Gabriella Göransson

Vice vd och chef Kreditinformationstjänster

Med många års erfarenhet från kreditupplysningsbranschen i bagaget arbetar Gabriella idag som vice affärsområdeschef inom UCs kreditinformationstjänster. Med expertis inom kreditgivningsfrågor brinner Gabriella extra mycket för effektiva processer. Förutom jobb och familj sätter god mat, vänner och resor guldkant på hennes tillvaro. Här bloggar hon om vad som händer i kreditinformationsvärlden, både hos oss men i stort. Hon är även duktig på trender inom bedrägerier och delar med sig av sitt stora kunnande.

Så kan vi rädda fler unga från skuldfällan

Skuldsättningen bland unga ökar oroväckande snabbt och en förklaring är att många tar dyra konsumtionslån, utsätts för aggressiv lånereklam och spelar på kredit. Utan att riktigt förstå konsekvenserna. Om unga människor skulle få lära sig mer om privatekonomi på ett tidigt stadie, redan i skolan, skulle vi inte se den här utvecklingen, det är jag helt övertygad om. Ny statistik från Kronofogden visar att det finns 33000 unga vuxna i Sverige som inte har lyckats betala sina lån och räkningar och därför hamnat i myndighetens register. Och skuldsättningen bland unga vuxna ökar snabbt – enbart det senaste året har deras samlade skuld ökat med 16 procent. Överskuldsättningen kan ha katastrofala följder. Många känner oro och ångest inför den egna ekonomin samtidigt som man skäms och inte vågar prata med andra om sin situation. Sociala problem, stress och ohälsa är vanligt. Många av de unga personer som blir överskuldsatta har tagit dyra konsumtionslån, det vill säga lån som används till att konsumera och som saknar säkerhet. Dessa lån kan ha mycket höga räntor, ibland upp till 40 procent. Aggressiv marknadsföring och spel på kredit De företag som ger eller förmedlar konsumtionslån är ofta aggressiva i sin marknadsföring. Även den som är svårt skuldsatt utlovas lån, medan kreditupplysningar framställs som något som bör undvikas. Ofta samarbetar långivarna och låneförmedlarna med populära influencers som får betalt för att prata gott om de dyra konsumtionslånen. Det är också vanligt att unga människor tar ofördelaktiga lån för att finansiera ett omfattande spelande. Egentligen är det förbjudet att ge lån för insatser i spel, men spelbolagen kan kringgå kreditförbudet genom att erbjuda spel på faktura eller genom kreditkort. Utbildning är vägen framåt Jag är helt övertygad om att det är viktigt att jobba förebyggande, för att minska risken att unga människor hamnar i djup skuldsättning, inte minst genom utbildningsinsatser. Undersökningar visar att många unga människor saknar grundläggande privatekonomiska kunskaper. I dag finns inte privatekonomi som ett eget ämne i grundskolan. De privatekonomiska frågorna ingår i stället främst i ämnet hem- och konsumentkunskap, som har minst antal undervisningstimmar av alla grundskoleämnen. Vi på UC arbetar aktivt för att privatekonomi antingen bör bli ett eget ämne i grundskolan eller lyftas fram mer i kursplanen för hem- och konsumentkunskap och få fler undervisningstimmar. En sådan satsning skulle ha brett stöd bland allmänheten. Enligt en ny Sifoundersökning beställd av UC tycker nio av tio svenskar, 94 procent, att det bör bli mer fokus på privatekonomi i skolan. Samtidigt kan överskuldsättningen inte lösas enbart genom utbildning av unga. Insatser behövs på flera områden. Det kan handla om skärpta regler kring lånereklam och spel på kredit, men det kan också handla om regeländringar som gör det mindre attraktivt att ge konsumtionslån till personer som har hög risk att inte kunna betala tillbaka. Vad som nu krävs är att finansmarknadsminister Åsa Lindhagen tillsätter en statlig utredning med ett brett mandat att föreslå effektiva politiska åtgärder mot överskuldsättningen. Ett sådant initiativ har stor potential att rädda fler unga människor undan skuldfällan./Gabriella

Finansinspektionen vill att långivare ska se svenskarnas skulder

I går släppte Finansinspektionen sin Konsumentskyddsrapport 2021. Den fokuserar i stort på osund kreditgivning och föreslår en statlig utredning som ska göra det möjligt för långivare att se svenskarnas alla skulder. Vi på UC vill se en bred utredning som kan föreslå åtgärder för att minska överskuldsättningen. Det är väldigt positivt att Finansinspektionen fokuserar på osund kreditgivning i årets rapport tycker jag. Det finns tyvärr flera ansvarslösa långivare som tar skyhöga räntor och ger lån även till personer som har hög risk att inte kunna betala tillbaka. Finansinspektionens årliga Konsumentskyddsrapport beskriver de största riskerna för konsumenter på finansmarknaden. I årets rapport är osund kreditgivning en prioriterad konsumentrisk. Finansinspektionen föreslår att regeringen tillsätter en utredning som ska titta på hur kreditgivare kan få en helhetsbild av konsumentens befintliga skulder. Jag tycker att Finansinspektionens förslag missar målet och bedömer att det är helt andra åtgärder som nu behövs. Vi hoppas på en statlig utredning, men det är viktigt att den får ett brett mandat att föreslå olika åtgärder som kan minska överskuldsättningen. I rapporten lyfter Finansinspektionen fram att betalning med faktura är vanligt vid näthandel och att det i synnerhet är unga människor som får många påminnelser och inkassokrav. Finansinspektionen föreslår därför att den föreslagna utredningen om ett centralt kreditregister ska överväga om vissa inkassoskulder ska ingå i registret. Vi tycker att det är en god idé att inkludera information från inkassoföretag vid kreditprövningar. En statlig utredning bör brett undersöka hur sådan information kan tillgängliggöras utan att äventyra skyddet för den personliga integriteten. Vi ser fram emot att fortsätta vårt arbete med att bidra till att minska överskuldsättningen i samhället. För att göra detta behöver utredningen vara bred och öppen för olika typer av åtgärder. /Gabriella

Allt fler unga hamnar i skuldfällan

Ny statistik från Kronofogden visar att antalet unga som ansöker om skuldsanering fördubblades under förra året. Vi på UC har länge jobbat för att ämnet privatekonomi måste få ett större fokus i skolundervisningen och vi vill även se ett förbud mot lånereklam genom influencers. Personer som har så stora skulder att de inte kan betala tillbaka inom en överskådlig tid kan ansöka om skuldsanering hos Kronofogden. År 2020 ansökte 28 293 personer om skuldsanering, vilket är en ökning med 38 procent jämfört med 2019. Bland unga vuxna i åldern 18–30 år ökade antalet personer som ansökte om skuldsanering med hela 124 procent, från 2 208 personer år 2019 till 4 938 personer år 2020. Jag personligen oroas över hur snabbt skuldsättningen bland unga ökar. Det borde vara mer fokus på privatekonomi i skolundervisningen, eftersom det skulle göra unga människor bättre rustade att undvika överskuldsättning i vuxenlivet. Stoppa reklam via influencers En starkt bidragande orsak till överskuldsättning bland unga är så kallade konsumtionslån, det vill säga lån som tas för att konsumera och som ofta saknar säkerhet. Det kan handla om snabblån eller avbetalningar med ränta. Dessa lån har generellt höga räntor, ibland upp till 40 procent. Ofta lockas unga människor in i skuldfällan genom aggressiv marknadsföring av konsumtionslån. Jag tror att en politisk åtgärd som vore effektiv är att förbjuda reklam med hjälp av influencers för sådana lån. Vårt ansvar Vi driver initiativet The Bill sedan ett par år tillbaka, där unga vuxna utbildas i privatekonomi. Som en del av initiativet ger UC tillsammans med Fryshuset ungdomar möjlighet att delta i workshops och få löpande råd kring privatekonomi. Det är bara ett av alla initiativ vi, och även fler aktörer på marknaden kan göra för att bidra till att öka kunskapen inom privatekonomi bland unga. Men det behövs också effektiva politiska åtgärder och vi på UC vill därför att regeringen tillsätter en statlig utredning som kan föreslå åtgärder för att minska överskuldsättningen. /Gabriella

Dags att skärpa marknadsföringen av konsumtionslån

Innan jul genomförde vi på UC en Sifoundersökning som visar att nio av tio svenskar är ganska eller mycket negativt inställda till reklam för lån utan säkerhet, så kallade konsumtionslån. Att människor är skeptiska till sådan reklam tycker jag personligen är bra då den här typen av lån i många fall bidrar till att människor drar på sig skulder de inte kan betala tillbaka. Konsumtionslån är nämligen en vanlig orsak till att människor blir överskuldsatta och de företag som ger ut sådana lån marknadsför sig oftast väldigt aggressivt. Det konsumentskydd vi har i dagens lagstiftning är inte är tillräckligt och bör ses över. Men vi tar det från början och jag ska förklara varför jag tycker detta. Vad är ett konsumtionslån? Ett konsumtionslån är ett lån utan säkerhet. Flera företag som erbjuder konsumtionslån har som affärsmodell att ta en så pass hög ränta att de går med vinst även om en stor del av låntagarna inte kan betala tillbaka. De räknar alltså innan med att många inte kan betala tillbaka, ändå godkänner de ett lån. De här lånen kallas för högkostnadskrediter och har en effektiv ränta som ofta uppgår till referensräntan plus 30 procentenheter. Aggressiv marknadsföring I den nya undersökningen som vi har genomfört med hjälp av KANTAR Sifo uppger 90 procent av svenskarna att de är negativt inställda till reklam för konsumtionslån. Bland Liberalernas väljare visar undersökningen att 100 procent är negativt inställda. Sverigedemokraterna är det parti som har minst andel väljare, 85 procent, som är negativt inställda till reklam för konsumtionslån. Dags för de politiska partierna att agera Jag tycker att de politiska partierna bör lyssna på sina väljare. Nu behöver konsumentkreditlagen skärpas så att det blir förbjudet att göra reklam för högkostnadskrediter genom sponsring av influencers. Det bör heller inte vara tillåtet att framställa kreditupplysningar som något som konsumenten bör undvika. Vi ser ofta hur aktörer bakom högkostnadskrediter marknadsför sig genom att använda terminologi som “Lån utan UC”. I februari 2020 föreslog Finansinspektionen att regeringen, i syfte att minska överskuldsättningen, ska tillsätta en utredning om möjligheten att skapa ett statligt kreditregister som ska innehålla information om svenskarnas alla skulder. Förslaget bereds nu på Regeringskansliet. Vår bedömning är att Finansinspektionens förslag missar målet och att det är helt andra åtgärder, bland annat kring reklam, som nu behövs. Vi hoppas på en utredning, men det är viktigt att den får ett brett mandat att föreslå olika åtgärder som kan minska överskuldsättningen. /Gabriella Om undersökningen Undersökningen från KANTAR Sifo genomfördes den 24 november – 3 december 2020 som en webbaserad undersökning. Sammanlagt 1 000 personer i åldrarna 18 till 79 år deltog i undersökningen. Frågan som ställdes löd: ”Ett konsumtionslån, även känt som blancolån eller privatlån, är ett lån utan säkerhet. De här lånen har ofta högre räntor än bolån, eftersom långivaren har sämre eller ingen säkerhet alls för lånet. Är du positivt eller negativt inställd till reklam för konsumtionslån?” 0,8 procent svarade ”Mycket positivt” 3,1 procent svarade ”Ganska positivt” 22,7 procent svarade ”Ganska negativt” 67,7 procent svarade ”Mycket negativt” 5,8 procent svarade ”Tveksam, vet ej”

Hur mår Kreditsverige och företagen?

Det är väldigt mycket som har hänt i världen och Sverige det senaste halvåret och givetvis har det även påverkat Kreditsverige. Förra månaden hade jag äran att få vara med på vår digitala UC-dag och prata om just detta och jag tänkte även här ger en bild av nuläget när det gäller våra företag. När det gäller företag så drabbades först specifika branscher, såsom hotell och restaurang väldigt hårt, sedan har vi fått en mer allmän dämpning i ekonomin som drabbat mycket bredare. Under mars och april var det många företag som slogs ut även om många av dem hade problem redan innan pandemin. Många hade haft svårt att överleva på lång sikt även utan Corona-effekt. Sedan dess har konkurserna legat på en stabil nivå. UCs konkursstatistik för oktober månad visar att konkurserna i landet minskar med 36 procent, jämfört med samma månad i fjol. Glädjande nog minskar även konkurserna i näst intill alla branschsegment. En bransch som dock har det tufft är transportsektorn, där framför allt taxiåkarna kämpar i motvind. Kommer det att hålla i sig framåt? Det är många faktorer som påverkar om denna positiva trend ska bli ihållande. Många företag överlever idag tack vare stödåtgärder och att pengar skjuts in från exempelvis ägare. Frågan är hur länge de orkar så emot om pandemin fortsätter, kan det vara så att vi får en ny konkursvåg i slutet på året. Det mesta beror nog på hur långvarig den här krisen blir. De flesta företag kan klara en kortsiktig kris. Men blir det en långvarig lågkonjunktur kommer fler konkurser följa på det. En risk är att det kommer nya konkurser när skatterna ska betalas in. Under coronapandemin har företagen kunnat få anstånd med skatten. Men förr eller senare ska pengarna betalas in. När stödåtgärderna avvecklas ser vi effekterna på ett mer markant sätt. Viktigt att ha koll på kunderna Tittar vi på kreditvärdigheten och ser vilka företag som har riskklass 3-5, det vill säga de allra mest kreditvärdiga företaget så kan vi se att de fortsatt är mycket kreditvärdiga företag. Det innebär att den absoluta majoriteten fortfarande är kreditvärdiga, det vill säga visar på fina siffror och sköter sina betalningar. Rådet till er kreditgivare är dock att följa förändringarna nära på era kunder för att tidigt upptäcka om det uppstår problem. För att upptäcka det måste man kanske gräva lite djupare under de officiella siffrorna, finns det stödåtgärder som håller dem flytande, har de ansökt om anstånd med skatter? Hur står det till med bedrägerierna? En annan frågeställning som känns viktig att belysa i dessa tider när det sker stora förändringar är bedrägerier. Bedrägerier finns alltid närvarande och det är något som kreditgivare ständigt måste arbeta med för att upptäcka. Det som är utmanande är att bedragarna hela tiden ändras tillvägagångssätt, där det finns möjligheter till bedrägerier finns det bedragare. Vi ser att vissa bedrägerier som var väldigt vanligt förr, så som bolagskapningar, blir alltmer ovanliga då det införts kontrollfunktioner som gjort det svårare för bedragarna. Mitt bästa tips är att se upp för bedragarna, och var noggranna i era kontroller. Här är några andra saker att ha under uppsikt: 1. Förfalskade årsbokslut De förfalskade årsboksluten fortsätter att drabba svenska företag och kreditgivare. Viktiga saker att håla utkik efter är inkonsekvent information, jämför exempelvis registrerade arbetsgivaruppgifter och antal anställda i bokslutet. Leta efter extrema nyckeltal. Jämför boksluten mellan åren, flera gånger har vi sett att de lämnar in samma bokslut två år i rad. 2. Alltför snabbt inlämnat årsredovisningar i förhållande till räkenskapsårets utgång Bokslut som lämnas in bara några dagar efter bokslutsperiodens utgång utgör en högre risk. Direkt därefter så kan det förekomma att företaget blir väldigt kreditaktivt och börjar söka krediter och plocka ut varor och fordon. 3. Stora förändringar i styrelsen Inför kreditbedrägerier ser vi ofta stora förändringar i styrelsen och ofta i flera omgångar allt för att försvåra utredningar kring vem som är ansvarig. Vi ser även brist på styrelseinformation, exempelvis bara en ledamot och han eller hon är bosatt utomlands, då bör varningsklockorna ringa och informationen undersökas. Även om styrelsemedlemmarna är mycket unga eller för den delen mycket gamla kan det också vara en signal att undersöka. Det är ovanligt med 18-åringar i bolagsstyrelser, normalt har man i unga år begränsad erfarenhet av företagande. 4. Påhittade eller uppblåsta företag Normalt sett är ett påhittat bolag av den här typen inte så enkelt att komma i kontakt med. Det saknas ofta en bra hemsida, en verksamhetsadress och marknadsföring av verksamheten. Har bolaget bara en boxadress eller en c/o-adress är det tecken på att bolaget vill hålla sig dolt. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det fortfarande inte syns några större förändringar i privatpersoners och företags betalningsförmåga men att vi vet att många kämpar på med de reserver som finns. Kommer ekonomin igång relativt snart igen så kommer nog de flesta att fortsatt vara kreditvärdiga men om pandemin och de effekter den får på ekonomin håller i sig kommer vi mest troligt se många personer som får betalningsproblem och många företag som går i konkurs. Av den anledningen är arbetet med gedigna kreditbedömningar extremt viktiga. Hör av dig om du behöver hjälp i era kreditprocesser eller vill veta mer! /Gabriella