Välkommen till vår blogg!

Här hittar du tips, information och reflektion

Här bloggar några av våra experter kring omvärlden, trender och tjänster som hjälper dig i din vardag. Trevlig läsning!

Så skapar du en kundfokuserad kultur - Insikter från vårt Voice of the Customer-event

På Enento innebär en kundfokuserad kultur att våra kunder står i centrum för allt vi gör. Vi har under de fem senaste åren jobbat aktivt med att skapa en kundorienterad kultur, och vårt årliga Voice of the Customer-event är en viktig aktivitet för att ständigt förbättra och lära oss tillsammans. Med eventet vill på ett ett inspirerande sätt påminna om vikten av att ha ett kundcentrerat innovativt förhållningssätt i alla delar av organisationen. Framgångsreceptet för att sätta och behålla kundfokus Engagemang från högsta ledning: Våra ledare föregår med gott exempel och säkerställer att kunden alltid finns på agendan och har hög prioritet i alla beslut. En tydlig CX-strategi: Vi kommunicerar ständigt vår mission och strategi för vårt Customer Experience-arbete (arbete med kundupplevelse) och kommunicerar värdet av detta arbete genom hela organisationen. Medarbetarnas delaktighet: Alla medarbetare är involverade och förstår betydelsen och vilken roll man har för att Enento ska leverera en kundupplevelse i världsklass. Feedbackdrivna förbättringar: Vi samlar aktivt in och agerar på kunders feedback, och säkerställer att insikterna omvandlas till konkreta förbättringar och aktiviteter. Data och innovation: Genom att använda data för att ta rätt beslut och initiativ och främja innovation, förbättrar vi ständigt kundupplevelserna. Tvärfunktionellt samarbete: Genom att bryta arbetet i silos och öka samarbetet mellan olika avdelningar kan vi arbeta tillsammans för att förbättra alla delar av kundresan. Kontinuerlig utveckling: Vi finslipar ständigt våra CX-strategier och arbetssätt samt säkerställer att vi prioriterar rätt aktiviteter och vidtar relevanta åtgärder. I år genomfördes vårt andra Voice of the Customer-event, och denna gång med AI-tema. Eventet fokuserade på hur vi kan fortsätta vår digitaliseringsresa och bli bättre på att samla in relevant feedback från våra kunder, och hur vi bäst använder den. Genom att integrera generativ AI och ny teknologi utforskade vi innovativa sätt att snabbare och effektivare samla in, förstå och agera på kundfeedback. Förbättrad kundnöjdhet genom digital innovation Kärnan i vår digitala transformation är att vi vill möta och överträffa våra kunders förväntningar, både ggällande tillgänglighet, självbetjäning, val av kanal samt tidpunkt för att köpa en tjänst eller få support. Vår nya AI-chattbot Ento spelar en avgörande roll i att förbättra den digitala kundupplevelsen, genom att erbjuda snabba och exakta svar i realtid. Detta säkerställer att kunderna får den information de behöver direkt. Genom att driva vår digitala strategi tillsammans med Entos förmåga att lära sig och utvecklas över tid, kommer vi genom chattboten kunna erbjuda allt mer personifierad service, tillgänglig dygnet runt. Detta gör att kunder alltid har tillgång till support när de behöver det, vilket inte bara höjer kundupplevelsen, utan också betonar hur digitala verktyg kan stärka våra kundrelationer. Introduktionen av ett AI-baserat verktyg likt ChatGPT som möter kunden genom vår chattbot markerar en viktig milstolpe i vår digitaliseringsresa och visar också på vårt engagemang och driv för ständig förbättring och innovation. Vårt mål är att förbättra service mot kund, öka effektivitet och främja tillväxt. Vi tror att dessa digitala verktyg inte bara effektiviserar vår verksamhet, utan också förbättrar kundengagemanget och säkerställer att vi ständigt levererar upplevelser som överträffar våra kunders förväntningar. Enad strategi för en Kundupplevelse i världsklass Att leverera en kundupplevelse i världsklass är ett gemensamt ansvar som involverar alla avdelningar och roller inom Enento. Årets Voice of the Customer-event var en inspirationskälla som visade på nya möjligheter med AI, och hur vi genom att bättre använda kundfeedback och insikter kan säkerställa att våra produkter och tjänster inte bara möter utan överträffar kundernas behov och förväntan – nu och i framtiden. Framåt kommer vi fortsatt att bli ännu bättre på att inkludera feedback och insikter från våra kunder i varje projekt, beslut och initiativ. Att förstå och omsätta feedback och de insikter vi får från kunder till konkreta aktiviteter och initiativ är avgörande för att upprätthålla vår kundfokuserade kultur och leverera exceptionella upplevelser. Fortsätt följa oss när vi fortsätter driva vår digitala transformation! Och kom ihåg – att leverera kundupplevelse i världsklass är ett lagarbete. Vi ser redan fram emot nästa års inspirerande Voice of the Customer-event.

Företagets ansvar handlar om både kvalitet och hållbarhet

Tiden är förbi när kvalitet enbart handlade om att skapa rätt produkter, och tjänster, på rätt sätt. De senaste åren har kvalitetsbegreppet vidgats. Idag förväntas företag och organisationer att bidra till samhällsnytta i termer av både ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Tidigare under våren intervjuades jag av Kvalitetsmagasinet just med fokus på hur de olika dimensionerna av hållbarhet har blivit allt mer integrerade i kvalitetsbegreppet. Jag tänkte passa på att lyfta ut några exempel från artikeln som handlar om vår egen verksamhet och den resa vi gjort på UC. Centralt i vårt kvalitetsarbete på UC har såklart alltid varit att skapa värde för dem som vår verksamhet direkt är till för. Men i det ingår också att bidra till att skapa nytta för samhället i stort, utanför den närmaste kretsen av betalande kunder. För oss handlar det dels om att alltid ha kundens behov i fokus med krav på processer, säkerhet och leverans, men också hur vi kan bidra till en sund marknad genom att förebygga att unga inte hamnar i en tidig skuldspiral. Skuldspiralen hos unga drabbar både individen, samhället och företagen Konkret handlar det om olika satsningar som vi gör för att bidra till att minska överskuldsättningen i samhället, framför allt med fokus på den yngre generationen. Enligt Kronofogden ökade medianskulden från 2011 till 2021 bland unga män med 36 procent, medan den har ökat med 102 procent bland unga kvinnor. Ökningen beror delvis på att unga vuxna i dag skuldsätter sig med större belopp till följd av dyra konsumtionslån. Små konsumtionslån kan snabbt växa till ansenliga belopp som i sin tur leder till betalningsanmärkningar och förelägganden. Det innebär en tragedi för individen och en kostnad för samhälle och företag, på både kort och längre sikt. Genom att arbeta för att minska överskuldsättningen minskar vi också de finansiella riskerna för våra kunder. På så sätt knyts de ekonomiska, miljömässiga och sociala målen samman och skapar grund för en hållbar utveckling. På så vis ser vi att vi att vi tar ansvar utifrån den påverkan vi har på den finansiella marknaden och ökar kvaliteten i de tjänster vi erbjuder. Kunskapsnivån om att ta lån är för låg För att minska risken för både individen och marknaden ser vi det som en del i vårt uppdrag att arbeta förebyggande med att sprida information och kunskap om vad lån- och kreditgivning innebär. Lån kan vara nödvändiga i vissa situationer men utmaningen är att många unga vuxna idag saknar tillräcklig kunskap för att kunna bedöma riskerna med ett lån. Särskilt då många av villkoren står med finstilt text som är både svår att se och förstå. Därför satsar vi på olika samarbeten med olika aktörer som vänder sig direkt till unga i sin verksamhet såsom ekonomi- och utbildningsappen Gimi, Fryshuset och Alkompis som publicerar våra utbildande artiklar på flera språk. Våra kundservicemedarbetare är de stora hjältarna Också våra kundservicemedarbetare spelar en avgörande roll och är en viktig informationskanal, ofta den viktigaste av dem alla, för att informera utsatta personer om lån och risker. Våra nordiska bolag i koncernen hanterar tillsammans upp emot 20 000 förfrågningar per månad! Det handlar framför allt om frågor från privatpersoner som behöver hjälp med att hantera olika privatekonomiska situationer. Våra kundservicemedarbetare är riktiga hjältar! ESG data är nyckeln framåt för våra kunder Vid det här laget har nog ingen missat den viktiga roll som hållbarhetsdata kommer att ha i framtidens affärsbeslut. Långivning är en sådan process där hållbarhets- eller så kallad ESG-data (environmental, social, governance) kommer att spela en allt viktigare roll. På UC ser vi att vi har ett viktigt uppdrag att leda marknaden från ansvarsfull långivning mot hållbar långivning. För en tid sedan publicerades en undersökning av Fair Finance Guide som visade på hur de fem största svenska bankerna genom sin utlåning bidrog till dubbelt så mycket utsläpp som Sverige som nation. Det innebär att det numera inte räcker för långivarna att ta hänsyn till finansiella risker, utan de behöver även ta hänsyn till hållbarhetsrisker. Och med EU-direktivet CSRD och taxonomiförordningen har ESG-data blivit hårdvaluta för bolagens riskanalyser. ESG-data är ett spännande strategiskt tillväxtområde för oss och vi kan redan leverera unika tjänster inom klimatriskanalys på marknaden. Genom att ta ansvar också för effekterna av våra tjänster har vi vidgat synen på vad kvalitet innebär för oss som bolag, och det värde vi kan skapa för våra kunder. På så sätt knyter vi samman de ekonomiska, miljömässiga och sociala målen och skapar en grund för hållbar utveckling både för våra kunder, UC och omvärlden i stort. Läs mer om UCs tjänster inom ESG eller riskminimering och compliance.

Från ansvarsfull till hållbar kreditgivning – en sammanfattning av 2023

Sedan UC startades av svenska bankaktörer på 70-talet, har socialt ansvar och att bygga tillit på den finansiella marknaden mellan företag och konsumenter varit den centrala drivkraften och ledstjärnan i allt vi gör. UCs affärsmodell bygger på att ansvar skapar vinst, och att långsiktighet lönar sig. Ansvarsfull kreditgivning är vår affärsidé. Nyligen lanserade Enento Group, som UC tillhör tillsammans med bland annat Allabolag i Sverige, vår första kombinerade Års- och hållbarhetsredovisning. 2023 har varit ett utmanade år på många sätt. Lågkonjunkturen har inneburit att färre lånar mindre. Företagens investeringar har minskat och hushållen har blivit försiktigare. "Lån utan UC" och växande skulder Samtidigt syns alarmerande siffror som visar att skuldkvoten i samhället ökar, vilket i praktiken innebär att de som redan är högt belånade har fastnat allt djupare i skuldfällan. Tyvärr är det här en konsekvens av att Sverige sedan 2018 har ett förhållandevis högt räntetak på 40 procent, vilket skapar en marknad för aggressiva långivare som kan sko sig på utsatta individer eller att de som saknar tillräcklig kunskap om lånen, såsom ungdomar, inte kan betala tillbaka. ”Lån utan UC” är en slogan som är alltför vanligt förekommande bland dessa aktörer. Det är motsatsen till ansvarsfull kreditgivning. Öka medvetenheten om problemen bakom överskuldsättning I vår redovisning för 2023 beskriver vi hur vi under året har arbetet för en sundare marknad, baserad på tillit och i förlängningen en mer hållbar ekonomi. En sådan viktig insats, som vi är mycket stolta över, är just att vi under 2023 har fortsatt öka medvetenheten hos beslutsfattare och allmänheten om problemen med överskuldsättning i Sverige, orsakerna bakom och effektiva åtgärder. På 2023 års UC-dagen, som vi höll på Hotel Clarion Sign i mitten på november, bjöd vi exempelvis in två professorer inom rättsvetenskap som forskat mycket på kreditmarknaden i Sverige, och kritiserar den utredning om överskuldsättning som regeringen nu lagt på bordet. Enligt professorerna löser inte utredningens förslag de verkliga problemen bakom – läs gärna mer i den intervju som vår VD Gabriella Göransson genomförde i december med professorerna Överskuldsättning som samhällsutmaning. The Bill - vårt utbildningsprogram för unga om lån och privatekonomi En annan förebyggande åtgärd som är minst lika viktig är utbildning om lån och i privatekonomi. Under 2023 har vi fortsatt driva vårt eget utbildningsprogram The Bill, som syftar till att öka kunskapen om privatekonomi hos ungdomar. Under 2023 har vi haft ett särskilt fokus på unga, och deras föräldrar, från ytterstadsområden. Vi höll bland annat flera workshops i Kista tillsammans med inspiratören och eldsjälen Binette Seck under hösten. Dessutom nådde vi ut till sammanlagt 80000 personer med information om kreditgivning på arabiska genom ett samarbete tillsammans med mediekanalen Alkompis. Stärka vårt erbjudande inom ESG och hållbar kreditgivning Självklart kan jag inte heller sammanfatta hållbarhetsåret 2023 utan att nämna alla värdeskapande kundsamarbeten, som fått både oss och våra kunder att fortsatt växa, inte minst inom hållbar kreditgivning. Som jag inledde detta inlägg har ansvarsfull långivning alltid varit UCs kärna och existensberättigande, men i takt med insikter om klimatets och miljöns men också andra ESG-faktorers påverkan på finansiellt värde och risk, har ansvar inom långivning breddats till att även inkludera hållbarhet. Under året lanserade vi nya och uppdaterade tjänster inom ESG och klimat – såsom en Klimatriskrapport för fastigheter. Potentialen i den här typen av data, information och insikter för att ta goda beslut för hållbar kreditgivning kan inte nog understrykas. Vi ser fram emot att expandera den här delen av vårt erbjudande framöver, liksom vi gjort i Finland. Under 2023 blev UC ett koldioxidneutralt företag Sist, men definitivt inte minst, så vill jag nämna en otroligt viktig milstolpe som UC och Enento uppnått under 2023 – och det är att vi nu är ett koldioxidneutralt företag, som ett steg på vägen att nå netto noll utsläpp 2030. Jag vågar påstå att vi är bland de första bolagen i vår storlek och inom vår bransch i Norden att uppnå detta mål. Förhoppningen är att vi ska vara en förebild, inte minst för våra kunder och partners. Och inte bara förse våra kunder med den ESG-data de behöver, utan också inspirera till att sätta och uppnå egna klimatmål - genom att vi själva visa på att det är möjligt! Läs hela Enentos Års- och hållbarhetsredovisning.

Överskuldsättning som samhällsutmaning

Nyligen hade vi det stora nöjet att återigen få bjuda in till UC-dagen! Efter mer än 20 år så känns det fortfarande som att detta event bara blir bättre och bättre för varje år som går. Jag var själv en av deltagarna på scen i år, där jag agerade moderator för en paneldiskussion tillsammans med min kollega Petter Alvsten och två gästprofessorer, Annina H. Persson från KTH och Ann-Sofie Henrikson från Umeå universitet. Tillsammans diskuterade vi överskuldsättning som samhällsutmaning och vilka åtgärder som krävs, både utifrån ett bransch- och akademiskt perspektiv. Vi diskuterade också den uppmärksammade statliga utredning som har haft i uppgift att tackla frågan med överskuldsättning i Sverige och ett växande skuldsaldo - och tidigare i år släppte denna utredning ett omfattande förslag på åtgärder. Eftersom syftet med UCs affärsverksamhet är att minska kreditförluster och överskuldsättning i Sverige, så är det självklart att både jag liksom hela kreditbranschen är väldigt intresserade av utredningens förslag. Vi ser också att det är av högsta vikt att frågan belyses ur flera perspektiv, varav det akademiska tyvärr fått väldigt lite utrymme i utredningens betänkande hittills. Så låt oss kortfattat ta del av några av de viktiga insikter som Annina och Ann-Sofie lyfte under UC Dagen här i min blogg. Jag ställde ett par högst relevanta frågor till dem båda och här nedan kan ni se deras svar. Fråga: Som akademiker, vad är det ni ser är orsaken till överskuldsättningsproblematiken? Svar: Vi är båda överens om att det i mångt och mycket är socioekonomiska orsaker bakom överskuldsättning och betalningsanmärkningar. Ofta handlar det om oförutsedda livshändelser. Man blir arbetslös, det sker dödsfall inom familjen, konkurser, sjukdom eller skilsmässa. Det kan också vara så att man helt enkelt är ett hushåll med väldigt små marginaler. När man tänker på att kostnaderna ökar generellt, som de gör nu, så kan det vara så att man känner sig illa tvungen att ta en högkostnadskredit för att klara sig. Fråga: Vad tror ni man kan göra åt saken? Svar: Vi tycker båda att det är viktigt att man gör en bra kreditprövning för att undvika den negativa spiral som många hamnar i. Här tänker sig då lagstiftarna att kreditprövningskravet var infört för att näringsidkarna skulle ta ett ansvar för att förebygga överskuldsättning. Vi ser tyvärr dock att många kreditgivare inte tar det ansvaret utan fortsätter att bevilja krediter till personer som till exempel helt saknar inkomst, och därmed också i praktiken återbetalningsförmåga. Så dels handlar det om behovet av att förhindra att personer hamnar i en värre överskuldsättningssituation genom att faktiskt säga nej till att utsatta personer får den här krediten som de inte klarar av att betala tillbaka. Fråga: Tycker ni att det finns det förutsättningar idag för att göra tillräckligt bra kreditprövningar? Svar: Tittar man på EBA (Europan Banking Authority) så ser vi att vi i Sverige har lägst problem i hela Europa och har haft det de senaste 15 åren. Så det finns definitivt goda förutsättningar, men problemet är att det fortfarande finns ett segment som lånar ut pengar till högriskkunder oavsett detta. En stor svaghet i systemet är att de allmänna råd som Konsumentverket och Finansinspektionen utarbetat som ska agera skydd för just sånt här, inte är rättsligt bindande. Vi ser inte riktigt att det finns någon fungerande lagstiftning i dagsläget. Det behöver vara en lag som fungerar i praktiken också. Idag finns till exempel paragraf 36 i avtalslagen som i teorin ska kunna användas i situationer som dessa där man då ska kunna jämka avtal och minska skyldigheten att betala tillbaka. Dock syns i vår forskning att det är väldigt svårt att få till en sådan jämkning i högsta domstol och att det i princip aldrig sker. Vill vi se ett förändrat beteende från de aggressiva långivare som utnyttjar utsatta personer så behöver det som idag finns som rekommendationer stå inskrivet i lag – med bättre tillsyn över aktörer som inte sköter sig och betydande sanktionsavgifter för de som bryter mot lagen. Fråga: Utredningen föreslog tidigare i år ett nytt centralt skuldregister. Förslaget i fråga handlade om att inrätta ett nytt system för alla som ger ut konsumentkrediter - alltså ett nytt samlat och mer "komplett" skuldregister som ska ersätta dagens. Tanken är att kreditupplysningsbolagen kan ansöka om en licens till detta och ska alltså sedan rapportera in till det “centrala kreditregistret”. Vad tror ni om det? Åtgärdar detta de tidigare problemen ni pratat om? Svar: Vi ser inte att detta kommer lösa de problem vi identifierat. Förslaget menar på att ett centralt kreditregister skulle leda till träffsäkrare kreditprövningar, men redan idag går det ju att göra träffsäkra kreditprövningar. Det sägs att kreditgivarna saknar väsentlig information om konsumenternas skulder, men vi ser i förslaget att alla skulder ändå inte kommer finnas representerade. Till exempel mobilskulder, som är en av de absolut vanligaste. Borgensåtagande kommer inte heller finnas med, även fast 6% av överskuldsatta har ingått ett borgensåtagande. Så frågan är vilket problem detta förslag faktiskt löser... Vi hade nog tänkt att det hade varit bättre om vi fått ett register där alla skulder finns med och att man hade behövt vara tvungen att använda informationen i det registret också. I förslaget är ju riktlinjen endast "om det behövs" vilket betyder att de seriösa kreditgivarna kommer använda det, men de oseriösa bara kommer att säga att det inte behövdes - vilket leder oss tillbaka till exakt samma problematik vi har idag. Fråga: Slutligen, vad tycker ni båda om utredningens förslag kring hårdare marknadsföringsregler för krediter? Svar: Vi båda ser att det är en svår marknad att lagreglera. Allting går så fort och det är svårt att fånga upp allt när både teknik och förändrade beteenden i samhället hela tiden är i rörelse. Vi ser ju att det är mycket uppsökande marknadsföring kring just krediter som riktar sig mot unga, oerfarna eller utsatta konsumenter i till exempel sociala medier. Man ser annonser som uppmanar folk att "göra livet skönare" genom ett lån och sedan visar sig det att lånet har 39.5% ränta. Men förslaget från utredningen i fråga är tyvärr väldigt uddlöst och vi tror inte det kommer göra någon större skillnad för just detta problem. Förslaget pekar nämligen även här på att näringsidkarna ska ta ett större ansvar - men jag tror att vi istället behöver tydligare regler om vad som är måttfullt och inte måttfullt och samtidigt göra det mindre lukrativt att låna ut krediter till konsumenter som inte kan betala. Kreditbranschen och vägen framåt Ja, som ni hör hade Annina och Ann-Sofie mycket intressanta åsikter att dela med sig av från det akademiska perspektivet i den här intervjun! Jag personligen tycker det ska bli mycket intressant att se vad som händer under nästkommande år och hur vi i Sverige kommer tackla överskuldsättningsproblematiken. Jag har också hört mycket tal om andra aktuella frågor i kreditvärlden, inte minst bedrägerier. Hur kan de motverkas i en alltmer komplex digital värld? Detta är ett ämne som verkar vara högt på många kreditgivares agenda just nu – vem vet, jag kanske skriver nästa blogginlägg om det! //Gabriella

5 tips för att undvika att begå sanktionsbrott

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina vintern 2022 var ett uppvaknande för oss européer på fler än ett sätt. Förutom att vi förstås känner empati för våra europeiska vänner, var implikationerna för många av oss svenskar dessutom praktiska. Då fler företag och individer i vår närmiljö på grund av kriget blev sanktionerade, och det är förbjudet att göra affärer med företag och personer som är sanktionerade, var den omedelbara effekten att fler svenska företag riskerar att begå sanktionsbrott. Sanktionsregelverket kan vara snårigt, men att undvika sanktionsbrott behöver inte vara svårt. Nyckel är noggrann due diligence och tillgång till information med god kvalitet. Här är mina 5 tips för att undvika att begå sanktionsbrott: Tips 1: Se över vilka varor och tjänster du handlar med Ryssland och Belarus är bägge länder som EU har infört sanktioner mot. Förbudet reglerar både import och export och omfattar vissa varor och tjänster. Var därför noggrann med vilka varor och tjänster du handlar med samt till vilka länder. Tips 2: Lär känna dina motpart – kund, partner, leverantör eller underleverantör Och se till att du har överblick över hela ägarstrukturen. Endast när du har en fullständig uppfattning om ägarstrukturen vet du vem du gör affärer med. Bilda dig en klar bild över hela koncernhierarkin och lägg särskild fokus på att identifiera utländska ägarbolag. I tillägg till detta vill du för en fullkomlig ägarbild identifiera de viktigaste aktieinnehavarna. Tips 3: Förstå vem som kontrollerar din motpart Det är viktigt att du bildar dig en bild av vilka som kontrollerar företaget: verkliga huvudmän och enskilda majoritetsägare. Glöm inte att där det inte går att identifiera en verklig huvudman, bör du själv utse en så kallad alternativ verklig huvudman. En tumregel är att VD eller styrelsens ordförande är att betrakta som alternativ huvudman i företaget. Tips 4: Identifiera motpartens företrädare Förutom att identifiera verkställande direktör och/eller styrelseordförande, vill du i normalfallet ”lära känna” hela styrelsen. Eftersom den exekutiva kontrollen åtnjuts av styrelsen som kollektiv vill du bilda dig en uppfattning om dess hela sammansättning. Kanske ser du kopplingar även till andra företag; även dessa är det bra att ha kännedom om! Tips 5: Använd dig av relevanta sanktionslistor I Sverige finns ingen inhemsk lista som i många andra länder. För svenska företag är framförallt EU och FNs listor viktiga att kontrollera motparten mot, men även andra länders listor kan vara relevanta. I Sverige och vår del av världen anses USA (OFAC), Storbritannien (HMT), EU och FNs listor var de viktigaste och mest relevanta. Dessa sanktionslistor omfattar både företag och individer, så glöm inte att kontrollera både företaget och dess företrädare. /Ola Läs mer om hur UC kan hjälpa dig med din due-diligence.

UC-dagen 2023 - nu byggs förväntningarna upp

Så här dags på året har jag alltid ett extra pirr i magen, det är tiden på hösten som förväntningarna byggs upp för något vi här på UC är väldigt stolta över, närmare bestämt UC-dagen. Det är ett event som vi år efter år skapar för er, och som vi är beredda att kalla ”årets största kreditevent”. Förra året samlade vi närmre 400 deltagare och vår förhoppning är att vi kommer vara minst lika många på Clarion Hotel Sign i november igen. Jag skulle vilja påstå att det är en ”win win i den bemärkelsen att alla ni som troget återkommer år efter år får en chans att träffa varandra och utbyta värdeskapande erfarenheter inom kredit- och finansbranschen. Men det är också vår stora förhoppning att vi varje gång kan beröra aktuella ämnen, inspirera er, bjuda på något nytt både genom våra briljanta externa talare och genom våra egna experter. Samtidigt ser vi det som en fin present till oss genom att vi får äran att träffa er och lyssna på önskemål, utmaningar och tankar ni har om framtiden. Det ger oss alltid en mängd värdefulla insikter som vi tar med oss i vår vidare resa för att forma och bygga UC och Enento Group. Givet på agendan är en av våra chefsekonomer, och i år ger Nordeas Annika Winst sin syn på världsekonomin kopplat till vår föränderliga omvärld som minst sagt är händelserik. Detta i kombination med Oskar Jonssons bild av det säkerhetspolitiska läget och hotet från öst känns som väldigt spännande och aktuella ämnen. I år ser jag ser jag extra mycket fram emot Binette Seck som kommer dela med sig av en personlig resa; att vara tjejen från Tensta som demokratiserar Tech och varför det är viktigt för Sveriges framtid. Var så säker, Binette kommer inspirera, vidga vyerna och ge praktiska råd till hur man gör skillnad för ett samhälle på individnivå.Jag är också nyfiken på att höra Pelle Sandstraks omvälvande historia- håll i er- det kommer bli ett intensivt berg-och dalbana åk! Från oss på UC bjuder vi på två pass, dels inleder vår CEO för Enento Group Jeanette Jäger, med nordiska marknadstrender och gör ett antal spaningar kring både risker och möjligheter i vår föränderliga värld. Våra proffsiga UC experter berör ämnen som ligger oss varmt om hjärtat, exempelvis överskuldsättningsfrågan, klimatet samt i vanlig ordning statistik och trender vi ser hos både företag och hushållen. Det vill du inte missa. Vi ses väl den 13 november? /Emma Några bilder från tidigare UC-dagar:

Framtidssäkra ert företag - Hållbarhetsredovisning och CSRD

Från och med nästa år 2024 så börjar den nya EU lagen för hållbarhetsredovisning gälla i Sverige i enlighet med CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive). Om ni som företag inte redan redovisar er hållbarhetsdata, så kan jag nästan lova dig att 2024 är året kunder, leverantörer, investerare och långivare kommer att efterfråga den här datan om er verksamhet. På UC har vi sammanställt fem tips på vad du ska tänka på för att komma igång med din insamling och rapportering av hållbarhetsdata. Tips 1: Kartlägg er hållbarhetspåverkan som företag – utgå från verksamheten och er värdekedja. Ur miljösynpunkt är det stor skillnad om ni är ett tjänsteföretag eller ett tillverkande företag, då ett bolag som producerar varor tenderar att generellt ha högre utsläpp och från andra utsläppskällor än ett konsultföretag. För att ge ett exempel från vår egen verksamhet. Enento Group är ett tjänsteföretag som säljer data och insikter till våra kunder för att stötta dom i sina egna beslutsprocesser. Vår största utsläppskälla av växthusgaser är utan tvekan våra tjänsteresor med flyg över Östersjön (vi är noterade i Finland). Men vi har även en del scope 2 utsläpp från våra IT partners hosting miljöer och vår IT utrustning. Också vikten av andra frågor är miljö skiljer sig stort mellan olika företag. Mänskliga rättigheter i värdekedjan är troligtvis en mer materiell hållbarhetsfråga om du har en komplex leverantörskedja och verksamhet i länder där de arbetsrättsliga skyddsnäten brister. Men mänskliga rättigheter kan också vara direkt kopplat till din affärsmodell och vilka kunder som har möjlighet att ta del av dina produkter om du är en läkemedelsföretag eller hur dina kunders personuppgifter skyddas om du är ett teknik eller telekomföretag. Tips 2: Identifiera era viktigaste så kallade ESG datapunkter – som står för environmental, social, governance. Läs på om hur kraven i EU direktivet ser ut, men utgå också från er egen analys av vilken data som viktigaste för just er verksamhet att redovisa på. Något som är en del av CSRD och även kommer att bli allt viktigare i den finansiella bedömningen av företag framöver, är potentiella klimatriskers påverkan på verksamheten i kronor och ören. Det handlar alltså inte längre bara om att kunna visa på hur man förebygger klimatrisker, utan också hur man planerar att hantera dom och att klimatanpassa verksamheten och vad det kommer att kosta. Tips 3: Mobilisera interna resurser Involvera de nyckelpersoner internt som äger den rådatan idag som behövs för att samla in och analysera er hållbarhetspåverkan avseende olika delar av verksamheten. Börja i befintliga processer som kan användas för att samla in och analysera hållbarhetsdata. Det är viktigt att olika delar av organisationen från början känner ett ägandeskap för de hållbarhetsmål och KPIer ni sätter. Det är en vanlig fälla att hållbarhetsansvariga arbetar i silos i sin egen organisation. Det är svårt för att nästan inte säga omöjligt att få långsiktiga resultat och att röra er framåt i ert hållbarhetsarbete, om det är det ni vill, om inte hållbarhetsmålen är satta i linje med och som en del av den övergripande affärsstrategin. Tips 4: Framtidssäkra ert företag Använd insikterna och ESG redovisningen som ett sätt att driva er verksamhet och affärsstrategi framåt. Sätt mål och KPIer. Utgå från på vilket sätt som er positiva hållbarhetspåverkan kan skapa ytterligare värde både för samhället och affären. Vilken negativ eller potentiellt negativ hållbarhetspåverkan utgör en risk för omvärlden och för ert företag och finansiella ställning på sikt? Tips 5: Kommunicera Sist men inte minst - skapa engagemang både internt och externt för era ambitioner att bidra till ett bättre samhälle eller omvärld. Vänta inte tills ni har allt på plats och känner att ni har nått ända fram, berätta om resan dit! Det är den som inspirerar mest. Lycka till! Och hör av er till oss på Enento och UC om ni vill veta mer om våra tjänster inom ESG eller riskminimering och compliance. /Karin

Intervju med Gimi om ungdomars privatekonomi

Har ni läst mina tidigare blogginlägg så vet ni att både jag och UC brinner för att motverka överskuldsättning i samhället - och någonting som jag tycker är väldigt viktigt att prata om just nu är den stora mängden ungdomar vi ser som fastnar i överskuldsättningsproblematiken. Kronofogden rapporterar att skuldbeloppen har ökat markant bland unga vuxna mellan 18 – 25, där vi ser att t.ex. snabblån är en starkt bidragande faktor till det växande problemet. Men varför fortsätter skuldbeloppen att öka hos våra ungdomar och finns det någonting vi kan göra för att motverka denna negativa trend? Ja, det finns det! Jag är personligen helt övertygad om att det är viktigt att jobba förebyggande, inte minst genom utbildningsinsatser hos barn och unga vuxna. Det amerikanska institutet "National Endowment for Financial Education" genomförde en studie som visar att tidig finansiell utbildning har en starkt positiv inverkan på ekonomiskt beteende senare i livet.Samtidigt visar undersökningar på att många unga människor i Sverige nästan helt saknar grundläggande privatekonomiska kunskaper. Fler än 3 av 4 hävdar att de inte fick tillräcklig utbildning i skolan, att de inte fick någon överhuvudtaget, eller att utbildningen som de faktiskt fick var dålig. Så visst verkar det logiskt att vi behöver satsa mer på att utbilda våra barn inom ekonomi, så vi kan ge dem rätt förutsättningar för att undvika att hamna i djup skuldsättning tidigt i livet? Därför tog jag nyligen kontakt med grundaren för företaget Gimi, Philip Haglund, som utvecklat en app som riktar sig till barn i syfte att ge dem en bättre ekonomisk förståelse i tidig ålder. Precis som jag så brinner Philip för att hitta lösningar på de problem vi idag ser hos barn och ungdomar när det kommer till skuldsättning och pengar - så jag passade på att sätta mig ned och prata med honom om vad vi och samhället kan göra för att öka barnens ekonomiska medvetenhet och kunskap. Du kan se hela intervjun med Philip på nedanstående video: Läs mer om UC engagemang för att sprida kunskap bland ungdomar och minska skuldsättningen i samhället.

Voice of the customer - en temavecka för att bygga en kundcentrerad kultur inom UC

Inom UC och Enento Group (som UC är en del av) arrangerar vi nu i maj vår första "Voice of the customer"-vecka någonsin, med start idag. Det kommer ordnas en rad olika interna evenemang med fokus på att utveckla vår kunskap relaterad till att leverera en överlägsen kundupplevelse. Jag tycker det här initiativet är ett både roligt och kreativt sätt för oss på UC och Enento att stärka vår ”Customer First-kultur” som redan är stark inom bolaget, men det finns alltid utrymme för tillväxt och förbättring! Under denna temavecka kommer vi att bjuda in några kunder och leverantörer till vårt kontor i Stockholm, samt övriga lokalkontor inom koncernen, så att de kan dela sina insikter med oss. Det kommer erbjudas utbildningstillfällen och workshops för att skapa nya sätt att hjälpa våra kunder på, och på så vis säkerställa en förstklassig kundupplevelse. Vi vill samordna och bygga ett starkt engagemang internt för att alltid sätta kunden främst i allt vi gör. “Det har varit väldigt givande att arbeta med UC (del av Enento Group) som kan förse oss med en mängd data samlat till ett ställe” säger Hampus Brodén, vd på Stabelo (läs mer om UC och Stabelohär). Majoriteten av oss medarbetare på UC och Enento interagerar med våra olika kunder varje dag. Med den här speciella veckan som vi startar idag vill vi se till att varenda en av oss kommer att få känslan av denna koppling och hitta sina sätt att stödja den. Under veckan kommer vi alla få möjlighet att både träffa och lyssna på våra kunder och få en ännu bättre inblick i deras behov och preferenser. Jag tror och hoppas att det kommer att hjälpa oss att skapa en känsla av gemensamt syfte och engagemang för kunderna i hela organisationen. Bygga en kultur genom att lära sig från varandra En viktig del av att leverera en bra kundupplevelse är att lära av varandra. Inom UC och Enento har vi en bred blandning av kollegor med olika bakgrund och erfarenheter. Vi kommer från olika länder, har olika bakgrund och kulturer, erfarenhet från skilda organisationer och avdelningar. Jag är övertygad om att vi alla har något att lära ut men framför allt mycket att lära av varandra. Så, under denna "Kundens röst"/ Voice of the customer-vecka kommer vi att ta oss tid att lyssna, samtala och dela med oss ​​av våra bästa tips och erfarenheter inom det här området.Sammanfattningsvis är idén om, och genomförandet av en sådan här temavecka, ett kraftfullt verktyg för att fortsätta vår resa mot att bygga en stark kundcentrerad kultur inom organisationen. Genom att lyssna på och skapa engagemang runt kunden vill vi skapa en kultur som alltid sätter kunden främst. Om vi ​​lyckas kommer vi att se ökad kundnöjdhet, starkare lojalitet och i slutändan tillväxt av vår affär som ett resultat. Och vinnaren är: Vår kära kund! ❤️️

Alla företag påverkas av nya krav på hållbarhetsdata

Om du är företagare eller arbetar inom bank och finans, och inte har levt under en sten de senaste åren, så har du troligtvis fångat upp begrepp såsom taxonomin, NFRD, CSRD, ESRS och CSDDD. Om inte, så är det hög tid att börja läsa på. Dessa begrepp är olika typer av hållbarhetsdirektiv, standarder och förordningar som har eller kommer att införas inom EU de närmsta åren, till följd av att världen enades kring globala klimatmål i Parisavtalet 2015. Vad dessa står för var för sig får bli ett eget blogginlägg framöver. Men för att sammanfatta så innebär den nya förväntansbilden på företag att kraven på att formellt redovisa sitt hållbarhetsarbete ökar. Ordentligt. CSRD kommer att innebära att fler än 50.000 företag inom EU måste börja hållbarhetsredovisa. Även de bolag som inte omfattas direkt av direktiven kommer att omfattas indirekt, då företagen som gör det behöver samla in data gällande aktörer i hela sin värdekedja. Och kraven behövs. Idag saknas en enorm mängd data för att kunna kartlägga och på ett trovärdigt och effektfullt sätt kunna driva näringslivets hållbarhetsarbete framåt. Data behövs för att du som investerare, kund eller leverantör ska kunna göra en bedömning av de bolag som du samverkar med eller finansierar. Tillgängligheten på hållbarhetssinformation och standardiserad data är själva förutsättningen för att kunna ta hållbara beslut. Men för många kan de nya kravställningarna upplevas som en djungel. Jag har själv jobbat som hållbarhetsredovisningskonsult i många år och vet att det inte bara är att ”kastaihop” en hållbarhetsredovisning. Det kan innebära utmaningar för en organisation som aldrig tidigare följt icke-finansiella redovisningsramverk eller satt klimatrelaterade KPIer. Ofta förutsätter det att man ser över en hel del processer internt, och kanske behövs till och med ett nytt internt förhållningssätt kring vad som är möjligt att mäta och följa upp på samt hur. Hållbarhet är inte business ”as usual”. Det innebär att lägga på ett raster av långsiktighet på sin verksamhet, integrera materiella hållbarhetsrisker i företagets ordinarie due diligence arbete och tänka på värdeskapande och innovation bortom de möjligheter och den påverkan du har mitt framför näsan. Med den ökade mängden och flödena av data som tillgängliggörs kommer också nästa utmaning - hur ska vi, marknaden - sortera, organisera och värdera informationen? Jämförbarheten av data mellan olika verksamheter är även det en grundsten för att kunna dra nytta av den. Det är viktigt att det går att mäta och följa upp ditt och andras hållbarhetsarbete. I januari i år släppte Riksbanken sin Klimatrapport, där man konstaterade att klimatförändringarna och omställningen till en hållbar ekonomi skapar risker som kan hota den finansiella stabiliteten. I rapporten konstateras att alla aktörer inom det finansiella systemet behöver bli bättre på att identifiera, mäta och hantera klimatrelaterade risker. Svenska banker är t.ex. exponerade mot hållbarhetsriskerna på flera olika sätt, inte minst genom de krediter som ges till företag i branscher som antingen påverkar eller påverkas av klimatförändringarna. Riksbanken menar vidare att ramverk som ökar transparensen kring klimatrelaterade data därför måste utvecklas inom EU och globalt. Borta är tiden då en hållbarhetsrapport kunde ha mer gemensamt med en reklambroschyr än en redovisning som visar på materiell och affärskritisk hållbarhetsinformation och resultat... Det här är bara början och det ska bli väldigt spännande att följa utvecklingen över nästkommande år! Jag återkommer med mer om detta i framtida blogginlägg. //Karin Läs mer om UCs tjänster inom ESG eller riskminimering och compliance.