som jobbar på UC som har bestämt en specifik riskprognos och därför finns det inte heller någon hos oss som kan ändra eller påverka den. Vad baseras UC Riskprognos på? Exakt vad riskprognosen baseras på och vilken information som påverkar beräkningen varierar med sammanhanget.Av den information som står i din kreditupplysning går det ändå att se att vissa delaroftaväger tyngre än andra, i ungefär den här ordningen: Betalningsanmärkningar och skuldsaldohos Kronofogden. Nya anmärkningar ökar risken ytterligare. Befintliga lån ochkrediter. Hur många, hur stora beloppen är samt utvecklingen på lånen och krediterna påverkar. Tidigare tagnakreditupplysningarhos UC. En kreditupplysning sparas i 12 månader och får mindre betydelse ju längre tid det gått sen den togs. Taxeringsinformationfrånde två senaste inkomstdeklarationerna. Personlig informationsåsomcivilstånd,fastighetsinnehavochadressändringar. Kreditupplysningslagen Det kan även vara bra att känna till att vi på UC lyder under Kreditupplysningslagen (KuL). Det innebär bland annat att din kreditinformation är skyddad så attvi som jobbar på UC inte kan se din kreditupplysning eller din riskprognos.Vi har alltså inte möjlighet att gå in på enskilda fall när det kommer till UC Riskprognos. Vi kan inte heller ge svar på frågan varför en specifik person har fått den riskprognosen som den har fått - vi kan bara ge svar på hur den fungerar i generella termer. Nyfiken att veta mer? Det kan vara bra att veta att vi har samlat en mängd matnyttig information samt vanliga frågor och svar på vår webbsida minuc.se/fragor-svar/riskprognos. Jag kan verkligen tipsa dig som vill veta mer att gå in och läsa där! /Cecilia

Att balansera integritet och samtidigt skydda mot bedrägerier

Varje år orsakar olika bedrägerier företag, privatpersoner samt samhället i stort enorm skada. Frågan om integritet är mycket viktig och framför allt balansen mellan den och skyddet mot bedrägerier. Det här är något vi kommer diskutera nästa vecka när jag blivit inbjuden att delta i Credmas Financial Fraud Forum. Man skulle kunna hoppas på att vi som samhälle blir allt bättre på att hantera bedrägerier men tyvärr finns det mycket som talar emot det. Nu är det inte bara ekonomisk skada det handlar om utan många får sin integritet kränkt när dom drabbas av bedrägerier som kan förändra och förstöra hela deras liv. Vad kan kreditupplysningsföretagen göra? Man kan fundera på vad vi som kreditupplysningsföretag kan och får göra för att bidra till att förhindra bedrägerier. Idag gör vi på UC och våra branschkollegor en hel del, inte minst när det gäller information om aktiebolag och tjänster direkt till privatpersoner, men jag tror att vi skulle kunna bidra ännu mer via effektiva system och insiktsfulla analyser. Vilken information får man hantera? Jag anser att en mycket viktig faktor är hur samhället och lagstiftaren ser på vår informationshantering. Vi måste följa bland annat kreditupplysningslagens krav på legitimt skäl, vilket styr vilken information vi får inhämta och lagra i syfte att skydda medborgarnas integritet. Effekten blir exempelvis att information om att en person dömts för ekonomiska brott inte får registreras i våra system, det anses inte heller att syftet att förhindra brott är ett legitimt skäl att inhämta en kreditupplysning. Så alla kreditgivare som har lagkrav på sig att genomföra kontroller enligt Penningtvättslagen, förhindra terroristfinansiering, göra kundkännedomskontroller och förhindra bedrägerier har svårt att göra det på ett effektivt sätt. Nu kan man kanske tro att personinformation och företagsinformation är två skilda saker men bakom varje företag finns personer. Balans en framgångsfaktor Frågan om integritet är mycket viktig och balansen mellan människors behov att inte få sin integritet kränkt genom att data registreras i olika system och samma människors rätt att inte få sin integritet kränk genom att utsättas för bedragare är en balansgång som inte ska förenklas men samtidigt tror jag att vi som samhälle måste samarbete för att vända trenden annars kommer bedragarna stå som vinnare. / Åke Dahlqvist

En bättre kvar-att-leva-på-kalkyl

Att bedöma återbetalningsförmågan är en viktig del av ansvarsfull kreditgivning. Dels för att förhindra överskuldsättning för konsumenten men även en viktig del för dig som kreditgivare för att kontrollera din risk. Det finns tydliga riktlinjer för hur man på ett ansvarsfullt sätt ska bedöma återbetalningsförmågan och där Kvar-att-leva-på-kalkyler, KALP, är ett kraftfullt verktyg för att lyckas med det. Nu gör vi det enklare för dig som kreditgivare att leva upp till dessa riktlinjer, och lanserar därför ett nytt verktyg som beräknar och visualiserar KALP-uträkningen på ett enkelt och transparent sätt. Med hjälp av oss blir det nu enklare att efterleva de nya allmänna råd från Konsumentverket som trädde i kraft 1 juli 2020. I Konsumentverkets allmänna råd om konsumentkrediter (KOVFS 2020:1): förtydligar myndigheten kring punkten om kreditprövning. Här framgår att konsumentens ekonomiska förutsättningar att fullgöra avtalet bör bedömas mot bakgrund av konsumentens inkomst, utgifter och skulder. Inkomster, utgifter och skulder bör inhämtas från konsumenten samt kontrolleras mot taxerad inkomst, levnadskostnadsschabloner samt mot en kreditupplysning. Om vår nya tjänst Med UCs uppdaterade Hushållskalkyl som använder information från konsumenten, tillsammans med kreditinformationen som vi själva samlar in, får du en helhetsbild och en träffsäker beräkning för hur ett hushålls intäkter och utgifter ser ut per månad. Svaret från UC Hushållskalkyl ger ett sammanräknat KALP-värde, men även de summeringar av intäkts- och kostnadsposter som har lett fram till resultatet. Detta för att du både ska få ett resultat samt enkelt kunna härleda resultatet till de beräkningar som har gjorts. UC Hushållskalkyl implementeras med fördel i ett existerande kreditregelverk hos UC och svaret skickas tillsammans med både kreditupplysningen och övriga rekommendationer från kreditregelverket. Detta gör att UC Hushållskalkyl fungerar bra som ett beslutsunderlag och du slipper manuella moment för att genomföra en kalkyl. Heltäckande och unika beräkningar – automatiskt Vi på UC har Sveriges mest heltäckande information på privatpersoner. Vår unika information möjliggör dels unika, men även mer precisa, beräkningar helt automatiserat. Vi erbjuder full flexibilitet att använda flera färdiga komponenter för att ta fram den KALP som bäst motsvarar hur du vill göra er kalkyl. Varje räntesats, schablon eller beräkning kan anpassas för just dig. Om du använder UCs rekommenderade värden så behöver du inte tänka på att uppdatera räntor när marknaden ändras, att följa Konsumentverkets information om nya levnadskostnader och liknande – det tar UC hand om! Den nya hushållskalkylen fungerar perfekt även när du kombinerar egen data tillsammans med UCs. Det enda du behöver göra är att meddela oss när du vill uppdatera era värden, så håller vi koll på resten – inklusive att uppdatera kommunskattetabeller, grundavdrag, jobbskatteavdrag, inkomstskatt och liknande. Är du intresserad av att höra mer om hur du kan använda UC Hushållskalkyl, hör av dig till mina kollegor på sales@uc.seeller läs mer här!

De fem bästa tipsen för att undvika kundförluster på nya kunder

De allra flesta företag är seriösa verksamheter som det går alldeles ypperligt att göra affärer med. Men så har vi det fåtal som inte kommer att betala; antingen för att de inte är kreditvärdiga eller för att de har oseriösa ägare. Det senare fenomenet är något som har ökat de senaste åren. Vad kan man som företagare tänka på när man gör affärer med nya affärsbekanta? Och vilka är varningssignalerna? Det får du svar på här. 1. Se upp för målvakter Den organiserade brottsligheten använder sig ofta av målvakter eller bulvaner som företrädare. I seriösa småbolag så är det den formella företrädaren, det vill säga vd eller ägare, som för bolagets talan. Och dessa har så gott som alltid branschkunskap, vilket bulvaner och målvakter sällan har. Kan den du möter inte svara på dina frågor är det en stark varningssignal. Bulvaner tenderar också att sitta i flera styrelser i företag som inte har ett inbördes naturligt samband. Det kan vara flera bolag på olika adresser och med olika verksamheter exempelvis. En oerfaren styrelseledamot med mycket låg inkomst är en annan varningssignal. En bulvan har också ofta betalningsanmärkningar och kanske även konkurser bakom sig. 2. Oseriösa styrelser Har bolaget haft många styrelseförändringar under kort tid är det en signal att ta på allvar eftersom det är ett mönster som avviker från det normala. Det brukar inte se ut så. Varför byts styrelsemedlemmarna ut så frekvent? Om styrelsemedlemmarna är mycket unga eller för den delen mycket gamla kan det också vara en signal att undersöka. Det är ovanligt med 18-åringar i bolagsstyrelser, normalt har man i unga år begränsad erfarenhet av företagande. Ett annat fenomen att se upp med är firmatecknare med generalfullmakt. Eftersom de ofta inte sitter i bolagets styrelse försöker de undgå radarn och hoppas att de inte ska bli kontrollerade av dig. 3. Företag med högre risk När en bedragare använder företagsformen som brottsverktyg försöker de att designa det så att det ska se kreditvärdigt ut. Omsättning och resultat ska se bra ut och det ska vara registrerat för moms och i övrigt se helt och rent ut. Det kan också vara ett köpt bolag med fina resultat där styrelsen byts ut. Typiskt sett är ett påhittat bolag av den här typen inte så enkelt att få kontakt med. Det saknas ofta en bra hemsida, en verksamhetsadress och marknadsföring av verksamheten. Har bolaget bara en boxadress eller en c/o-adress är det tecken på att bolaget vill hålla sig dolt. Om bolaget har haft en blygsam utveckling och sedan plötsligt expanderat inför en upphandling kan det vara tecken på att bolaget är oseriöst. En annan vanlig varningssignal är att företaget kan möta dina behov mycket snabbt, speciellt med bemanning. Då handlar det ofta om delvis illegal arbetskraft. Oseriösa företag har ofta korta tidshorisonter och kan leverera på kort tid. 4. Kontrollera företagets uppgifter En sak som är enkelt att kontrollera är när webbadressen är skapad. Det gör du enkelt på domainbigdata.com. Här kan du se om webbadressen nyligen är registrerad. Om företaget hävdar att de har funnits länge får du då motstridiga signaler. Stämmer namnet med domänen? I kreditupplysningen ser du om bolaget är registrerat för F-skattsedel och moms. Om bolaget enligt reglerna måste ha en revisor och ändå inte har det, ser du det i vår företagsupplysning. Svårare är det att kontrollera företagets årsredovisning, då det går att förfalska dessa. Däremot kan du alltid ställa detaljfrågor om årsredovisningens poster. Är de förfalskade kan de vara svåra att förklara för bolagets företrädare! 5. Utländska koncerner Det finns även skäl att vara försiktig med utlandsregistrerade företag. Det finns många exempel på utlandsregistrerade företag som har byggprojekt i Sverige som enda verksamhet. Hela affärsidén går ut på att använda billig arbetskraft och det kan vara svårt att genomskåda utan detaljkunskap inom EU-lagstiftning och arbetsrättsregler. Behöver du mer hjälp? Vill du veta mer om hur vi på UC kan hjälpa dej? Hör av dig till sales@uc.se

AI och känslig persondata mot pandemin

Under pandemins första månader har uppmärksamheten riktats mot ny teknik för att dämpa smittan runt om i världen. Det handlar främst om hjälpmedel för effektiv smittspårning, det vill säga system som håller reda på exakt vilka jag har varit i närheten av och när detta skedde, för att dessa personer ska kunna bli kontaktade av hälsomyndigheter om jag senare visar mig vara smittad. Andra verktyg använder anonym information för att förstå hur människor rör sig och för att bevaka smittans intensitet och utveckling i olika områden. Nu när många länder lättar på en del restriktioner, ökar intresset för system som håller reda på vem som är immun och därmed kan tillåtas återvända till jobbet ungefär som förut. När man skyndar ökar alltid risken för att snubbla, så låt oss se vilka fallgropar som finns. Detta händer i Sverige och i världen Många länder gör nu försök med smittspårningsappar. Det de flesta har gemensamt är att de varnar användaren när den har varit i kontakt med någon som testats positivt för covid-19. Därefter skiljer de sig åt. Vissa låter informationen stanna i telefonen medan andra sparar uppgifter i en central databas, vilket skapar en risk för dataläckor. Vissa identifierar möten med hjälp av Bluetooth och andra med GPS, där de senare därmed måste registrera exakt var du har varit någonstans. I Sverige påbörjade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) utvecklingen av en app för smittspårning men avbröt projektet redan i april. Den skulle samla in personuppgifter till en databas på Amazons molntjänst, vilket Sveriges myndigheter normalt undviker eftersom amerikansk lag kan tvinga ut informationen även om den fysiskt finns här i landet. Oberoende av detta driver Lunds universitet appen Covid Symptom Tracker som fick kritik om bristande information om hur personuppgifter skulle hanteras. I våra grannländer har Norge redan hunnit inleda smittspårning via app, få kritik från Amnesty och norska Datainspektionen samt pausa systemet och radera all insamlad data. I Finland rör man sig långsammare och bereder nu en lag som uttryckligen ska göra smittspårningssystem tillåtna. I resten av världen noterar vi att över 500,000 tyskar anslutit sina pulsklockor till en covid-databas som snabbt fick kritik för bristande skydd av persondata. Indien är hittills den enda demokratin som gjort en smittspårningsapp helt obligatorisk. Hälsodata är det sista vi håller för oss själva Hälsa är idag kanske den mest känsliga personinformation som myndigheter lagrar. Kom ihåg att nästan all information som finns hos våra myndigheter är offentliga uppgifter. Inte nog med att jag kan fråga Skatteverket hur mycket du tjänar, jag kan också fråga Kronofogden om du har slarvat med underhållsstödet till din exfru och jag kan fråga tingsrätten vilka brott du har dömts för. Men det finns ingen myndighet som släpper ifrån sig uppgifter om din hälsa. En kreditupplysning innehåller mycket information och över tid kan acceptansen för vad som kan ingå där förändras, men vi känner oss säkra på att uppgifter om hälsa aldrig kommer dyka upp. Därför är det så viktigt att vara vaksamma när känsliga personuppgifter, som vår hälsa, börjar spridas på nya sätt. Även när information ska användas statistiskt utan koppling till dig som person, som den tyska pulsinsamlingen, måste de ansvariga visa att de hanterar din information på ett säkert sätt och att det inte finns någon risk för IT-läckor eller liknande. Särskilt viktigt är det när nya system ska byggas på kort tid. Arbetsförmedlingen har haft flera exempel på när teknikentusiasm har tagit överhand och dataskydd glömts bort, där det mest iögonfallande är Jobskills som skulle blir en tjänst för arbetsgivare att söka bland nyanländas cv-n men som visade sig vara en perfekt databas för flyktingspionage. Principer som kan hjälpa oss Vi behöver fler diskussioner om vad dataskydd, IT-säkerhet och GDPR innebär för att öka den allmänna förståelsen, så att vi kan fatta fler kloka beslut själva utan hjälp av jurister. Ju mer spridd sådan kunskap är i organisationer och myndigheter, desto lägre blir risken att man snubblar när det är bråttom. Vi behöver fortfarande en bättre samsyn mellan myndigheter och teknikbolag om vad dataskydd innebär. När det är pandemisk brådska, kräv att alla coronaappar överlämnar full kontroll till offentliga institutioner och ställ sedan höga krav på dessa. Då blir det lättare att bevilja undantag till GDPR om det är nödvändigt. Tillit är en resurs som man tar av varje gång man säger ”lita på mig”. Därmed måste man också fylla på detta konto. Även hantering av anonym information kräver tillit som vi har sett, så när Telia beskriver mobiltelefoners rörelser i Sverige ger de sig själva uppgiften att åter fylla på detta förtroende. Det gör man med full transparens och öppna diskussioner. När du hanterar personuppgifter har du ett stort ansvar. När du hanterar känsliga personuppgifter som hälsa har du ett mycket stort ansvar. Men det måste finnas en bred kunskap i samhället så att vi kan utkräva detta ansvar från alla de organisationer som lagrar våra känsliga uppgifter. /Olle