Fyra ekonomiprofiler om framtidens bank

Banksektorn står inför stora utmaningar. Konkurrens från fintechbolag och andra nischaktörer, förändrade kundbeteenden och en komplex samhällsutveckling som präglas av globalisering är några faktorer att förhålla sig till. Hållbarhetsfrågor är en annan brännande punkt.  Så hur kommer framtidens bank att se ut och vad kommer att krävas för att bli en vinnare i branschen?

Allt det här är frågor som vi på UC har intresserat oss för sedan en längre tid. Från vår horisont kan vi se att hållbarhetsdata blir viktigare i låneprocessen. Därför har vi startat ett arbete med att ta fram ESG-rapporter och ESG-score för den svenska marknaden. Något som vi redan kan erbjuda på andra delar av den nordiska marknaden.

Men hur ser andra på banksektorns utmaningar? Vi ställde frågan till fyra experter med insyn i branschen – Tuva Palm, Roger Josefsson, Annika Creutzer och Henrik Mitelman.

Roger Josefsson är hållbarhetschef på Danske Bank. Tidigare har han bland annat haft ledande befattningar i fintechbranschen. Han menar att det viktigaste för bankerna i framtiden är att våga ta ställning och visa samhällsansvar.

Hållbarhet blir allt viktigare

– Kärnan i all bankverksamhet är förtroende, och då kommer hållbarhet att bli en allt viktigare aspekt. Självklart ska alla verksamheter ha koll på sina egna klimatavtryck, men det är snarast en hygienfaktor. Bankernas största klimatpåverkan sker genom utlånings- och investeringsbeslut.

– Banker har av tradition varit ganska reaktiva och väntat på att kunder och reglerare ska visa vägen. Men om vi ska förbli relevanta måste vi ta ett ökat samhällsansvar och på allvar integrera hållbarhetsfrågorna i affären. Till exempel genom att fundera en extra gång innan vi väljer att finansiera investeringar som inte lever upp till hållbarhetskrav. Men också genom att på en rad olika sätt hjälpa våra kunder att ha med sig hållbarhetsperspektivet i sina ekonomiska beslut. Det handlar om att faktiskt göra det man säger – att sätta pengar bakom alla fina klimatambitioner.

Fortsatt digitalisering ser Roger Josefsson som en självklar del av vägen framåt.

– Det handlar till exempel om att skapa en ny miljö kring det digitala mötet så att det både ser ut som och känns som en fullgod ersättning för fysiska möten. Men digitalisering har inget egenvärde. Det som betyder något är att kunderna känner att allt fungerar smidigt, att de får rätt råd och snabb hjälp, säger Roger Josefsson.

Mötet är bankens styrka

Fintechprofilen Tuva Palm har haft ledande positioner i bolag som Klarna och Nordnet. Idag är hon styrelseproffs, affärsängel och rådgivare. Hon menar att bankernas viktigaste utmaning är digitalisera sina kärnvärden.

– Bankerna är duktiga på att ge sina kunder råd, förmedla trygghet och skapa förtroende. Det fysiska mötet har alltid varit deras största styrka. Utmaningen är att transformera det till en digital upplevelse som är laddat med samma värden.

– Kanske mest okontroversiellt är ett upplägg likt Kry eller andra nätläkartjänster fast för finansiell rådgivning. Det ligger ofta nära till hands att vilja ersätta det fysiska mötet med en digital assistent eller digitalt möte med en fysisk person. Men jag är inte så säker på att det är den enda vägen framåt. Om man ser rådgivningen och mötet som en tjänst och istället tänker ”hur skulle vi göra om vi byggde den från början – med dagens förutsättningar” så tror jag vi börjar närma oss nästa generations bank.

Samarbeten med nischaktörer

Många nischaktörer lurar i vassen för att ta över de traditionella bankernas kundrelationer inom olika segment av bankaffären. Tuva Palm tror att många kommer att lyckas inom sina respektive segment, vare sig det handlar om privatkrediter bolån eller sparande.

– Samtidigt vill kunderna ha en total överblick över sin ekonomi och det är där bankernas stora styrka ligger idag. Men med betaltjänstdirektivet PSD2 och partnerskap mellan nischaktörer och banker kan den aktör som äger kundkontakten förmedla fler tjänster till kund. Därför tror jag att vi kommer att få se ännu fler samarbeten mellan banker och olika nischaktörer framöver. På så sätt kan banken behålla helhetsgreppet över kunden och ge bättre service..

– Vi kommer också att få se en rad nya proaktiva digitala tjänster. Bankerna sitter ju på väldigt mycket högkvalitativ data om sina kunder. Men trots det utnyttjas bara den datan till en liten del idag och där finns det en stor utvecklingspotential.

Tillgänglighet kan bli god affär

Annika Creutzer är privatekonomisk expert journalist och folkbildare. Hon har bland annat suttit med i den statliga pensionsutredningen. Hon menar att framtiden tillhör den bank som lyckas bäst med att utveckla en digital tjänst som är tillgänglig för alla.

– Det handlar om att inkludera människor med läs- och skrivsvårigheter, kognitiva problem, nedsatt syn eller andra funktionshinder. Men också om personer som har svårt att förstå svenska. Att utveckla banktjänster som kan användas av alla är en viktig demokrati- och rättvisefråga och den som tar den på allvar kan göra en god affär – även internationellt. Det är lätt att tänka sig att det skulle väga tungt i upphandlingar om statliga banktjänster.

– Jag tror att man ska vara medveten om att bankernas affär är så pass attraktiv att digitala jättar som Google och andra gärna vill ta över den. Ska bankerna vara kvar måste de bli mycket smartare. Att på allvar bli inkluderande är ett bra sätt, säger Annika Creutzer.

Vad tror du att hållbarhet kommer att betyda för framtidens banksektor?

– Bankverksamhet är ju i sig inte särskilt energikrävande, men om man innefattar schyssta villkor i hållbarhetsbegreppet står ju banksektorn sig bra i en jämförelse med de digitala jättarna. Det är en modern bransch med goda arbetsvillkor och med många kvinnor i höga positioner. I det avseendet tycker jag att bankerna ska sträcka på sig och våga berätta hur bra de är., säger Annika Creutzer.

Tydlig uppdelning

Henrik Mitelman är egenföretagare, analytiker och börskrönikör i Dagens Industri. Han menar att utvecklingen går mot en tydlig uppdelning mellan å ena sidan storbanker och å andra sidan nischbanker som specialiserar sig på en verksamhetsgren. Det kan handla om exempelvis betalningar eller lån till speciella företeelser, företag eller kundgrupper.

– Asset management-biten kommer att förändras väldigt mycket. Bankernas fonder har varit en bra kassako, men jag tror att de kommer att få problem med att behålla sin position på den marknaden när det kommer nischaktörer som har lättare att attrahera kompetens. Mindre fondförvaltare behandlar sina stjärnförvaltare som hjältar. I stora banker har de inte samma position och blir mer styvmoderligt behandlade.

Grön finansiering

Henrik Mitelman förutspår att hela finansmarknaden kommer att stöpas om i en mer hållbar riktning. Detta för att kunderna kommer att begära det i allt större utsträckning.

– Vi kommer att se en växande marknad för grön finansiering av hållbara projekt. Och inom ramen för aktieanalys kommer kunder att vilja ha hjälp med att hitta företagen som kan bidra till en hållbar samhällsutveckling, dels för att kunderna vill göra gott, dels för att det är bland dessa bolag vi finner nästa börsraket.

– Rent generellt gäller det också för bankerna att ha fullt fokus på kundperspektivet. Tiden är förbi när kunden kom till banken med mössan i hand. Morgondagens kunder förväntar sig att banken ska förstå och lösa deras problem och leverera tjänster som underlättar deras liv, från vaggan till graven med allt från hygienprodukter till speciallösningar. Där har storbankerna sin verksamhet, att samma person är förälder, har ett eget bolag, jobbar i ett annat företag och är styrelseledamot i ett tredje. Alltför ofta tenderar bankerna att fokusera på en roll hos en kund. Nischbankerna ser jag mer som ett komplement än en konkurrent, avslutar Henrik Mitelman.

 

Kontakta mig!