Hur mår Kreditsverige och privatpersonerna?

2020-11-10

Det är väldigt mycket som har hänt i världen och Sverige det senaste halvåret och givetvis har det även påverkat Kreditsverige. Förra månaden hade jag äran att få vara med på vår digitala UC-dag och prata om just detta och jag tänkte även här ger en bild av nuläget gällande både företag och privatpersoner men även berätta om vilka scenarier vi på UC ser framåt. Den här veckan fokuserar vi på hur det står till för den genomsnittliga svensken och nästa vecka tittar vi på företagen.

Ja, hur ser det ut för gemene man i Sverige just nu? Som alla känner till har vi just nu vi en stigande arbetslöshet vilket givetvis påverkar många privatpersoners ekonomi. Är det fler som får en anmärkning på grund av stigande arbetslöshet och påverkad ekonomi?  

Ökar anmärkningarna?

Titta vi på utvecklingen av antalet personer som har en anmärkningar så har det konstant minskat de senaste åren. Den trenden har inte brutits under det här året, utan anmärkningarna har fortsatt att minska. Så hittills har svenskarna i stor utsträckning lyckats betala sina skulder trots de oroliga tiderna. Två bidragande orsaker till den trenden är att  anmärkningarna från stat och kommun, det vill säga a-mål, minskar. En anledning är att anmärkningstypen restförd TV-licens är borttagen och den andra är att man numera får ett brev från myndigheten med en chans att invända mot kravet. Tidigare fick man inte den chansen. Tyvärr ser vi inte samma minskning gällande enskilda mål, det vill säga skulder från den privata sektorn. Tvärtom, här stiger anmärkningarna något.

Men frågan är nu vad som hände på lite längre sikt? Jag återkommer till det lite senare.

Tittar vi på de personer som har ett skuldsaldo hos Kronofogden så har det antalet också minskat konstant sedan finanskrisens dagar. Vid årsskiftet 2019/2020 fanns strax under 400 000 personer med en skuld hos Kronofogden, en minskning med 16 751 personer sedan förra året och den lägsta siffran på 28 år. Minskningen och den rekordlåga nivån på antalet skuldsatta fram till 2019 har haft tre huvudorsaker; högkonjunkturen, ränteläget och den låga arbetslösheten. Man har helt enkelt haft goda förutsättningar att klara sina ekonomiska åtaganden. Det beviljades rekordmånga skuldsaneringar under förra året, vilket också bidrog till den positiva trenden.

Antalet skuldsatta kan öka

Som nu vid en tydligare konjunkturnedgång, finns dock en överhängande risk att fler får svårt att betala. Det kan leda till en kraftig ökning av antalet skuldsatta. Kronofogden själva tror att antalet skuldsatta hos myndigheten kommer att öka med cirka 100 000 personer de närmaste åren.

Trenden vi har sett under några år att antalet skuldsatta personer minskar, men att den sammanlagda skulden fortsätter att öka. Den totala skulden var 81,5 miljarder kronor 2018 och ökade till 82,7 miljarder kronor 2019. Medianskulden är 58 379 kronor. Skulder till företag och banker står för hela ökningen, medan skulderna till staten minskar något.

Ju längre tid man lever med skulder, desto svårare blir det att ta sig ur situationen. För de mest skuldsatta finns ofta bara en möjlig utväg -  att ansöka om skuldsanering.

Svårt att betala av sina skulder

Många med skuldsaldo har haft det under en längre period och ungefär hälften av personer med skuldsaldo betalar inte av på sin skuld, utan eventuella inbetalningar räcker bara till att betala ränta och avgifter. Det har lett till att många skuldsatta blir så kallade ”evighetsgäldenärer”, vilket definitionsmässigt är en person som har funnits i Kronofogdens register i minst 20 år. I dag handlar det om ungefär 100 000 personer i Sverige.

Svårt att sia om framtiden

Sammanfattningsvis så har den genomsnittliga svensken klarar av sin ekonomi så här långt men frågan är vad som händer framåt om lågkonjunkturen kvarstår under längre tid.

Mot bakgrund av den ekonomiska inbromsningen har vi på UC prognostisera hur antalet betalningsanmärkningar kan förväntas öka. Metoden tar sin utgångspunkt i tidigare finanskriser och hur utvecklingen såg ut då. Vi noterade en kraftig ökning av andelen personer med betalningsanmärkningar under tidigare finanskriser. Vi står sannolikt inför en liknande utveckling framöver.

Hur stor ökningen blir beror till stor del på vilken del av befolkningen som analyseras, men sett till hela befolkningen förväntas en ökning på drygt 20 procent.

Yngre mer utsatta

Det finns ett tydligt samband mellan ålder och hur betalningsanmärkningarna förändrades under finanskrisen. Ökningen var störst bland de yngre åldersgrupperna och sedan avtagande med åldern. Även under coronakrisen är det rimligt att förvänta sig en större ökning bland de yngre i befolkningen då dessa i allmänhet har en osäkrare position på arbetsmarknaden. Det vi också kan konstatera är att konsumtionslån är mycket mer tillgängliga för yngre idag än för drygt 10 år sedan, vi har betydligt fler unga som är skuldsatta idag, vilket kan leda till ännu högre siffror.

Det här är något som vi kreditgivare måste ta hänsyn till i vår kreditbedömning. Generellt kan man säga att det är extra viktigt att ha koll på kundernas kreditvärdighet och att se till att ha uppdaterade kreditprocesser i dessa osäkra tider.

Nästa vecka tänkte jag vi skulle titta närmare på hur det går för företagen. Under tiden får du gärna höra av dig till mig om du har frågor eller behöver hjälp att uppdatera era kreditprocesser.

/Gabriella

Gabriella Göransson

Chef Kreditinformationstjänster

Med många års erfarenhet från kreditupplysningsbranschen i bagaget arbetar Gabriella idag som vice affärsområdeschef inom UCs kreditinformationstjänster. Med expertis inom kreditgivningsfrågor brinner Gabriella extra mycket för effektiva processer. Förutom jobb och familj sätter god mat, vänner och resor guldkant på hennes tillvaro. Här bloggar hon om vad som händer i kreditinformationsvärlden, både hos oss men i stort. Hon är även duktig på trender inom bedrägerier och delar med sig av sitt stora kunnande.