Gabriella Göransson

Chef Kreditinformationstjänster

Med många års erfarenhet från kreditupplysningsbranschen i bagaget arbetar Gabriella idag som vice affärsområdeschef inom UCs kreditinformationstjänster. Med expertis inom kreditgivningsfrågor brinner Gabriella extra mycket för effektiva processer. Förutom jobb och familj sätter god mat, vänner och resor guldkant på hennes tillvaro. Här bloggar hon om vad som händer i kreditinformationsvärlden, både hos oss men i stort. Hon är även duktig på trender inom bedrägerier och delar med sig av sitt stora kunnande.

Hur mår Kreditsverige och företagen?

Det är väldigt mycket som har hänt i världen och Sverige det senaste halvåret och givetvis har det även påverkat Kreditsverige. Förra månaden hade jag äran att få vara med på vår digitala UC-dag och prata om just detta och jag tänkte även här ger en bild av nuläget när det gäller våra företag. När det gäller företag så drabbades först specifika branscher, såsom hotell och restaurang väldigt hårt, sedan har vi fått en mer allmän dämpning i ekonomin som drabbat mycket bredare. Under mars och april var det många företag som slogs ut även om många av dem hade problem redan innan pandemin. Många hade haft svårt att överleva på lång sikt även utan Corona-effekt. Sedan dess har konkurserna legat på en stabil nivå. UCs konkursstatistik för oktober månad visar att konkurserna i landet minskar med 36 procent, jämfört med samma månad i fjol. Glädjande nog minskar även konkurserna i näst intill alla branschsegment. En bransch som dock har det tufft är transportsektorn, där framför allt taxiåkarna kämpar i motvind. Kommer det att hålla i sig framåt? Det är många faktorer som påverkar om denna positiva trend ska bli ihållande. Många företag överlever idag tack vare stödåtgärder och att pengar skjuts in från exempelvis ägare. Frågan är hur länge de orkar så emot om pandemin fortsätter, kan det vara så att vi får en ny konkursvåg i slutet på året. Det mesta beror nog på hur långvarig den här krisen blir. De flesta företag kan klara en kortsiktig kris. Men blir det en långvarig lågkonjunktur kommer fler konkurser följa på det. En risk är att det kommer nya konkurser när skatterna ska betalas in. Under coronapandemin har företagen kunnat få anstånd med skatten. Men förr eller senare ska pengarna betalas in. När stödåtgärderna avvecklas ser vi effekterna på ett mer markant sätt. Viktigt att ha koll på kunderna Tittar vi på kreditvärdigheten och ser vilka företag som har riskklass 3-5, det vill säga de allra mest kreditvärdiga företaget så kan vi se att de fortsatt är mycket kreditvärdiga företag. Det innebär att den absoluta majoriteten fortfarande är kreditvärdiga, det vill säga visar på fina siffror och sköter sina betalningar. Rådet till er kreditgivare är dock att följa förändringarna nära på era kunder för att tidigt upptäcka om det uppstår problem. För att upptäcka det måste man kanske gräva lite djupare under de officiella siffrorna, finns det stödåtgärder som håller dem flytande, har de ansökt om anstånd med skatter? Hur står det till med bedrägerierna? En annan frågeställning som känns viktig att belysa i dessa tider när det sker stora förändringar är bedrägerier. Bedrägerier finns alltid närvarande och det är något som kreditgivare ständigt måste arbeta med för att upptäcka. Det som är utmanande är att bedragarna hela tiden ändras tillvägagångssätt, där det finns möjligheter till bedrägerier finns det bedragare. Vi ser att vissa bedrägerier som var väldigt vanligt förr, så som bolagskapningar, blir alltmer ovanliga då det införts kontrollfunktioner som gjort det svårare för bedragarna. Mitt bästa tips är att se upp för bedragarna, och var noggranna i era kontroller. Här är några andra saker att ha under uppsikt: 1. Förfalskade årsbokslut De förfalskade årsboksluten fortsätter att drabba svenska företag och kreditgivare. Viktiga saker att håla utkik efter är inkonsekvent information, jämför exempelvis registrerade arbetsgivaruppgifter och antal anställda i bokslutet. Leta efter extrema nyckeltal. Jämför boksluten mellan åren, flera gånger har vi sett att de lämnar in samma bokslut två år i rad. 2. Alltför snabbt inlämnat årsredovisningar i förhållande till räkenskapsårets utgång Bokslut som lämnas in bara några dagar efter bokslutsperiodens utgång utgör en högre risk. Direkt därefter så kan det förekomma att företaget blir väldigt kreditaktivt och börjar söka krediter och plocka ut varor och fordon. 3. Stora förändringar i styrelsen Inför kreditbedrägerier ser vi ofta stora förändringar i styrelsen och ofta i flera omgångar allt för att försvåra utredningar kring vem som är ansvarig. Vi ser även brist på styrelseinformation, exempelvis bara en ledamot och han eller hon är bosatt utomlands, då bör varningsklockorna ringa och informationen undersökas. Även om styrelsemedlemmarna är mycket unga eller för den delen mycket gamla kan det också vara en signal att undersöka. Det är ovanligt med 18-åringar i bolagsstyrelser, normalt har man i unga år begränsad erfarenhet av företagande. 4. Påhittade eller uppblåsta företag Normalt sett är ett påhittat bolag av den här typen inte så enkelt att komma i kontakt med. Det saknas ofta en bra hemsida, en verksamhetsadress och marknadsföring av verksamheten. Har bolaget bara en boxadress eller en c/o-adress är det tecken på att bolaget vill hålla sig dolt. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det fortfarande inte syns några större förändringar i privatpersoners och företags betalningsförmåga men att vi vet att många kämpar på med de reserver som finns. Kommer ekonomin igång relativt snart igen så kommer nog de flesta att fortsatt vara kreditvärdiga men om pandemin och de effekter den får på ekonomin håller i sig kommer vi mest troligt se många personer som får betalningsproblem och många företag som går i konkurs. Av den anledningen är arbetet med gedigna kreditbedömningar extremt viktiga. Hör av dig om du behöver hjälp i era kreditprocesser eller vill veta mer! /Gabriella

Hur mår Kreditsverige och privatpersonerna?

Det är väldigt mycket som har hänt i världen och Sverige det senaste halvåret och givetvis har det även påverkat Kreditsverige. Förra månaden hade jag äran att få vara med på vår digitala UC-dag och prata om just detta och jag tänkte även här ger en bild av nuläget gällande både företag och privatpersoner men även berätta om vilka scenarier vi på UC ser framåt. Den här veckan fokuserar vi på hur det står till för den genomsnittliga svensken och nästa vecka tittar vi på företagen. Ja, hur ser det ut för gemene man i Sverige just nu? Som alla känner till har vi just nu vi en stigande arbetslöshet vilket givetvis påverkar många privatpersoners ekonomi. Är det fler som får en anmärkning på grund av stigande arbetslöshet och påverkad ekonomi? Ökar anmärkningarna? Titta vi på utvecklingen av antalet personer som har en anmärkningar så har det konstant minskat de senaste åren. Den trenden har inte brutits under det här året, utan anmärkningarna har fortsatt att minska. Så hittills har svenskarna i stor utsträckning lyckats betala sina skulder trots de oroliga tiderna. Två bidragande orsaker till den trenden är att anmärkningarna från stat och kommun, det vill säga a-mål, minskar. En anledning är att anmärkningstypen restförd TV-licens är borttagen och den andra är att man numera får ett brev från myndigheten med en chans att invända mot kravet. Tidigare fick man inte den chansen. Tyvärr ser vi inte samma minskning gällande enskilda mål, det vill säga skulder från den privata sektorn. Tvärtom, här stiger anmärkningarna något. Men frågan är nu vad som hände på lite längre sikt? Jag återkommer till det lite senare. Tittar vi på de personer som har ett skuldsaldo hos Kronofogden så har det antalet också minskat konstant sedan finanskrisens dagar. Vid årsskiftet 2019/2020 fanns strax under 400 000 personer med en skuld hos Kronofogden, en minskning med 16 751 personer sedan förra året och den lägsta siffran på 28 år. Minskningen och den rekordlåga nivån på antalet skuldsatta fram till 2019 har haft tre huvudorsaker; högkonjunkturen, ränteläget och den låga arbetslösheten. Man har helt enkelt haft goda förutsättningar att klara sina ekonomiska åtaganden. Det beviljades rekordmånga skuldsaneringar under förra året, vilket också bidrog till den positiva trenden. Antalet skuldsatta kan öka Som nu vid en tydligare konjunkturnedgång, finns dock en överhängande risk att fler får svårt att betala. Det kan leda till en kraftig ökning av antalet skuldsatta. Kronofogden själva tror att antalet skuldsatta hos myndigheten kommer att öka med cirka 100 000 personer de närmaste åren. Trenden vi har sett under några år att antalet skuldsatta personer minskar, men att den sammanlagda skulden fortsätter att öka. Den totala skulden var 81,5 miljarder kronor 2018 och ökade till 82,7 miljarder kronor 2019. Medianskulden är 58 379 kronor. Skulder till företag och banker står för hela ökningen, medan skulderna till staten minskar något. Ju längre tid man lever med skulder, desto svårare blir det att ta sig ur situationen. För de mest skuldsatta finns ofta bara en möjlig utväg - att ansöka om skuldsanering. Svårt att betala av sina skulder Många med skuldsaldo har haft det under en längre period och ungefär hälften av personer med skuldsaldo betalar inte av på sin skuld, utan eventuella inbetalningar räcker bara till att betala ränta och avgifter. Det har lett till att många skuldsatta blir så kallade ”evighetsgäldenärer”, vilket definitionsmässigt är en person som har funnits i Kronofogdens register i minst 20 år. I dag handlar det om ungefär 100000 personer i Sverige. Svårt att sia om framtiden Sammanfattningsvis så har den genomsnittliga svensken klarar av sin ekonomi så här långt men frågan är vad som händer framåt om lågkonjunkturen kvarstår under längre tid. Mot bakgrund av den ekonomiska inbromsningen har vi på UC prognostisera hur antalet betalningsanmärkningar kan förväntas öka. Metoden tar sin utgångspunkt i tidigare finanskriser och hur utvecklingen såg ut då. Vi noterade en kraftig ökning av andelen personer med betalningsanmärkningar under tidigare finanskriser. Vi står sannolikt inför en liknande utveckling framöver. Hur stor ökningen blir beror till stor del på vilken del av befolkningen som analyseras, men sett till hela befolkningen förväntas en ökning på drygt 20 procent. Yngre mer utsatta Det finns ett tydligt samband mellan ålder och hur betalningsanmärkningarna förändrades under finanskrisen. Ökningen var störst bland de yngre åldersgrupperna och sedan avtagande med åldern. Även under coronakrisen är det rimligt att förvänta sig en större ökning bland de yngre i befolkningen då dessa i allmänhet har en osäkrare position på arbetsmarknaden. Det vi också kan konstatera är att konsumtionslån är mycket mer tillgängliga för yngre idag än för drygt 10 år sedan, vi har betydligt fler unga som är skuldsatta idag, vilket kan leda till ännu högre siffror. Det här är något som vi kreditgivare måste ta hänsyn till i vår kreditbedömning. Generellt kan man säga att det är extra viktigt att ha koll på kundernas kreditvärdighet och att se till att ha uppdaterade kreditprocesser i dessa osäkra tider. Nästa vecka tänkte jag vi skulle titta närmare på hur det går för företagen. Under tiden får du gärna höra av dig till mig om du har frågor eller behöver hjälp att uppdatera era kreditprocesser. /Gabriella

En summering av UC-dagen Digital

2020 blev året då mycket ändrades och vi var tvungna att tänka om och tänka nytt. Varje år brukar vi på UC anordnat UC-dagen, ett event där Kreditsverige samlas under en dag och lyssnar på en mix av intressanta och inspirerande talare inom olika ämnen. Vi brukar dricka kaffe, äta bakverk och lunch, knyta kontakter och umgås och mingla. Eventet i Stockholm brukar samla 500 gäster medan eventen i Göteborg och tidigare även i Malmö samlar en något mindre skara. Men i år blev det inte som vi hade tänkt. Vi hade planerat för UC-dagen Göteborg i maj när pandemin slog till mot Sverige. I början tänkte vi lite naivt att det kanske har lugnat ned sig till dess. Sen fick vi tänka om och flyttade eventet till september, och tänkte att då måste det väl ändå gå? Men nu vet vi att så blev det inte heller. Vi bestämde oss för att slå ihop UC-dagen Göteborg och det planerade eventet i Stockholm och göra ett riktigt bra digitalt event, och spela in allt i studio i Stockholm. Moderator för de båda tillfällena var proffsiga Josefine Sundström. Ett nytt event föds Sagt och gjort den 9/10 och 22/10 gick UC-dagen Digital av stapeln och under 2,5 timmar fick deltagarna via sin dator ta del av en inspirerande skara talare. Vid det första tillfället fick vi lyssna på min kollega Olle Engdegård som inledde med att prata om AI – eller rättare sagt om hur vi pratar om AI. Och att när andra pratar AI ska man vara den där jobbiga personen som ställer de knepiga frågorna. Och inte bara köpa allt som har att göra med tekniken bara för att den är så spännande och kittlar fantasin. Ekonomiska situationen i Sverige och globalt Vi fick även lyssna på Nordeas makroanalytiker Susanne Spector som pratade om den ekonomiska situationen i Sverige, och framför allt nu under coronapandemin. Hon pratade om ”Från fritt fall till uppstuds” och gav trots allt en ganska positiv syn på Sveriges ekonomi och framtid. Anders Borg pratade också om Sveriges ekonomi, och gav sin syn på vad Covid-19 innebär för världsekonomin. Han menade att det kommer bli en djup men relativt kortvarig kris. Och att Sverige har goda förutsättningar att komma ut ur det här och vara på väg mot en återhämtning. Om mod och tillit Sedan berättade Kristina Paltén gripande om sin ensamlöpning genom Iran då hon ensam sprang 184 mil genom små byar och öken och även om människorna hon mötte längst med vägen, och den fantastiska gästfrihet de visade. Det var en fin historia och hon sa att ”Om du som är en främling kan lita på oss, så kan vi också lita på varandra och göra vackra handlingar gentemot varandra.” Hur mår Kreditsverige? Vid det andra tillfället fick jag chansen att ge en uppdatering på hur Kreditsverige mår, både när det gäller privatpersoner och företag, mitt i allt som pågår i vårt land och i omvärld. Jag kommer skriva ett litet mer ingående blogginlägg om det här nästa vecka så håll utkik efter det! Sen kom Edvind Nygaard från Swish och pratade lite om framtiden för betalningar med mobilen. Det var intressant! Att leda sig själv och andra i förändring Vi fick även lyssna på den fantastiskt inspirerande Ari Riabacke, ledarskapsexperten, som bland annat pratade om de förändringar som råder i samhället just nu och hur vi människor hanterar det. Att det värsta vi vet är osäkerhet. Han pratade också om strategier för att få kontroll, som när Corona slog till mot Sverige i mars och alla började handla toapapper, pasta och konserver. Han gav även tips för att få alla i organisationen att känna sig trygga. En imponerande man och karriär fick avsluta eventet Dagen avslutades av Jan Eliasson, tidigare toppdiplomaten, förhandlaren och vice generalsekreteraren i FN. Han pratade om hot och hopp i dagens värld och berättade framför allt om sin imponerande karriär, bland annat som förhandlare i några av världens mest infekterade konflikter. Han pratade om att världen är osäker, det finns starka politiska krafter och ekonomiska och medicinska faktorer som påverkar. Det är en tid av spänning, både med Covid-19 och med valet i USA. Samt med den sega Brexit frågan. Han avslutade även med sina bästa tips för konflikthantering, det var intressant. Tusen tack alla som deltog och även till alla fantastiska talare, nästa år hoppas vi att vi kan ses på riktigt i stället. Har du några synpunkter så hör gärna av dig! /Gabriella

Regeringen bör utreda hur överskuldsättningen kan minska

Om Bisnode och Creditsafe verkligen vill minska överskuldsättningen bör de ställa sig bakom vårt förslag om en statlig utredning med brett mandat. Vd:arna för kreditupplysningsföretagen Bisnode och Creditsafe skriver i en gemensam replik (12/10) på UC:s debattartikel (3/10) att de skulle välkomna en utredning om ett nationellt kreditregister, som de anser skulle vara ett viktigt verktyg i kampen mot överskuldsättning. Vårt sakargument kring varför ett sådant register inte skulle leda till minskad överskuldsättning avfärdas med att vi har ett egenintresse. Det Bisnode och Creditsafe inte ens kommenterar är själva huvudpoängen i vår debattartikel: Att inte begränsa en statlig utredning till att enbart handla om ett statligt kreditregister, utan att istället ge utredningen ett brett mandat att kunna föreslå olika åtgärder för att minska överskuldsättningen i samhället. Fem konkreta förslag I vår debattartikel presenterade vi fem konkreta förslag på politiska åtgärder som faktiskt skulle kunna minska överskuldsättningen och som vi gärna ser att en statlig utredning tittar närmare på. Bisnode och Creditsafe avfärdar de fem förslagen med att de är ”detaljregleringar” som bara eventuellt skulle kunna ge ”indirekta verkningar för att motverka överskuldsättning”. Det tror jag är en helt felaktig bedömning. De lagändringar som vi på UC föreslår skulle angripa huvudorsaken till överskuldsättningen, genom att göra det mindre ekonomiskt attraktivt för långivare att bevilja lån till personer som har hög risk att inte kunna betala tillbaka. Vissa långivare, som i dag tar så hög ränta att de går med vinst även om en stor del av låntagarna inte kan betala tillbaka, skulle med UC:s förslag behöva se över sina affärsmodeller. Ingen idé med kreditregister som vissa ändå inte använder Våra förslag till åtgärder kan jämföras med förslaget om ett statligt kreditregister. Vad spelar det för roll om komplett information om svenskarnas lån finns samlad i ett nytt register, om vissa långivare ändå inte använder informationen och beviljar nya lån till personer som inte bör få låna mer? UC:s antagande är därför att en statlig utredning som har ett brett mandat att minska överskuldsättningen skulle landa i att ett statligt kreditregister inte är ett effektivt verktyg. Fler aktörer som har egenintresse Samtidigt vill vi vara öppna med att vi på UC har ett egenintresse i frågan. Det som gör oss framgångsrika i konkurrensen med Bisnode och Creditsafe är att vi till skillnad från dem redan har ett kreditregister. Dessutom är registret nästintill heltäckande och håller mycket hög kvalitet. Ingen vet i dag exakt hur ett statligt kreditregister skulle drivas. Staten skulle kunna driva det i egen regi, men mer sannolikt är att det skulle drivas av en privat aktör som vinner en upphandling eller av flera privata aktörer som tilldelas licenser från staten. I så fall finns en affärsöppning för Bisnode och Creditsafe. Men eftersom dessa företag inte har ett kreditregister i dag så skulle det bli svårt och kostsamt att bygga upp ett register av lika hög kvalitet som UC:s. De två företagens möjligheter att vinna en upphandling eller tilldelas licenser är därför större om staten ställer låga kvalitetskrav. Det är mot den bakgrunden som Bisnodes och Creditsafes förslag kring utformningen av ett statligt register kan tolkas. De vill ha en reglering som är ”proportionerlig” och ”enkel”, som innebär ”minsta möjliga ingrepp i människors liv och integritet” och som inte ”hämmar innovation eller snedvrider konkurrensen”. Kort sagt verkar de vilja ha ett billigt register som innehåller så lite information som möjligt. Det skulle gynna dem själva. Viktigt att ett kreditregister håller hög kvalité Vi på UC anser att om det mot förmodan blir så att staten ska ansvara för ett kreditregister så är det angeläget att registret håller hög kvalitet. Alla de långivare som väljer att faktiskt använda kreditinformation till att fatta ansvarsfulla kreditbeslut ska ha tillgång till så bra data som möjligt. Bisnode och Creditsafe skriver att kampen mot överskuldsättningen ”bör bedrivas på en högre nivå i det gemensamma samhälleliga intresset istället för av en privat aktör med eget vinstintresse”. UC håller helt och hållet med. Vår fråga är därför följande: Vill Bisnode och Creditsafe ställa sig bakom UC:s förslag till regeringen om att låta utreda hur överskuldsättningen i samhället kan minska? Läs debattartikeln på SvD Hör gärna av dig om du vill prata mer om det här! /Gabriella Göransson

Bromsa utlåningen till redan skuldsatta

I helgen publicerades en debattartikel i SvD där jag och vår vd Jukka Ruuska pratar om problemet med överskuldsättning i samhället. Vi anser att det krävs politiska åtgärder för att göra det mindre attraktivt att låna ut pengar till personer som har hög risk att inte kunna betala tillbaka. Och att Finansinspektionens förslag om ett statligt kreditregister missar målet. Kronofogdens statistik visaratt det finns omkring 400000 skuldsatta personer i Sverige som inte har lyckats betala av sina lån. Konsekvenserna för den enskilda kan vara katastrofala och kostnaderna för samhället är stora. I dag är en starkt bidragande orsak till överskuldsättning så kallade konsumtionslån, det vill säga lån som människor tar för att konsumera och som ofta saknar säkerhet. Det kan handla om snabblån eller avbetalningar med ränta. Dessa lån har ofta högre räntor, ibland upp till 40 procent. En långivare måste alltid göra en kreditprövning innan lån beviljas. På så sätt kan låntagarens betalningsförmåga säkerställas. I dag finns flera företag i Sverige som erbjuder kreditupplysningar, vi är en av dem men de andra stora aktörerna är Bisnode och Creditsafe. Statligt kreditregister inte lösningen I februari 2020 föreslogFinansinspektionen att regeringen bör tillsätta en utredning om möjligheten att skapa ett statligt kreditregister, som ska innehålla information om alla svenskars alla skulder. Finansinspektionen anser att ett sådant register skulle ”höja kvaliteten på kreditprövningarna” och ”vara ett effektivt verktyg i arbetet att motverka överskuldsättning”. FinansmarknadsministerPer Bolundhar senare sagt till Svenska Dagbladet att ”vi har fått ett förslag från FI, som vi är beredda att titta på och tillsätta en utredning”. Tyvärr missar Finansinspektionens förslag målet. Ett statligt kreditregister skulle inte lösa problemet med överskuldsättning, eftersom anledningen till överskuldsättningen inte ligger i brist på information om skulder. UC har redan ett kreditregister med 100 procent täckning av säkrade lån och ungefär 98 procent täckning av konsumtionslån. Oetiska affärsmodeller banar vägen Huvudorsaken till överskuldsättningen ligger i stället i att vissa långivare ger konsumtionslån till personer som har stor risk att inte kunna betala tillbaka och därför inte bör få lån. Dessa långivare har affärsmodeller som bygger på att ta så hög ränta att de går med vinst även om en stor del av låntagarna inte kan betala tillbaka. De här aktörerna utnyttjar också möjligheterna i dagens lagstiftning att ständigt förlänga lånen genom att göra så kallade preskriptionsavbrott, vilket ger dem som långivare fortsatta ränteintäkter. Ett statligt kreditregister löser inte de problemen. En annan central orsaktill överskuldsättning är att många långivare inte följer de regler som redan finns. Finansinspektionen och Konsumentverket ska utöva tillsyn, men gör det inte i tillräcklig uträckning. Även finansmarknadsminister Per Bolund har till Svenska Dagbladet sagt att myndigheternas tillsyn måste bli bättre. En tredje starkt bidragande orsak till överskuldsättningen är den information som konsumenterna nås av. Det handlar dels om vissa långivares mycket aggressiva marknadsföring, dels om bristande privatekonomisk utbildning i skolan. Vad är vår lösning? För att komma åt dessa orsaker och verkligen minska överskuldsättningen i samhället har vi på fem förslag till regering och riksdag: Justera skuldsaneringslagenSkuldsaneringslagen bör ändras så att den överskuldsatta betalar av sina olika lån ett och ett i kronologisk ordning från när lånen togs. Det är i dag vanligt att en person tar ett första lån hos en av storbankerna, ett andra lån hos en långivare som tar högre risk och högre ränta samt ett tredje lån hos en långivare som tar ännu högre risk och ännu högre ränta. När Kronofogden sedan gör en skuldsanering och kräver tillbaka pengarna fördelas återbetalningen proportionerligt mellan långivarna. Om den överskuldsatta i stället betalade av sina lån i tur och ordning skulle det bli mindre ekonomiskt attraktivt att låna ut pengar till personer som redan har höga skulder. Justera preskriptionslagen.Preskriptionslagen bör ändras så att det finns en absolut preskriptionstid på konsumtionslån. Enligt dagens regler kan konsumtionslån förlängas in i det oändliga, vilket innebär fortsatta ränteintäkter till långivaren. Finland har en absolut preskriptionstid på 15 år och om en liknande regel införs i Sverige skulle det bli mindre attraktivt att låna ut pengar till personer som har hög risk att inte kunna betala tillbaka. Justera konsumentkreditlagen.Konsumentkreditlagen bör skärpas så att det blir förbjudet att marknadsföra högkostnadskrediter – det vill säga lån med över 30 procents ränta – genom sponsring av profiler i sociala medier, program i radio och tv samt evenemang dit allmänheten har tillträde. Detta skulle innebära ett stopp för den mycket aggressiva marknadsföring som vissa långivare och låneförmedlare ägnar sig åt, inte minst genom sponsorsamarbeten med influencers. På så sätt skulle konsumenter i mindre utsträckning lockas att ta högkostnadslån. Satsa mer på Konsumentverkets tillsyn.Konsumentverket bör i kommande regleringsbrev ges i uppdrag att inleda fler tillsynsärenden av de företag som ger konsumtionslån. Detta bör åtföljas av ökade resurser i statsbudgeten. Skärpt tillsyn skulle göra det svårare för långivare att inte följa de regler som redan finns eller kommer att skapas. Inför mer privatekonomi i skolan.Privatekonomi bör antingen bli ett eget ämne i grundskolan eller lyftas fram mer i kursplanen för hem- och konsumentkunskap samtidigt som detta ämne får fler undervisningstimmar i timplanen. Mer fokus på privatekonomi i skolundervisningen skulle göra unga människor bättre rustade att undvika överskuldsättning i vuxenlivet. Finansinspektionen har föreslagitatt regeringen ska tillsätta en utredning om ett statligt kreditregister. Vår uppmaning till regeringen är att lyfta blicken. En utredning behövs för att möta ett allvarligt samhällsproblem, men regeringen bör låta uppdraget handla om att föreslå lagändringar och andra åtgärder som faktiskt kan minska överskuldsättningen. Vi på UC vill med våra kreditupplysningar bidra till att människor undviker överskuldsättning och tar hand om sin privatekonomi. Men vi ser också ett stort behov av effektiva politiska åtgärder. Vi hoppas regeringen och finansmarknadsminister Per Bolund låter utreda hur överskuldsättningen i samhället kan minska. Är du intresserad och vill prata mer om detta hör gärna av dig till mig! /Gabriella