Hej och välkommen till vår blogg!

Här hittar du tips, information och reflektion

Här bloggar några av våra experter kring omvärlden, trender och tjänster som hjälper dig i din vardag. Trevlig läsning!

Med GDPR på plats öppnas kranarna av information via PSD2

Vi närmar oss med stormsteg 25 maj då den nya dataskyddsförordningen träder i kraft. Denna lag, som ger oss konsumenter väsentligt större möjlighet att ta kontroll över vår egen data, är en del i ett EU-direktiv kring den inre digitala marknaden (Digital Single Market). Men vad händer när kranarna av information öppnas i och med PSD2? Om GDPR skyddar oss så skapar andra delar av samma direktiv möjligheten för oss konsumenter att dela med oss av vår egen information. En av dessa lagstiftningar är PSD2 – en förändring som Fintech-bolagen sett fram emot, men som Bankerna inte i samma utsträckning kanske inte jublar över. Nu är PSD2 här Som Finansinspektionen skriver: Nu är EU:s andra betaltjänstdirektiv genomomfört i Sverige. Direktivet genomförs i Sverige i och med att ändringar i lagen om betaltjänster och Finansinspektionens nya och ändrade föreskrifter trädde i kraft den 1 maj 2018. På fi.se beskriver man PSD2 följande: Syftet förändringarna är att utveckla marknaden för elektroniska betalningar samtidigt som kravet på säkerhet och effektivitet höjs. Några av de viktigaste förändringarna rör: Höjda krav på säkerhet och incidenthantering Nya aktörer skapar förutsättningar för nya sätt att göra betalningar Nya rättigheter och skyldigheter om tillgången till information rörande betalkonton Nya rapporteringskrav gäller för alla typer av betaltjänstleverantörer. Fram tills lagstiftarna dock har fått den tekniska specifikationen på plats så kommer vi att kunna se lösningar som ser ut på samma sätt som idag, dvs. att man använder annan teknik för att ”skrapa” hem informationen. Detta kommer man kunna göra fram till september 2019, därefter bör rimligen den verkliga PSD2 lösningen att gälla. Flera aktörer doppar tårna Vi har sett en rad initiativ som baserat på kommande lag både avseende GDPR och PSD2 har tagit höjd för detta i sin utveckling. Flera aktörer doppar alltså tårna i PSD2-dammen redan innan direktivet är på plats. Några av de som var tidigt ute var Tink som med en konsumentlösning tidigt skördade framgångar, dock samtidigt som man öppet flaggade för att man via samtycke ägde rätten att disponera och sälja vidare kunddata. En annan aktör som till viss del tagit delar av Tinks koncept, men utökat det rätt rejält är Zlantar som nyligen fick in Svea Ekonomi som delägare och partner. Utöver själva kontoinformationen har man även sett till så att konsumenter kan administrera sina el- och försäkringsavtal med mera, superspännande grepp så klart! Det går inte att titta bort från Klarna. Detta då de har en helt unik position inom e-handel och dessutom själva gått och blivit bank, vilket jag tidigare nämnt. Fram tills nu har deras lösningar varit superfokuserade på sin egen kundupplevelse, men mot bakgrund av förändrad lagstiftning så uppdaterar nu Klarna sin app och vi kommer troligtvis inom kort se helt andra lösningar hos denna jätteaktör. Hur kommer bankerna hantera PSD2? PSD2 kommer så klart betyda att aktörer, med konsumentens samtycke, har rätt att hämta data från andra aktörer på ett mer strukturerat sätt, men jag har dock svårt att se att bankerna kommer att lämna ut mer än vad de måste enligt lag. Risken är att man kanske med nya tvingande lagar till och med kommer att få tillgång till mindre data? Vi får helt enkelt se. Från UCs sida följer vi detta noggrant och tittar på vilket sätt vi på bästa sätt skall kunna supportera våra kunder på olika sätt. Jag ser fram emot att följa utvecklingen i branschen och kommer löpande att rapportera kring detta. //Rickard

KYC-kontrollen allt viktigare efter FIs penningtvättstillsyn

Den 12 april i år kom Finansinspektionen (FI) ut med sin första tillsynsrapport gällande de senaste årens tillsyn av regelverket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Mycket har förbättras i företagens arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism, men mer måste göras, skriver FI i sin första tillsynsrapport. Det var den första rapporten av sitt slag i en numrerad rapportserie som kommer publiceras återkommande då FI har tilldelats särskilda medel i regeringens budget för 2018. I tillsynsrapporten skriver FI att många företag har implementerat de interna regelverken som krävs men att det finns ett behov av att utveckla dem ytterligare för att de ska få den effekt som de var tänkta att ge. Många företag behöver också bli bättre när det gäller att tydligt verksamhetsanpassa sina interna rutiner och riktlinjer. Det går till exempel inte att kopiera ett annat företags allmänna riskbedömning och tro att den kan appliceras som den är på det egna företaget. Brist i individuella riskbedömningar En annan brist hos många företag är att de inte gör individuella riskbedömningar på sina kunder. Med detta menas att varje enskild kund ska riskklassificeras med antingen låg, mellan eller hög risk. Riskbilden ska sedan uppdateras löpande under tiden för kundrelationen ihop med uppdateringar av exempelvis information om affärsrelationens syfte och art. Själva riskklassificeringen kan vara en utmaning, men utöver det måste företagen även anpassa åtgärder och övervakningssystem utifrån de riskerna man identifierat i sin egen verksamhet. FI har identifierat dessa som några av flera förbättringsåtgärder som kommer följas upp i tillsynen. Det är viktigt att företag förstår hur avgörande det är att ha de interna regelverken på plats för att uppfylla penningtvättsregelverkets olika krav. Om företagen inte hanterar riskerna rätt kan både enskilda företag och det finansiella systemet skadas och utnyttjas av kriminalitet och terrorism. I vidareutvecklingen av vår tjänst UC KYC tittar vi på den här typen av information för att göra den ännu mer relevant och mer anpassad efter vad FI fokuserar på. Tjänsten hjälper redan idag företag med flera av de brister som FI identifierat i sin tillsyn. Här kan du läsa mer om UC KYC

Husman Hagberg nöjda Tambur-användare

Äntligen är den här! WebbportalenTambur. Tjänsten är framtagen i samarbete mellan UC, bankerna och mäklarorganisationer runt om i Sverige. I portalen samlas all kommunikation som behöver utbytas mellan banker och mäklare inför tillträdet. I höstas smyglanserades tjänsten som en pilot för att mäklare och banker skulle kunna testa. Förra veckan lanserades Tambur skarpt för alla banker och mäklare och mäklarassistenter i hela Sverige. Vi fick en pratstund med Therese Delgado som jobbar som säljkoordinator på Husman Hagberg i Viksjö utanför Stockholm. Hon är assistent till tio mäklare och lägger mycket tid på den ofta tunga och manuella hanteringen som tillträden innebär. Hon fick förmånen att testa Tambur redan i höstas. "Det är mycket information att samla in, förbereda och hantera. Jag lägger mycket tid i telefon och på e-post för att få tag på uppgifter och rätt personer. Olika banker har olika rutiner vilket försvårar ytterligare. Det blir ett lyft för alla som jobbar med det här när all information samlas på ett ställe i Tambur”. Tambur håller reda på säljarens lån på bostaden, fullmakt för mäklaruppdrag, lösenbelopp, pantbrev och köpekontrakt. Dessutom blir hanteringen av konfidentiella uppgifter säkrare eftersom de hanteras i systemet istället för via e-post eller telefon. Therese tillägger: ”Tamburkommer att frigöra tid som jag kan lägga på det som jag verkligen brinner för, kundkontakten. Att vara proaktiv och att följa upp att kunderna är nöjda är så viktigt – men det är svårt att hinna med allt som det är idag”. Här kan du ta del av hela intervjun med Therese. Vill du veta mer om Tambur? Fyll i dina uppgifter nedan så återkommer vi till dig!

Så använder DBT Företagslån tjänsten UC KYC

Enligt nya och förändrade lagar och förordningar om penningtvätt och finansiering av terrorism finns ett stort behov av stöd och hjälp hos banker och finansiella bolag att med kvalitet kunna efterleva god kundkännedom och säkerställande av verklig huvudman. Förra året lanserade vi på UC därför tjänsten UC KYC. Tjänsten innebär en automatisering och en förstärkning i KYC-processen där banker och finansiella bolag är skyldiga att göra vissa kontroller enligt penningtvättsregelverken. Idag gör företagen mycket av arbetet manuellt genom att sätta upp sina egna processer och göra egna tolkningar. En av våra första kunder var DBT Företagslån, en nytänkande och innovativ aktör inom lån till små och medelstora företag. Vi fick en pratstund med deras vd Alexis Kopylov som ser stora fördelar med tjänsten. ”KYC är en effektiv, modern, säker och digital lösning för våra kunder. Tjänsten bidrar till att tid frigörs som vi framöver kan lägga på kundrelationen och vår kärnverksamhet”. Som finansiell aktör kan du med andra ord bryta ut mycket av din process vilket bidrar till standardisering, effektivisering, tidsbesparing och resursbesparing. Det leder till en högre effektivitet när företaget tar sig an nya kunder. Alexis Kopylov anser också att digitaliseringen är en av tjänstens styrkor. ”Fördelen för oss primärt är effektiviseringen genom digitalisering. Tjänsten som sådan är en innovativ lösning som effektiviserar vår kreditprocess som blir mer okomplicerad för både kunden och oss utan att ge avkall på säkerhet och regelefterlevnad.” Alexis lyfter också fram allt arbete som vi på UC lagt ner på att hantera den juridiskt komplicerade strukturen i regelverken genom att kundanpassa processen för användarna hos kunden och för kunden själv. Han poängterar även de säkerhetsaspekter som är inbyggda i tjänsten. ”Det är en säker tjänst som gör att vi kan säkerställa att den information vi får vid lånetillfället kommer från rätt part. Tjänsten har också en notifieringsfunktion som säkerställer hållbar uppföljning och en långsiktig kvalité i våra kundrelationer. Här kan du läsa hel artikel om DBT och vår tjänst UC KYC. Hälsningar Victoria

Därför minskar svenska företagskonkurser i februari

Året har börjat bra för svenska företag. Konkurserna gick ned med 16 procent i februari jämfört med förra året, medan de under förra året ökade kraftigt vid den här tiden. Jag har grävt lite i vilka orsaker som tros ligga bakom förändringen, från ökat till minskat antal konkurser. Under 2017 såg vi ökade konkurser i flera branscher, framförallt inom bygg och restaurang, något jag har rapporterat om tidigare. En av anledningarna till ökade konkurser under förra året har sitt ursprung i 2016 och ROT-avdraget. Under 2016 sänktes nämligen avdraget från 50 till 30 procent, vilket ledde till att många byggföretag som riktade sig till konsumenter fick det allt tuffare. Tillsammans med det faktum att 2015 var ett år när många privatpersoner renoverade hemma vilket resulterade i en minskad efterfrågan påverkades alltså byggsektorn relativt hårt under 2016. Dessa effekter såg vi ända in i 2017. Det var dock inte bara byggsektorn som drabbades under 2016 och 2017 utan även restaurangbranschen, en konjunkturkänslig bransch där det blivit dyrare att anställa unga. Även detta har jag tidigare bloggat om. Nu ser vi alltså ett ljus i tunneln och svenska företagskonkurser sjunker i februari månad jämfört med förra året. Vad vi tror detta beror på är att de bolag som överlevt de senaste årens turbulens är starkare än någonsin. Företagen har lyckats överkomma hindren med minskade ROT-avdrag och högre kostnader för att anställa unga i restaurangbranschen. Samtidigt har vi en stark konjunktur i Sverige. Allt detta syns även i UCs riskklasser. Här ser vi till exempel att andelen bolag som har den högsta kreditvärdigheten ständigt ökar, en mycket positivt utveckling minst sagt. För att avsluta så förväntar jag mig att vi även fortsättningsvis kommer att få se ett ökat antal starka bolag, bland annat i byggbranschen, även om skärpta bolåneregler kan komma att hämma hushållens efterfrågan på nya bostäder i år. Vill du ta del av vår konkursstatistik? Klicka då här! Richard

Vi utvecklar vår utbildningsverksamhet!

Vårt mål är att hjälpa dig att ta säkrare affärsbeslut, både genom våra tjänster men också via våra utbildningar. Därför utvecklar vi nu vår utbildningsverksamhet och breddar vårt utbud av utbildningar. Nu utvecklar vi UC Business School och erbjuder sedan januari 2018 en rad nya utbildningar, såväl i egen regi som med samarbetspartners. Och vi är riktigt peppade för våra nya utbildningar! Precis som de kurser vi redan arrangerar här på UC är kurserna pedagogiska med en blandning av övningar, berättelser och fakta. Utbildningarna är utformade för att du ska kunna ta till dig nyheter och kunskaper till ditt dagliga arbete på kontoret. Du kommer helt enkelt kunna ta säkrare affärsbeslut. Vi kommer att ha såväl spetsutbildningar som bredare grundkurser relaterat till bland annat finansiering, säkerhet och compliance. Det kommer mycket spännande under våren helt enkelt. Utöver utbildningar har vi också en del whitepapers, den senaste om säkerheter vid företagsutlåning. Det bästa stället att utforska våra utbildningar och whitepapers är vår sida för kreditkurser, där kan läsa om alla våra kurser, ladda ner årets kurskatalog samt anmäla dig till våra kurser. Välkommen till ett nytt år med oss och UC Business School med nya kurser under hela våren! Hälsningar Richard Klicka här för att utforska alla våra utbildningar!

Så arbetar du effektivt med personas

För två år sedan gjorde vi själva inom UC-koncernen ett omfattande arbete med att ta fram nya personas för våra olika erbjudanden, både på företagssidan och konsumentsidan. Visste du förresten att vi på UC erbjuder tjänster som kan hjälpa dig som är marknadsförare, säljchef eller affärsutvecklare i arbetet med att ta fram personas? Du har säkert hört talas om personas tidigare, men kanske inte riktigt landat i vad det egentligen är, eller hur de ska användas? Personas är en fiktiv person som representerar målgruppen för en viss produkt, tjänst eller ett erbjudande. För oss själva på UC var det en förutsättning att få dessa på plats innan vi till exempel gjorde om våra webbplatser uc.se och minuc.se, vilka vi lanserade 2016 respektive 2017. Om du ska lyckas med ett effektivt digitalt marknadsföringsarbete baserat på relevant innehåll så är det helt enkelt en förutsättning med denna djupa kundinsikt. Särskilt viktigt är det när du behöver skapa relevant innehåll för kunden, när kunden i sin kundresa är i fasen av att göra research och att jämföra en viss leverantör med en annan leverantör. Genom att ha arbetat fram personas vet du på en gång hur du ska formulera dig, vilken typ av artiklar som är relevanta, vad din webbplats ska innehålla och hur du ska lägga upp ditt sök/seo-arbete. Vi själva använder våra personas löpande i vår innehållsmarknadsföring men de är också till hjälp när vi nu sitter och ska paketera om nya produkter och tjänster för vår onlinetjänst allabolag.se. Insikt i kundens behov, beteenden och drivkrafter Som kanske inte alla vet, så erbjuder ju vi på UC flera olika marknadsföringstjänster och verktyg för att arbeta med kundinsikt och målgruppsanalyser. Perfekta verktyg som vi på UC själva använt oss av när vi tagit fram våra egna personas för våra privattjänster, för allabolag.se och för alla våra företagstjänster. Det har gjort att vi fått fram nya kundinsikter på djupet utifrån behov, beteende, information om hur en viss personas helst vill få kommunikation och marknadsföring. Vi har också fått information om deras digital vanor, inkomst, fritidsintressen och drivkrafter. Självklart anonymiserar vi all data från personuppgifter innan vi gör analyserna. I vissa fall har vi kompletterat datadriven analys med djupintervjuer med befintliga kunder och potentiella kunder. Ett tips när du ska komma igång med detta arbete hos dig är att du involvera många olika medarbetare i processen. Kunskapen från analys och samtal arbetade vi sedan ner i olika personas. Just nu arbetar vi med 18 olika personas för våra olika erbjudanden. Och det är ett ständigt pågående arbete. Så här kommer du igång Börja med en workshop internt där ni identifierar vilka produkter som är mest prioriterat att ni tar fram personas för. Ta sedan fram data om dina befintliga kunder som köper dessa produkter och analysera informationen utifrån vilken roll och befattning har de, vilka utmaningar de står inför i sin arbetsvardag? Komplettera gärna med information om utbildning, demografi och så vidare. Var bor dem, hur jobbar dem, hur ser deras fritid ut, vad är deras drivkrafter? Vilka sociala kanaler kan dina personas tänkas använda? Och vilka andra digitala kanaler använder de för att söka information, interagera med andra och så vidare? Och sist men inte minst, vilka frågor kommer en persona att ställa under sin köpresa, medan de gör research och jämför? Komplettera med några djupintervjuer med befintliga kunder och potentiella kunder. Sammanställ allt analysmaterial i en eller flera personas utifrån ovan. Har du inte resurser eller kompetens själv, ta hjälp externt. Här kan du läsa mer, och ta gärna kontakt med mina kollega Henrik von Marten, som är expert på kundanalys hos oss, så hjälper han dig att komma igång. Här kan du läsa mer och boka ett kom-igång-möte. Ha det bra så länge! Victoria

Trendspaning i det digitala: API:er & blockkedjor

Här kommer sista delen i min trendspaning i det digitala 2018, denna gång med fokus på två områden jag tror kommer prägla det nya året, nämligen API:er och blockkedjor. Men först skulle jag vilja beröra området digitalisering lite mer generellt. Digitalisering är ju oerhört brett och ligger i allt som vi ser runt om kring oss. Vi kommer att känna av det i förenklad och digitaliserad on-boarding av nya kunder, digitala signaturer som blir standard, även inom företagsvärlden. Kort sagt kommer mycket av det vi ser på konsumentsidan att i allt snabbare takt ta en naturlig plats inom B2B. På API sidan finns många initiativ just nu som fokuserar på att förenkla integrationen mellan system, samt skapa standardisering. Vi kommer att se detta nu när ny lagstiftning inom exempelvis PSD2 kommer att börja gälla. Dock är det fortfarande lite oklart när PSD2 verkligen kommer igång. Blockkedjor kommer förändra bank & finans Som jag var inne på i mitt tidigare inlägg blir robotiseringen ett sätt att automatisera manuella uppgifter. Att blockkedjor kommer att förändra bank- och finansindustrin är för de flesta helt klart. Lika klart är att bankerna sedan ett bra tag genom gemensamma men också en rad enskilda initiativ är inne och nosar på detta. En blockkedja för den som inte är insatt skulle förenklat kunna beskrivas som en digital och gemensam loggbok över tillgångar,dess ägare och genomförda transaktioner.Tekniken bakom är mest känd i form av kryptovalutor så som Bitcoin, men kan med fördel användas till säker registrering och verifiering av nästan alla slags transaktioner. Med blockkedjetekniken kan man även upprätta äktenskapsbevis, registrera patent med mera. Det som nu ligger närmast till hands är kontrakt, och i framtiden också troligen skuldebrev. Ett pågående projekt som Lantmäteriet driver är att via en blockkedja en digitalisering av lagfarten i samband med fastighetsköp. Storbank teamar upp med IT-jätte I december stod det exempelvis klart att Nordea blir grundande partner i konsortiet we.trade, en lösning där man tillsammans med IBM utvecklar en plattform baserad på så kallad distribuerad databasteknik (blockkedja) som ska göra inhemsk och internationell handel enklare.Enligt DI Digital så är en lansering att vänta under andra kvartalet 2018 och då ska andra banker kunna ansluta sig till den öppna plattformen. Vissa kunder hos de grundande bankerna kan få testa plattformen innan lanseringen. Nordea planerar att införa we.trade för sina kunder i hela Norden. Digitalisering sedan 70-talet För oss på UC innebär digitalisering något vi är en naturlig del. UC är grundat av bankerna för att redan i mitten på 1970-talet digitalisera den manuella kreditupplysningen för såväl företag som privatpersoner. Sedan dess har UC varit en central hub i Kreditsverige och med integrerade lösningar varit en del i de allra flesta kreditbeslut som fattats inom bank och finans genom anpassade lösningar och helt unik data. Vi fortsätter att vara den centrala partner vi alltid varit till och driver ett stort antal projekt för att förenkla för olika aktörer. På agendan nu står den nya bankgemensamma lösningen för digitala tillträden i en bostadsaffär – vi kallar den Tambur. Det är Sveriges bolånebanker tillsammans med oss och mäklarsamfunden med byråer som gått samman. Ett annat exempel är vårt initiativ för att förenkla för kreditgivare avseende kundkännedom. Här har vi på uppdrag av banker skapat en lösning för att centralt inhämta information avseende KYC, denna tjänst förenklar och digitaliserar hela processen och hjälper kunderna att bli compliant. KYC kan du läsa mer om här. Det var allt för mig och min trendspaning i det digitala 2018. Har du inte läst de andra två inläggen? Gör det! Del 1: Trendspaning i det digitala 2018: Ekosystem & samarbeten Del 2:Trendspaning i det digitala 2018: Robotisering /Rickard

Negativ konkursutveckling i tre stora branscher

Trenden med ökade konkurser för bygg, detaljhandel och restauranger fortsätter under årets första månad. Det är en trend som har hållit i sig sedan hösten 2016 och vi ser ingen avmattning i siffrorna för januari 2018. I byggbranschen är de små ROT-bolagen särskilt utsatta. En förklaring kan vara att renoveringsvågen är över efter de förändrade ROT-avdragsreglerna. Under 2017 gjordes ROT-avdrag för en halv miljard mindre än under 2016 bara i Stockholm. Det påverkar självklart de små byggbolagen negativt. Konkurserna ökar i transportbranschen En intressant ökning är antalet konkurser inom transportbranschen. Transportsektorn brukar gå bra i högkonjunktur, eftersom fler paket och material transporteras när ekonomin går på högvarv. Och det syns också i antalet bolag i sektorn. Antalet bolag i sektorn växer med 6 procent varje år. Även antalet kreditvärdiga bolag växer också stadigt. Men antalet bolag med problem ökar också. Konkurserna ökade förra året med 4 procent. Under januari 2018 var antalet konkurser i transportsektorn 24 mot 19 under januari föregående år. Antalet bolag som har problem med Kronofogden ökar också; antalet bolag som har ett aktivt skuldsaldo hos kronofogden ökade med 10 procent under de senaste 12 månaderna. Jämförelse med Norden I ett nordiskt perspektiv ökar konkurserna mest i Sverige med en ökning på tre procent. Tätt efter Sverige redovisar Norge en ökning med 1,5 procent under 2017. Bäst utveckling hittar vi i Finland, där antalet företagskonkurser minskar med -13 procent medan Danmark redovisar en minskning på -7,5 procent totalt sett för 2017. Branscherna i Norden Sverige sticker ut jämfört med resten av Norden vad gäller konkursutvecklingen i bygg- och detaljhandeln. I de andra nordiska länderna har konkursnivåerna i de här två branscherna gått ned eller stått still. I Sverige har de istället ökat med fem respektive tio procent, trots den goda konjunkturen. En av orsakerna går att hitta i olika regelförändringar på den svenska marknaden, där sänkningen av ROT-avdraget är ett exempel. 2015 såg vi en enorm boom av rotavdrag när folk passade på att renovera innan de nya reglerna slog till. När jobben sinade ledde det till ökade konkurser i mindre byggbolag. LAND BYGG DETALJ HOTELL/REST SVERIGE 10 % 5 % 19 % NORGE -2 % 1 % -10 % FINLAND -4 % -12 % - 12 % DANMARK -12 % -3 % - 6 % *Avrundat till jämna heltal. //Richard