En spaning kring IFRS 9 och dess påverkan på bankväsendet

2018-07-04

Vi på UC har under en lång tid uppmärksammat IFRS 9 som en lagstiftningsförändring som på olika sätt kommer att slå rätt hårt på resultaten. Jag har gått in och tittat lite på undersökningar som riksbanken och revisorerna gjort och effekterna har trots högkonjunktur varit rätt stora.

Precis som SvD skrev i en intervju med PWC i slutet av 2016 så riskerade bankerna att få kraftigt ökande kostnader. Vi har kunnat notera att storbankerna under Q1 gjort sätt stora reserveringar med hänvisning till just IFRS 9, så frågan är väl hur de mindre aktörerna klarat sig då man historiskt tagit olika delar av finansmarknaden.

Så här skriver Riksbanken i en rapport om IFRS 9:

Flera undersökningar har gjorts. Den uppskattade övergångseffekten på reserveringarna är en ökning på 13–25 procent. Den sammanlagda övergångseffekten av IFRS 9 på kapitalrelationerna beror främst på ökade reserveringar till följd av kraven på redovisning av förväntade kreditförluster.

Samtidigt skriver revisionsjätten PWC i en rapport:

I undersökningen framkom att en majoritet av banker och kreditinstitut, eller 55 procent av dessa bolag, inte har upplyst om effekterna vid övergången till IFRS 9 i Q4 rapporten för 2017.

36 procent av bolagen anger dock att övergången till IFRS 9 inte kommer att få någon väsentligt effekt på de finansiella rapporterna.

Vad gäller övergångseffekten till IFRS 9 för de fyra största bankerna ligger ökningen av kreditförlustreserven mellan 8,6 – 35,0  procent..

Hur står sig de svenska banker och kreditinstitut som lämnat upplysning om effekten av övergång till IFRS 9 i en internationell jämförelse? Exempelvis anger Deutsche Bank att övergången till IFRS 9 resulterade i en ökning av kreditförlustreserven med 16  procent och att reservens storlek i relation till utlåningen uppgår till 1,22  procent. Royal Bank of Canadas kreditförlustreserv ökade med 4,35  procent vid övergång till IFRS 9 och reservens storlek gentemot utlåning uppgick till 0,7 procent.

Barclays Bank skriver i sin årsredovisning för 2017 att kreditförlustreserven ökar med 58 procent och uppgår till 2 procent av total utlåning. Jämfört med de tre internationella storbankerna har de fyra största bankerna i Sverige med andra ord haft en likvärdig påverkan av övergången till IFRS 9.

Stora skillnader från bank till bank

Efter att ha följt IFRS9 förändringen över en ganska lång tid så kan man såklart reflektera kring de rätt olika slutsatser som aktörerna har dragit. Det verkar å ena sidan som om storbankerna har gjort en rätt stor justering redan nu, medan man kan notera att över hälften av de som svarat på enkäterna (PWC´s) svarat att de Ej sett några stora förändringar.

Vad beror skillnaden på? Har Storbankerna förstått något som de mindre inte har greppat än? Eller är exponeringen så olika mellan bolagen avseende risker? En sak är klar och det är att oavsett stor justering eller ej så har detta skett i en strak hög konjunktur, så frågan är vad som händer när konjunkturen vänder. Det ska bli minst sagt intressant att följa utvecklingen!

/ Victoria

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få nyheter och tips inom affärs- och kreditinformationens värld.

Victoria Preger

Marknadschef

Victoria brinner för kommunikation och har sedan 1999 arbetat med journalistik, marknadsföring, PR och kommunikation. Inom UC-koncernen är hon verksam som Marknadschef. Hon älskar att vistas i naturen och att vandra, är aktiv barnledare i Friluftsfrämjandet och tillbringar ledig tid i fritidshuset på Åland. Här bloggar hon om nya produkter och tjänster, digital transformering, socialt ansvarstagande, kundinsikter och gör omvärlds- och trendspaningar.