UC: Konkursnivåerna fortsatt höga trots ljusare signaler i ekonomin

Den senaste statistiken från affärs- och kreditinformationsföretaget UC visar att antalet företagskonkurser ökade med 4 procent under september månad jämfört med samma period föregående år. UC ser en ökning av konkurser inom byggbranschen om 4 procent, medan hotell- och restaurang minskar med 23 procent. Inom detaljhandeln uppgår ökningen till 12 procent. Inom partihandel är motsvarande ökning 56 procent. Antalet nystartade bolag ökade med omkring 19 procent.
Enligt färsk statistik från UC ökade antalet företagskonkurser med 4 procent under september månad jämfört med samma period föregående år. Inom byggbranschen uppgår ökningen till 4 procent, medan hotell- och restaurang minskar med 23 procent. Inom detaljhandel redovisas en ökning om 12 procent*. Inom partihandel är ökningen 56 procent. Antalet nystartade bolag ökade med omkring 19 procent.
- Vi ser flera tecken på att svensk ekonomi rör sig i rätt riktning, men konkursstatistiken påverkas ofta med viss fördröjning. Företag som går i konkurs idag har i många fall haft utmaningar under en längre tid, vilket gör att förbättrade ekonomiska signaler inte får fullt genomslag direkt. En enskild månad med en mindre uppgång förändrar därför inte helhetsbilden, men visar att återhämtningen fortfarande är skör och att konkursnivåerna ligger kvar på en hög nivå, säger Amanda Aldestam, analytiker på UC.
Hotell- och restaurangbranschen sticker samtidigt ut i statistiken och går preliminärt mot strömmen med en tydlig minskning av antalet konkurser. Utvecklingen kan vara ett tecken på att delar av besöksnäringen nu börjar få bättre förutsättningar efter en längre period av pressade marginaler, högre kostnader och försiktiga hushåll.
När UC analyserar konkursutvecklingen för tredje kvartalet framträder samtidigt en något mer nyanserad bild. Totalt ökade antalet konkurser med 4 procent jämfört med tredje kvartalet 2025. Hotell- och restaurangbranschen går tydligare mot strömmen, med en minskning på 13 procent under samma period. Det är dessutom fjärde kvartalet i rad som konkurserna inom branschen minskar.
Flera signaler pekar mot en gradvis återhämtning
Efter valet går Sverige in i en höst där flera ekonomiska signaler pekar mot en gradvis förbättring. Hushåll och företag påverkas fortfarande av ett högre kostnadsläge, men lägre räntor, stärkt framtidstro och tecken på ökad efterfrågan skapar samtidigt bättre förutsättningar för återhämtning. För många företag kan utvecklingen innebära ett mer stabilt läge framåt, även om effekterna väntas slå igenom olika snabbt mellan branscher. Riksbankens räntebesked, där styrräntan lämnades oförändrad på 1,75 procent, bidrar samtidigt till ett mer stabilt utgångsläge för företag och hushåll. Enligt Riksbanken är konjunkturen starkare, men inflationstrycket och företagens kostnadsläge gör att utvecklingen fortsatt behöver följas noga.
Enligt Konjunkturinstitutets senaste Konjunkturbarometern fortsatte stämningsläget i svensk ekonomi att stärkas i september, samtidigt som hushållens förtroende steg till den högsta nivån sedan december 2021. Riksbanken konstaterar i sin senaste företagsundersökning att konjunkturläget har stärkts sedan i våras, med ökad efterfrågan inte minst inom handel och besöksnäring.
Även Svenskt Näringsliv bedömer att lågkonjunkturen är över och räknar med en tydligare återhämtning i svensk ekonomi. I organisationens nya konjunkturrapport höjs prognosen för nästa års tillväxt, vilket förstärker bilden av att flera indikatorer nu pekar åt rätt håll.
– Det finns tydliga ljuspunkter i ekonomin, men konkursutvecklingen visar att många företag fortfarande bär med sig effekterna av en lång och pressad period. När hushållens förtroende stärks, ränteläget stabiliseras och efterfrågan förbättras skapas bättre förutsättningar framåt, särskilt för branscher som möter konsumenterna direkt. Samtidigt kommer återhämtningen sannolikt att ske stegvis och variera mellan branscher och månader. De kommande månaderna blir därför viktiga för att se om den försiktiga stabiliseringen också börjar synas tydligare i konkursstatistiken, säger Amanda Aldestam, analytiker på UC.
*Beakta att förändringar i näringsgrensindelningen (SNI 2025), som trädde i kraft vid årsskiftet, kan ha påverkat jämförbarheten i statistiken. Omklassificeringar av företag mellan branscher kan innebära att vissa verksamheter som tidigare redovisades inom en viss bransch nu återfinns i andra segment, vilket i sin tur kan bidra till den observerade upp- eller nedgången utan att nödvändigtvis spegla en faktisk förändring i konkursnivåerna.
Om UCs konkursstatistik
UCs konkursstatistik omfattar aktie-, handels-, och kommanditbolag samt övriga juridiska personer. Den månatliga konkursstatistiken mäts från den första till den sista dagen per månad. Om månadsskiftet sker på en helg eller röd dag kommer statistiken mätas från den första till den sista tillgängliga arbetsdagen.
| Län | Procentuell förändring september* | Procentuell förändring hittills 2026** |
|---|---|---|
| Stockholms län | 17% | -8% |
| Uppsala län | -3% | -32% |
| Södermanlands län | 0 % | 4% |
| Östergötlands län | -34% | -6% |
| Jönköpings län | -31% | -3% |
| Kronobergs län | -50% | 3% |
| Kalmar län | -27% | -25% |
| Gotlands län | -75% | -16% |
| Blekinge län | -56% | -4% |
| Skåne län | 19% | 4% |
| Hallands län | -35% | -23% |
| Västra Götalands län | 24% | 3% |
| Värmlands län | 62% | 14% |
| Örebro län | -26% | -19% |
| Västmanlands län | 29% | 22% |
| Dalarnas län | -50% | -21% |
| Gävleborgs län | -68% | 11% |
| Västernorrlands län | 13% | -15% |
| Jämtlands län | -19% | -5% |
| Västerbottens län | 60% | 25% |
| Norrbottens län | -10% | -13% |
| Sverige | 4% | -5% |
* procentuell förändring jämfört med samma månad föregående år
** procentuell förändring jämfört med samma antal månader föregående år
UCs konkursstatistik omfattar aktiebolag, handels- och kommanditbolag, enskilda firmor samt övriga juridiska personer.