Konkursstatistik

Nedåtgående konkurskurva fortsätter under 2026

Den senaste statistiken från affärs- och kreditinformationsföretaget UC visar att antalet företagskonkurser minskade med 12 procent under februari månad jämfört med samma period föregående år. UC noterar en minskning av konkurser inom byggbranschen om 2 procent, inom hotell- och restaurang noteras en minskning om 12 procent. Inom detaljhandeln ser UC en ökning om 4 procent. Antalet nystartade bolag ökade med 15 procent.    

Enligt färsk statistik från UC minskade antalet företagskonkurser med 12 procent under februari månad jämfört med samma period föregående år. UC noterar en minskning av konkurser inom byggbranschen om 2 procent, inom hotell- och restaurang noteras en minskning om 12 procent. Inom detaljhandeln ser UC en ökning om 4 procent. Antalet nystartade bolag ökade med 15 procent.  

Byggbranschen under omställning – ROT-avdrag, amorteringslättnader och finansiering formar 2026  

Enligt Konjunkturinstitutets senaste konjunkturbarometer framgår det att barometerindikatorn föll i februari och därmed återgick till ett läge som motsvarar ett historiskt genomsnitt för den svenska ekonomin. Försvagningen drivs i huvudsak av en nedgång inom tillverkningsindustrin. Även handeln och tjänstesektorn redovisade dämpade konfidensindikatorer. Samtidigt noteras en viss ljusning bland hushållen. Trots det förbättrade stämningsläget ligger dock hushållens förtroende fortfarande under normala nivåer. 

Byggsektorns indikator utvecklades även uppåt. Uppgången kan framför allt kopplas till mer expansiva anställningsplaner samt en något mindre negativ syn på orderläget än tidigare. 

Den mer positiva utvecklingen för byggsektorn återspeglas även i UC:s statistik. Under årets två första månader har antalet konkurser inom byggsektorn sjunkit med 8 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Jämfört med samma period 2024 är nedgången ännu tydligare – då noterar UC en minskning på hela 19 procent.

Under 2026 fortsätter byggbranschen att präglas av en komplex balans mellan efterfrågan, regelverk och finansieringsvillkor. Efter att tillfälliga förändringar i ROT-avdraget under 2025 uppmärksammats som en kortvarig stimulans, återgår avdraget till ordinarie nivåer, vilket kan dämpa renoveringsaktivitet i ett segment där många små och medelstora företag redan tidigare brottats med höga kostnader och svag efterfrågan. 

Samtidigt påverkas marknaden av förändrade belåningsregler, som skärper kraven kring finansiering av renoveringar och ombyggnationer. Stramare kreditgivning kan innebära att hushåll i större utsträckning prioriterar eller skjuter upp investeringar i sina bostäder, vilket ytterligare bidrar till osäkerheten i branschen. Sammantaget innebär detta att förutsättningarna för renoveringsmarknaden under 2026 formas av en kombination av avtagande finanspolitiska incitament och mer restriktiva lånevillkor. 

– Byggbranschen är en av de mest räntekänsliga sektorerna i den svenska ekonomin. Även om vi ser tecken på en generell stabilisering i konkursutvecklingen är det fortfarande för tidigt att tala om en tydlig vändning för byggbranschen i stort. Hushållens försiktighet, amorteringskrav och möjligheten till utökad belåning kommer att vara avgörande för hur snabbt efterfrågan återhämtar sig. Framgent kommer samspelet mellan finanspolitiska stimulanser, kreditregleringar och hushållens framtidstro att vara centralt för byggsektorns utveckling. Först när investeringstakten i bostäder och renoveringar stabiliseras mer varaktigt kan en bredare konkursnedgång inom branschen förväntas, säger Amanda Aldestam, analytiker på UC.  

Vändning i sikte för svensk ekonomi – lägre inflation stärker återhämtningen  

Enligt inflationssiffror från SCB från slutet av februari sjönk inflationen, mätt som KPIF, till 2,0 procent i januari – i linje med Riksbankens inflationsmål. Trots att elpriserna steg kraftigt ökade matpriserna ovanligt lite, och flera varugrupper bidrog till att trycka ned det samlade inflationstrycket. Sammantaget stärker utvecklingen bilden av en ekonomi där prisökningstakten nu stabiliseras. 

Mot bakgrund av den dämpade inflationen ökar sannolikheten för att Riksbanken kan sänka räntan senare under året. Inflationen bedöms nu ligga nära målet, vilket minskar behovet av en lika stram penningpolitik, samtidigt som konjunkturrisker på nedsidan kvarstår. En starkare krona bidrar dessutom till lägre importpriser och dämpar inflationstrycket, vilket kan ge ytterligare utrymme för räntesänkningar. Geopolitisk osäkerhet kan dock påverka utvecklingen i båda riktningar, antingen genom att tynga tillväxten eller genom att driva upp kostnader och inflation, och motivera en mer försiktig linje.

– Den fallande inflationen är en viktig signal om att ekonomin rör sig mot en mer stabil fas. Lägre räntetryck förbättrar förutsättningarna för företag, särskilt i räntekänsliga branscher, och kan på sikt bidra till att dämpa konkursnivåerna. Vi ser redan tecken på att återhämtningen försiktigt påbörjats, men utvecklingen är fortsatt beroende av att efterfrågan och tillväxten fortsätter att ta fart, avslutar Amanda Aldestam, analytiker på UC. 

Om UCs konkursstatistik

UCs konkursstatistik omfattar aktie-, handels-, och kommanditbolag samt övriga juridiska personer. Den månatliga konkursstatistiken mäts från den första till den sista dagen per månad. Om månadsskiftet sker på en helg eller röd dag kommer statistiken mätas från den första till den sista tillgängliga arbetsdagen.

* procentuell förändring jämfört med samma månad föregående år
** procentuell förändring jämfört med samma antal månader föregående år

UCs konkursstatistik omfattar aktiebolag, handels- och kommanditbolag, enskilda firmor samt övriga juridiska personer.