Hej och välkommen till vår blogg!

Här hittar du tips, information och reflektion

Här bloggar några av våra experter kring omvärlden, trender och tjänster som hjälper dig i din vardag. Trevlig läsning!

En trendspaning på marknadsinformation

Vad kan vi förutspå om framtiden för marknadsinformation? Det beror alldeles på vad man lägger i begreppet, så vi får börja med att utforska det. Jag tänker att man kan dela upp ordet marknadsinformation och förstå "marknad" som utbud och efterfrågan och "information" som förädlat data. Sammantaget handlar det då om information kring företag, produkter och tjänster, kunder och kundämnen som verkar på en marknad eller flera. Det är en vidare tolkning än den traditionella som i många fall rör kundregistervård och listor med mer eller mindre heta leads. Jag tycker att det här säger något om framtiden för marknadsinformation, att begreppet måste breddas för att fortsätta vara relevant. Ju bättre vi kan förstå vår marknad, som omfattar såväl kunder som konkurrenter, partner, produkter och tjänster, desto större blir våra möjligheter att påverka den i en bestämd riktning och skapa nya affärsmöjligheter. Det handlar förvisso till viss del om leads, med även om att skapa bättre kundrelationer, smidigare produkter och strategiska samarbeten för att nämna något. Olika informationskällor I det här större perspektivet kan vi behöva titta på vilka informationskällor som är underutnyttjade. Exempelvis nyhetsmedia som de allra flesta tar del av i någon utsträckning. Idag finns teknik för att systematisera och dra slutsatser från media, och presentera detta på ett strukturerat sätt som underlag för ökad förståelse och välgrundade beslut. Det kan inte ha undgått någon att utvecklingen inom AI, eller Machine Learning, går snabbt framåt. Det i kombination med verktyg för språkförståelse håller på att förändra spelplanen för vilken information vi kan tillgängliggöra. Machine Learning Jag spinner vidare på temat Machine Learning och konstaterar att det i allt högre utsträckning används i marknadsföringssammanhang, bland annat till kanaloptimering och till att automatiskt skapa innehåll, men även för chatbottar och annat. Som konsumenter möts vi alltså i allt högre utsträckning av maskiner som är ämnade att påverka våra beslut. Jag tror inte att det ligger alltför långt bort innan robotar också genomför många köp på uppdrag av sina användare. Du ber helt enkelt din robot att köpa de billigaste solglasögonen av en viss modell, helst med bra leveransvillkor och förstås inom ett givet prisintervall. Lägg till detta att en övervägande andel av klicken på annonser redan kommer från robotar, så kan vi skönja en framtid där både utbud och konsumtion i allt större utsträckning sker med automatik. Konsekvenserna av detta kan vara svåra att överblicka och som jämförelse kan man undersöka hur robothandel på börsen fungerar. En hel del pekar på att det är de stora plattformarna i Facebooks och Googles ekosystem som blir först med att bära ut den här typen av automatisering på marknaden. De sitter på ofattbara mängder information och känner dig bättre än någon levande varelse. Jag kan inte tänka mig någon annan typ av aktör som kan matcha utbud och efterfrågan på ett bättre sätt. Lite filosofiskt kan man fråga sig vilken roll människor kommer att ha i det här på lång sikt? På lite kortare sikt måste man förhålla sig till möjligheterna med Ad Tech och organisera sig för att dra maximal nytta av teknik och människor med olika kompetenser i kombination med varandra. Regleringar & integritet En annan aspekt av framtiden är ytterligare regleringar för att undvika missbruk av all information som finns att tillgå. Det saknas fortfarande viktiga prejudikat relaterade till GDPR och e-privacydirektivet står runt hörnet. Men det här är långa processer och man kan lugnt räkna med att teknikutvecklingen går snabbare och hittar nya vägar. Samtidigt som regleringar ger individer fler verktyg att värna sin integritet drabbas vi i allt högre utsträckning av "consent fatigue" – en ovilja att ständigt ta ställning till cookies, samtycken och inställningar för annonsering när vi surfar på nätet. Snabbaste sättet att klicka bort dessa irriterande rutor vinner ofta. En konsekvens blir att vi får många samtycken till att samla in och behandla information samtidigt som vi kommer att veta allt mindre om de som är noggranna med integritetsinställningar. Vi kan helt enkelt få en ännu brokigare bild av vilka vi har att göra med. Jag undrar om man inte tänkt lite fel kring integritet och komplicerat saken väl mycket. Informationsflödena är komplicerade och man begär inte lite av individer när man ständigt kräver att de ska ta ställning till integritetsfrågor och förstå konsekvenserna av sina val i ett vidare perspektiv. När det kommer till kritan – ser du helst reklam för cykeln du redan köpt, eller reklam för tillbehör till den? Här tror jag att det finns ett gyllene läge för trovärdiga aktörer att skapa enkla tjänster för konsumenter som vill hantera sin online- och offlineinformation, något som kräver storskaliga samarbeten och att teknikföretagen lyckas återställa någon slags tillit kring etisk användning av information. Framtiden Ska man välja ut bara några saker framför allt annat som kommer att prägla marknaden för marknadsinformation framöver skulle jag nämna mer information, högre krav på informationskvalitet och en mängd nya kreativa tjänster som i stor utsträckning bärs ut av stora plattformsleverantörer. Hur tänker du kring framtiden för marknadsinformation? Vill du fortsätta diskussionen eller höra mer av mina tankar så hör gärna av dig. / Anders Är du nyfiken på vad vi på UC kan göra vad det gäller marknadsinformation, läs mer här!

Från Henry Ford till klick på Google

Före lunch idag har jag redan signerat tre olika aktiviteter med BankID. Tanken slår mig att vad enkelt allt har blivit. För 30 år sedan när räkningarna skulle betalas fick man gå till banken, och ville man få reda på information var uppslagsverket det som fanns att tillgå. Idag är det värsta som kan hända att din smartphone saknar täckning eller att batteriet är slut. Om vi gör en tillbakablick i kreditinformationens historia började brittiska skräddare på 1800-talet informera varandra om vilka kunder som inte betalat sina skulder. Senare under 1800-talet började tidningar på månadsbasis publicera namn på personer som inte uppfyllt sina skuldåtaganden. En snabbspolning framåt till början av 1900-talet då Henry Ford, som redan revolutionerat industrin och gjort bilar tillgängliga för folket, började med lån och avbetalningsmöjligheter för konsumenter. 10 år senare köpte två av tre sina bilar på avbetalning i USA och de nya finansieringsmöjligheterna spreds till andra branscher där konsumenterna även kunde handla möbler, telefoner och kylskåp på avbetalning. På 1950-talet erbjöd flertalet återförsäljare av konsumentvaror lån och avbetalningar och kreditkortslösningar såg dagens ljus. Konsumenterna fick en motpart att betala räntor och avbetalningar till. Återvänder vi till nutid sker en stor del av konsumentjämförelser och informationshämtning via Google I dagarna publicerades en artikel där kostnad per klick (CPC) för en Google annons för första gången kostar över 1000 kronor. Vilka ord eller sökningar tror ni då företagen är villiga att betala 1000 kronor per klick för? Jo sökord som rör lån och finansiering. De fem dyraste sökorden i Sverige 2019 (och ökning sedan 2017) 1. Låna pengar till ditt företag – ökat med 700 procent2.Samla alla lån och krediter – ökat med 400 procent3.Lån till företag ränta – ökat med 900 procent4.Belåning av fakturor – ökat med 400 procent5.Vad är räntan på företagslån – ökat 800 procent På två år har det blivit flera gånger dyrare att köpa klick på sökorden ovan. Vad som förvånar mig är att flera av sökorden ovan är relaterade till lån och finansiering för företag istället för privatpersoner där vi sett en stor ökning av konsumentlån senaste åren. Då ökningen av konsumtionslån har tagit upp mycket av utrymmet i media senaste åren. Frågan jag även ställer mig är om kostnad per klick har nått sitt maxpris eller om det fortfarande är värt för annonsörerna att betala 1000 kronor för en besökare. /Petter

Årets första nätverksträff hos UC

Igår kväll ägde årets första Nätverksträff rum där vi bjöd kunder från Nischbankerna och andra intressenter på en kväll full av inspiration, kunskap och nätverkande. Jag fick äran att moderera denna kväll! Efter att jag välkomnat kunderna tog jag tillfället i akt att presentera några av de nya produkter som vi lanserat i närtid, exempelvis vår nya scoringmodell UC Risk Blanco. Min kollega Petter Alvsten berättade sedan om betaltjänstdirektivet PSD2. Med anledning av detta lanserar Asiakastieto Group, som UC är en del av, nu en helt ny tjänst där banker och finansiella institut kan ta del av viss bankinformation. Petter berättade också att den nya tjänsten kommer att förbättra konsumentlåneprocessen där konsumenten kan dela med sig av mer information till de finansiella instituteten. Som andra talare ut hade vi vice Riksbankschefen Henry Ohlson som pratade om det ekonomiska läget och svensk penningpolitik. Henry gav oss en ljus bild av svensk ekonomi och sade att orosmolnenen kommer utifrån. Han nämnde några exempel på osäkerheter som stabiliteten i europeiska banksektorn (i Sverige har bankerna väldigt låg volym av dåliga lån i sina portföljer medan i Italien är det 12 procent och i Grekland 50 procent. Handelskonflikten mellan USA och Kina samt Brexit nämndes som två andra faktorer som kan skapa osäkerhet på den svenska marknaden. Henry talade även om den låga arbetslösheten i Sverige vilket är bra givetvis. Men det kan även skapa problem då tillväxten hade kunna var högre om företagen kunde hitta rätt personal till vakanta tjänster. En siffra som förvånade mig är att 4 procent av arbetskraften på den svenska marknaden är över 65 år och att det ökar. Sist ut bland talarna var Joachim Ronneback, CEO och grundare av Bofink, världens första robotrådgivare på skuldsidan. Han berättade att en av de vanligaste frågorna en bank får är ”borde jag ta ett rörligt eller bundet lån eller en mix av båda?”. Bofink hjälper till att ge individuellt anpassade förslag på vad man ska välja, det vill säga bästa resultat för just den individen och allt baseras på algoritmer, Artificiell Intelligens, optimeringslära och finansiell matematik. Jag kommer definitiv testa! Kvällen avslutades traditionsenligt med mat, dryck och mingel! Tack alla inblandade! /Gabriella

Vad är bäst- nyckeltal eller riskklass?

Att göra affärer innebär att läsa siffror. Ofta får man ofta tillgång till budget och historiska siffror av en ny kreditkund. Ibland är det omfattande material. Det krävs en struktur för att bearbeta materialet effektivt för att bedöma om bolaget är en lämplig kund eller leverantör. Det är klokt att börja med att kasta en snabb första titt på ett par saker innan du går vidare. Det är ingen mening att analysera ett bolags siffror grundligt om du inte har förtroende för företagets ledning eller om bolaget har många betalningsanmärkningar exempelvis! Ett bra första steg är att utgå från kreditupplysningen. Om du har tillgång till UCs kreditmall får du en första sållning. Kreditrådet ”Beviljad enligt mall” brukar innebära att beloppet och riskklassen hos UC är i enlighet med ditt företags regelverk. Annars får du kreditrådet ”Prövning” eller ”Avslag” och orsaken till detta. Nyckeltal ger en bild av bolaget Målet för din första snabba analys är att se om det är värt att arbeta vidare med analysen. Hur är bolagets överlevnadsförmåga och risken för obestånd? Det finns två bra sätt: nyckeltal och UCs riskprognos/riskklass. Finansiella nyckeltal är en ögonblicksbild från årsredovisningen som sammanfattar två eller flera viktiga faktorer i en siffra. Att jämföra relevanta nyckeltal och dess utveckling över de senaste åren med hur branschsnittet ser ut ger en bra bild över bolaget. Däremot är det svårt för dig att bedöma bolagets överlevnadsförmåga på ett säkert sätt genom att bara titta på nyckeltalen. Om likviditeten är medelmåttig, soliditeten god men avkastningen dålig, hur ska du väga ihop detta till en enda bild? Men nyckeltalen ger dig en bra utgångspunkt för att förstå din kund. Med lite nyfikenhet i bagaget är de ofta en bra grund för att ställa frågor till kunden om hur bolagets verksamhet ser ut och vart det är på väg. UCs riskprognos väger in många parametrar UCs riskprognos mäter risken för obestånd på 12 månaders sikt. Modellen innefattar förutom ett antal nyckeltal också information som betalningsanmärkningar, styrelsesammansättning och en mängd annan information till en helhetsbild. Om bolaget har bytt styrelse och fått en mängd nya kreditupplysningsfrågor exempelvis indikerar det att det händer mycket i bolaget. Är nyckeltalen ens relevanta för bolagets framtida överlevnad? Du hittar information om ett stort antal nyckeltal och branschjämförelser i UCs mest utförliga företagsupplysning Standard. Vill du gå en kurs och bli bättre på företagsbedömning, läs mer här! /Richard

Så blir du säkrare på cyberhavet!

Tänk dig internet som ett hav. Du vet att en flytväst är ett bra skydd för att minska risken att drunkna om du skulle hamna i vattnet. Du vet också att du inte bör ge dig ut i en liten roddbåt på öppet hav om det är storm. Du skulle nog inte välja att åka på en kryssning i farvatten som härjas av krig eller pirater – oavsett hur billig en sådan kryssning skulle vara. Allt som ett resultat av din kunskap om hot och risker. Precis som med sjöfart är kunskap den viktigaste säkerhetsåtgärden vid internetanvändande. Det gäller både dig som uppkopplad privatperson men även din arbetsgivare och dig som anställd och användare av arbetsgivarens utrustning. Därför är det viktigt både för dig och för din arbetsgivare att förstå den aktuella hotbilden på internet och hur ni är exponerade. Ett mycket roligt sätt att lära dig om cyberhoten är att titta på Mikko Hyppönens presentationer. Mikko Hyppönen är en av mina stora idoler – han är säkerhetsvärldens rock star. Börja med att lägga en kvart av din tid på detta underhållande TED talkoch se om du inte blir sugen på att lära dig mer! En enligt min uppfattning riktigt bra källa till kunskap för dig som uppkopplad privatperson är den sida med tips som U.S. Department of Homeland Security skapat för icke-tekniska datoranvändare.Här kan man lära sig om hoten och även om hur man skyddar sig. Om du inte orkar navigera igenom alla tips så rekommenderar jag starkt följande tre: Hur du säkrar upp ditt hemmanätverk Goda säkerhetsvanor Tips om mobil säkerhet Jag har även några favoritkällor vad gäller såväl generella hot som allmänt om cybersäkerhet mer riktade till den som har ett mer professionellt intresse, men inte redan är ”säkerhetsnörd”: Sveriges Computer Security Incident Response Team (CERT-SE), en del av MSB ger varje vecka ut ett veckobrev för den som vill hålla sig ajour med aktuella händelser. European Union Agency for Network and Information Security (ENISA) sammanställer varje år en rapport om den generella hotbilden. För ett strukturerat sätt att lyfta en organisation först till en hygiennivå och sedan vidare vad gäller cybersäkerhet rekommenderar jag det öppna ramverk som Center for Internet Security (CIS) tillhandahåller. U.S. Deparment of Commerce har tagit fram det öppna ramverket NIST Cybersecurity Framework som också kan bidra till inspiration i säkerhetsarbetet. Finns det något särskilt ämne rörande säkerhet som du skulle önska belyst i en framtida blogg? Hör i så fall av dig! /Eva

AI, Machine learning och Deep learning - hänger vi med?

Ingen som följer digitala trender har väl missat begreppen AI, Machine Learning och Deep Learning. Det syns dagligen i artiklar, bankreklamer och intervjuer men vad betyder är det egentligen? Och vad har hänt inom området på sistone? Det tänkte jag prata om i det här blogginlägget. Jag tänkte börja med att reda ut begreppen och hur de förhåller sig till varandra. AI, machine learning och deep learning hänger alla ihop och man kan säga att de är tre generationer ur samma familj. AI (artificiell intelligens) kom först är och innebär att man får en dator att kopiera ett mänskligt beteende. Machine learningär ett forskningsområde inom artificiell intelligens som går ut på att utveckla maskiners förmåga att självständigt förstå och hantera stora mängder data. Att förutsäga mönster och sannolikhet för liknande resultat. Deep learning har vuxit fram ur machine learning och fokuserar på att möjliggöra användningen av machine learning och därefter lösa problem som kräver mänsklig eller artificiell intelligens. Vill du fördjupa dig mer inom skillnaderna finns en bra artikel här. Vad händer inom området? En stor händelse under 2018 var när Googles presenterade sin Google Duplex AI assistent. AI assistenten ringde upp en frisörsalong och restaurang för att boka tid och reservation med spännande resultat. Riktigt häftigt. Turing test Alan Turing kanske låter bekant som huvudkaraktär i den Oscars vinnande filmen ”The imitation game” och han anses vara en av datavetenskapens och AIs grundare. Han myntade även begreppet "Turing Test" 1950 som går ut på att testa om en person kan avgöra om det är en person eller dator man interagerar med, märks ingen skillnad så uppfylls kriteriet för mänsklig intelligens. Har vi då passerat gränsen om en AI klarar ett Turing test med Google Duplex? Både ja och nej. Kanske inom segmentet boka klipptider, men mig veterligen finns det ingen komplett AI som klarar av ett slumpmässigt Turing test. Sverige i framkant Vad händer i Sverige på AI fronten då? I Sverige så har det hänt en del gällande AI och satsningar den senaste tiden. Den 6 februari så invigdes AI centret ”AI innovation of Sweden” Syftet med centret är attaccelerera tillämpningen av AI och centret är till största delen finansierat avVinnova som kommer investera 200 miljoner de närmaste 10 åren för att främja AI forskning och utveckling i Sverige. Ett av deras första initiativ som vi alla kan ta del av är gratiskursen Elements of AI. Den kommer komma i svensk översättning senare i vår men redan nu kan man som intresserad göra som 130 000 andra och registrera sig på kursen. Andra spännande nyheter inom den privata sektorn är det svenska bolaget Peltarion.Bolaget har funnits under många år men senaste tiden accelererat sin satsning och tagit in över 300 miljoner i kapital de senaste två åren. Jag kommer med spänning följa Peltarions framsteg under året och redan idag har de välrenommerade kunder såsom NASA, Tesla och Harvard University. Nästa steg Jag kommer i nästa blogginlägg berätta mer om AI och då fokusera på hur AI används inom kreditgivning runt om i världen och vad vi på UC och Asiakastieto Group gör inom AI för våra kunder. Är det något specifikt område inom AI du funderar på eller vill veta mer om så hör gärna av dig! /Petter

Enklare tillträden

Nu har vår tjänst Tambur varit igång sedan våren 2018. Varje dag registreras nästan 300 nya bostadsaffärer i systemet och det är en ökande trend. Och jag förstår varför. Mäklarbranschen talar om en revolution. Det känns fantastiskt. Vad är egentligen Tambur? Det är en digital tjänst som underlättar hanteringen av bostadstillträden för mäklare, mäklarassistenter och bankhandläggare. I portalen kan man på ett säkert sätt dela information med alla som ska ha tillgång till den. Tambur är en kostnadsfri tjänst (för mäklarfirmor), som är utvecklad genom ett samarbete mellan bankerna, mäklarorganisationerna och UC. Vi på UC fick förmånen att prata med en av våra användare, Erik Andersen på Svensk Fastighetsförmedling, och så här beskriver han fördelen med att använda tjänsten. ”De flesta i branschen drömmer om att kunna lägga mindre tid på administration och istället arbeta mer proaktivt och boka in fler kundmöten till exempel. Det blir möjligt tack vare Tambur. Det frigör så mycket tid nu när allt finns samlat i portalen. Dessutom spenderar jag mycket mindre tid i telefonköer hos bankerna nu. Jag behöver till exempel inte längre jaga runt efter lösenuppgifter, utan de uppdateras av banken i portalen, både när ärendet läggs upp och på tillträdesdagen. Det som förr tog minst en timme tar bara en kvart idag.” Nyfiken på att läsa mer om hur Erik på Svensk Fastighetsförmedling upplever tjänsten? Då kan du läsa mer här.

Halvering av aktiekapitalet

En av punkterna i överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna handlar om att sänka kravet på minsta aktiekapital i aktiebolag till 25 000 kronor. Förslaget har lagts för att underlätta företagandets villkor i Sverige. Men enligt en intervju i Sveriges radio är det inget som efterfrågas av företagarnas företrädare. - Det är ett kosmetiskt förslag som egentligen inte har någon som helst betydelse för företagandet eller företagens villkor. Jag har inte hört en enda en av våra medlemmar som efterfrågar det här förslaget. Det säger Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på Småföretagarnas Riksförbund. Inte heller Företagarna, en annan branschförening, efterfrågar en sänkning av aktiekapitalet. Daniel Wiberg anser att nivån 50000 kronor en rimlig nivå. Nivån på aktiekapitalet ger tvärtom ett visst skydd mot ett ogenomtänkt företagande. Om ett aktiebolag drabbas av ekonomiska problem förbrukas en buffert om 50 000 kronor relativt fort och i många fall redan innan borgenärerna får kännedom om problemen. Sänks aktiekapitalet ytterligare finns risken för att förtroendet för bolagsformen urholkas. Ekobrottsmyndigheten har tidigare påpekat de negativa konsekvenser som blev följden när aktiekapitalet sänktes och när revisorskravet försvann för mindre företag. Även om majoriteten av alla nystartade företag i dag är aktiebolag är andra bolagsformer populära. Om det sänkta kravet på aktiekapital genomförs utan att öka resurserna mot brottsbekämpning, kommer vi antagligen att få se en ökning av konkurserna. Det kan också hända att krediterna stramas åt för mindre bolag. Eller så blir det högre krav på säkerhet även för små krediter. Kanske banker och bensinbolag kräver en borgen på alla kreditkort framöver? /Richard Damberg *Vi definierar oseriösa företag som både de som är skapade för att begå kreditbrott och de som fuskar mot samhället. Med ett lägre krav på aktiekapital bör vi kunna ser ytterligare ökning av bolag i konkurs. Här kan du höra inslaget i sin helhet

Kan man jobba med GDPR-frågor utan att vara jurist?

För en kort tid sedan försökte jag mig på konststycket att sammanfatta dataskyddsförordningen GDPR och förmedla huvuddragen på ett någorlunda lättillgängligt sätt. Själva förordningen ser skräckinjagande ut för den oinvigde. Mer lättsmält information finns det förstås gott om, men jag siktade på något mittemellan. Jag tror att just här finns kunskapsluckor att fylla.Jag är inte jurist, och för att vara säker på att min sammanfattning varken förvanskar förordningen eller vilseleder läsaren skickade jag den till en jurist för granskning. När texten kom åter var den full av kommentarer och ändringar i röd text, som en slarvigt skriven uppsats i skolan efter lärarens rättningar.Återkopplingen var både relevant och bra men texten var inte lika lättillgänglig längre. Den var mer exakt men samtidigt mindre tydlig för den målgrupp jag såg framför mig. Kan man skriva om GDPR, läsa och förstå utan att vara jurist? Och i förlängningen, måste man vara jurist för att kunna ta ansvar för att följa GDPR? Hur gör man GDPR enkelt? Visst kan de flesta ta till sig huvuddragen i dataskyddsförordningen. Och det är viktigt, för vi är många som genom vårt dagliga arbete bidrar till att följa den. Men några måste också ta ett större ansvar och förstå kraven tillräckligt väl för att omsätta dem i rutiner och processer. Här spretar det väldigt inom olika verksamheter. Stora företag gör klokt i att konsultera expertis, liksom mindre bolag med omfattande personuppgiftsbehandling. Hur är det med övriga företag då, de små och mellanstora med lite enklare personuppgiftsbehandlingar? Ja, hur definierar man överhuvudtaget "enklare behandling" frågar min jurist? En bra sammanfattning och guide måste ge verktygen för att avgöra just detta, och för att förstå när speciell hänsyn måste tas.I ärlighetens namn finns det ingen idag som vet precis vad som är gott nog för att uppfylla kraven i GDPR. Förordningen ger gott om tolkningsutrymme och det saknas fortfarande prejudikat. Dessutom skiljer det sig mycket mellan olika verksamheter.Mitt mål med att sammanfatta GDPR var att uppmuntra till faktiska åtgärder som leder till förändring. Därför skulle den i första hand vara tillgänglig, men samtidigt korrekt. En läsare som tappar budskapet på vägen kan heller inte agera. Det är svårt att få en god överblick genom att läsa förordningen i sin helhet.Som personuppgiftsansvarig, i slutändan de flesta företagsledare, måste man ge sig in på en mognadsresa som börjar med förståelse för GDPR i stora drag. Tillräcklig förståelse för att formulera rätt frågor och söka svar. I slutet av resan måste det vara tydligt om och vilka specialregler och undantag som gäller för den egna verksamheten. Då har man också tolkat kraven och omsatt dem i rutiner och processer. Man kan inte leva upp till GDPR genom en punktinsats, det är en förmåga man tränar upp i sin organisation. Var ska man börja? En bra start är Datainspektionens material om enkla grunder i dataskydd. Man kan också läsa hela förordningen på deras webbsida. Om man skulle försöka sig på en prioritering skulle jag tipsa om att börja med delar av artikel 4 för viktiga definitioner, artikel 5 och 6 om principer och laglig behandling, artikel 9 om särskilda typer av personuppgifter, artikel 13 och 14 om information till registrerade, avsnitt 3 om rättelse och radering och artikel 28 om personuppgiftsbiträden. Med en grundläggande förståelse går det bra att ögna hela förordningstexten och hitta vilka områden som kan vara relevanta för den egna verksamheten. Idag kan man svårligen vara säker på att man följer GDPR till punkt och pricka. Men man kan vara lika säker på att man inte lever upp till kraven i GDPR utan en grundläggande förståelse för innehållet. Och det är en milsvid skillnad mellan att ha läst, tolkat och vidtagit åtgärder och att ha gjort ingenting alls.”

Fem tips för dig som ska sätta ihop en kurs

Har du blivit tillfrågad att sätta ihop en kurs på jobbet? Att dela med dig av din kunskap? Kul! Det finns inget mer tacksamt. Jag arbetar med utbildning på UC och ber ofta kollegor att berätta om ett ämne. Här ska jag dela med mig av mina bästa tips till dig som ska hålla en kurs på jobbet så att den blir spännande för dina deltagare! 1. Varför? Första steget är att ställa dig frågan om varför du håller en utbildning. Är det du har att säga viktigt för dina kollegor? Kommer den nya kunskapen leda till det du vill uppnå? Ibland har vi en övertro på att mer fakta eller information i sig kommer att leda till en förändring. Det gör det inte. Ditt jobb blir därmed inte att överföra information från din hjärna till åhörarnas hjärna. Det är först när människor förstår varför deras beteende behöver förändras som de gör en förändring i sitt dagliga arbete. För att kunna få en förändring behöver du ett klart svar på varför kursen behövs. 2. RelevansVad behöver dina kursdeltagare veta för att kunna utföra sitt jobb bättre? Du som är expert sitter inne med massor av bra information. Men det är din roll att sålla ut det som är viktigt för just den här målgruppen. Utgå från åhörarna och deras behov av den kunskap du vill förmedla. Vet du inte vad de vill höra? Intervjua någon av dem! Berätta inte allt du vet om ett ämne. Kursen sväller och du kommer att få svårt att hålla tiden.3. MålSätt beteendemål och utgå från dem när du designar kursen. Vilka förändringar i beteende vill du se? Vad vill du att dina kollegor ska göra mer eller mindre av? När vet du om du har lyckats? Var specifik och gör målen mätbara. Det är ofta svårare än vad vi kan tro att sätta relevanta mål. Till exempel: du arbetar som kreditchef på kreditbordet och du har ett problem med att dina kollegor på andra avdelningar skickar in för många ärenden som är ofullständiga. Du ska hålla en kurs i kreditbedömning för att komma till rätta med detta och sätta upp mål för kursen. Nedan är två olika exempel på mål, jämför dessa. Vilket är bäst? Mål 1: ”Berätta allt relevant om kreditbedömning på ett intressant sätt. Kursdeltagarna ska ge betyg 4 i snitt” Mål 2: ”Vi på kreditavdelningen ska skicka x % färre kreditärenden i retur på grund av ofullständig information till sista december” Det sistnämnda målet blir relevant, mätbart och specifikt kopplat till organisationens övergripande mål. Några länkar om att sätta mätbara mål:The big mistake in e-learning (video)SMART målformulering (Wikipedia) 4. ÖvningarFörsök att designa övningar och interaktivitet. Låt deltagarna prata två och två eller i små grupper. Låt dem reflektera över gråzonsfall. Låt dem sortera från högt till lågt. Be dem ställa sig i ett av fyra hörn av rummet beroende på vad de tycker. Då kommer de garanterat att komma ihåg din poäng! I skolvärlden pratas det ibland om det flippade klassrummet. Förr ägnades 80 procent av tiden i klassrummet till sändare – mottagare- kommunikation. Det innebär att läraren lärde ut och mindre del av tiden användes till övningar. Nu strävar vi mot det motsatta. Faktakunskaper läser vi in på egen hand. Övningar görs digitalt. I klassrummet går vi igenom svårigheter och löser case tillsammans. Var inte rädd för att det tar tid. Det är övningarna som dina kollegor får ut mest av. 5. BerättelserAnvänd storytelling för att illustrera och gör det med en historia som dina åhörare kan känna igen dig i. Levandegör kunskapen. Använd namn och personer i riktiga situationer. Använd ett enkelt språk och våga stanna upp och berätta. Ställ frågor och låt exemplet bli en övning. Låt deltagarna ta ställning och diskutera sinsemellan.10 tips om Storytelling (Dagens Media) Lycka till med din kurs! /Richard Damberg Vill du gå en kurs hos UC? Läs mer här!