Överskuldsättning som samhällsutmaning - ett akademiskt perspektiv

2023-12-15

Nyligen hade vi det stora nöjet att återigen få bjuda in till UC-dagen! Efter mer än 20 år så känns det fortfarande som att detta event bara blir bättre och bättre för varje år som går. Jag var själv en av deltagarna på scen i år, där jag agerade moderator för en paneldiskussion tillsammans med min kollega Petter Alvsten och två gästprofessorer, Annina H. Persson från KTH och Ann-Sofie Henrikson från Umeå universitet. 

Tillsammans diskuterade vi överskuldsättning som samhällsutmaning och vilka åtgärder som krävs, både utifrån ett bransch- och akademiskt perspektiv.  Vi diskuterade också den uppmärksammade statliga utredning som har haft i uppgift att tackla frågan med överskuldsättning i Sverige och ett växande skuldsaldo - och tidigare i år släppte denna utredning ett omfattande förslag på åtgärder. Eftersom syftet med UCs affärsverksamhet är att minska kreditförluster och överskuldsättning i Sverige, så är det självklart att både jag liksom  hela kreditbranschen är väldigt intresserade av utredningens förslag. Vi ser också att det är av högsta vikt att frågan belyses ur flera perspektiv, varav det akademiska tyvärr fått väldigt lite utrymme i utredningens betänkande hittills.  

Så låt oss kortfattat ta del av några av de viktiga insikter som Annina och Ann-Sofie lyfte under UC Dagen här i min blogg. Jag ställde ett par högst relevanta frågor till dem båda och här nedan kan ni se deras svar. 

Fråga: Som akademiker, vad är det ni ser är orsaken till överskuldsättningsproblematiken? 

Svar: Vi är båda överens om att det i mångt och mycket är socioekonomiska orsaker bakom överskuldsättning och betalningsanmärkningar. Ofta handlar det om oförutsedda livshändelser. Man blir arbetslös, det sker dödsfall inom familjen, konkurser, sjukdom eller skilsmässa. Det kan också vara så att man helt enkelt är ett hushåll med väldigt små marginaler. När man tänker på att kostnaderna ökar generellt, som de gör nu, så kan det vara så att man känner sig illa tvungen att ta en högkostnadskredit för att klara sig.  

Fråga: Vad tror ni man kan göra åt saken? 

Svar: Vi tycker båda att det är viktigt att man gör en bra kreditprövning för att undvika den negativa spiral som många hamnar i. Här tänker sig då lagstiftarna att kreditprövningskravet var infört för att näringsidkarna skulle ta ett ansvar för att förebygga överskuldsättning. Vi ser tyvärr dock att många kreditgivare inte tar det ansvaret utan fortsätter att bevilja krediter till personer som till exempel helt saknar inkomst, och därmed också i praktiken återbetalningsförmåga. Så dels handlar det  om  behovet  av att förhindra att personer hamnar i en värre överskuldsättningssituation genom att faktiskt säga nej till att utsatta personer får den här krediten som de  inte klarar av att betala tillbaka. 

Fråga: Tycker ni att det finns det förutsättningar idag för att göra tillräckligt bra kreditprövningar? 

Svar: Tittar man på EBA (Europan Banking Authority) så ser vi att vi i Sverige har lägst problem i hela Europa och har haft det de senaste 15 åren. Så det finns definitivt goda förutsättningar, men problemet är att det fortfarande finns ett segment som lånar ut pengar till högriskkunder oavsett detta. En stor svaghet i systemet är att de allmänna råd som Konsumentverket och Finansinspektionen utarbetat som ska agera skydd för just sånt här, inte är rättsligt bindande. 

Vi ser inte riktigt att det finns någon fungerande lagstiftning i dagsläget. Det behöver vara en lag som fungerar i praktiken också. Idag finns till exempel paragraf 36 i avtalslagen som i teorin ska kunna användas i situationer som dessa där man då ska kunna jämka avtal och minska skyldigheten att betala tillbaka. Dock syns i vår forskning att det är väldigt svårt att få till en sådan jämkning i högsta domstol och att det i princip aldrig sker. Vill vi se ett förändrat beteende från de aggressiva långivare som utnyttjar utsatta personer så behöver det som idag finns som rekommendationer stå inskrivet i lag – med bättre tillsyn över aktörer som inte sköter sig och betydande sanktionsavgifter för de som bryter mot lagen. 

Fråga: Utredningen föreslog tidigare i år ett nytt centralt skuldregister. Förslaget i fråga handlade om att inrätta ett nytt system för alla som ger ut konsumentkrediter - alltså ett nytt samlat och mer "komplett" skuldregister som ska ersätta dagens. Tanken är att kreditupplysningsbolagen kan ansöka om en licens till detta och ska alltså sedan rapportera in till det “centrala kreditregistret”. Vad tror ni om det? Åtgärdar detta de tidigare problemen ni pratat om? 

Svar: Vi ser inte att detta kommer lösa de problem vi identifierat. Förslaget menar på att ett centralt kreditregister skulle leda till träffsäkrare kreditprövningar, men redan idag går det ju att göra träffsäkra kreditprövningar. Det sägs att kreditgivarna saknar väsentlig information om konsumenternas skulder, men vi ser i förslaget att alla skulder ändå inte kommer finnas representerade. Till exempel mobilskulder, som är en av de absolut vanligaste. Borgensåtagande kommer inte heller finnas med, även fast 6% av överskuldsatta har ingått ett borgensåtagande. Så frågan är vilket problem detta förslag faktiskt löser... 

Vi hade nog tänkt att det hade varit bättre om vi fått ett register där alla skulder finns med och att man hade behövt vara tvungen att använda informationen i det registret också. I förslaget är ju riktlinjen endast "om det behövs" vilket betyder att de seriösa kreditgivarna kommer använda det, men de oseriösa bara kommer att säga att det inte behövdes - vilket leder oss tillbaka till exakt samma problematik vi har idag. 

Fråga: Slutligen, vad tycker ni båda om utredningens förslag kring hårdare marknadsföringsregler för krediter? 

Svar: Vi båda ser att det är en svår marknad att lagreglera. Allting går så fort och det är svårt att fånga upp allt när både teknik och förändrade beteenden i samhället hela tiden är i rörelse. Vi ser ju att det är mycket uppsökande marknadsföring kring just krediter som riktar sig mot unga, oerfarna eller utsatta konsumenter i till exempel sociala medier. Man ser annonser som uppmanar folk att "göra livet skönare" genom ett lån och sedan visar sig det att lånet har 39.5% ränta.  

Men förslaget från utredningen i fråga är tyvärr väldigt uddlöst och vi tror inte det kommer göra någon större skillnad för just detta problem. Förslaget pekar nämligen även här på att näringsidkarna ska ta ett större ansvar - men jag tror att vi istället behöver tydligare regler om vad som är måttfullt och inte måttfullt och samtidigt göra det mindre lukrativt att låna ut krediter till konsumenter som inte kan betala.

Kreditbranschen och vägen framåt 

Ja, som ni hör hade Annina och Ann-Sofie mycket intressanta åsikter att dela med sig av från det akademiska perspektivet i den här intervjun! Jag personligen tycker det ska bli mycket intressant att se vad som händer under nästkommande år och hur vi i Sverige kommer tackla överskuldsättningsproblematiken. 

Jag har också hört mycket tal om andra aktuella frågor i kreditvärlden, inte minst bedrägerier. Hur kan de motverkas i en alltmer komplex digital värld? Detta är ett ämne som verkar vara högt på många kreditgivares agenda just nu – vem vet, jag kanske skriver nästa blogginlägg om det! 

//Gabriella 

Gabriella Göransson

VD UC AB

Med expertis inom kreditgivningsfrågor brinner Gabriella extra mycket för effektiva processer. Förutom jobb och familj sätter god mat, vänner och resor guldkant på hennes tillvaro. Här bloggar hon om vad som händer i kreditinformationsvärlden, både hos oss men i stort. Hon är även duktig på trender inom bedrägerier och delar med sig av sitt stora kunnande.