Victoria Preger

f.d. Nordisk marknads- och kommunikationsdirektör

IFRS9 händer nu och det börjar bli ont om tid!

2017 kommer att vara ett spännande år på många sätt kopplat till en rad lagstiftningsförändringar som kommer att vara i fokus! IFRS9, PSD2 är några som ganska snart kommer vara verklighet – är vi redo? Idag fokuserar jag på IFRS9. IFRS9 – 1 januari 2018 från den dagen gäller lagstiftningen – det är bråttom nu! 1 januari 2018 – från det datumet gäller IFRS9 som lagstiftning. En lagstiftning som rör redovisning av finansiella instrument och ersätter IAS39. Vad har detta med kreditregelverken att göra? Mycket skulle jag säga. Allt hänger samman – det lagstiftaren vill justera är den allt för optimistiska redovisningen av risker som gällt tidigare och som tidigare krasch inom inte minst Lehman Brothers pekade på. Även händelserna i länder som Portugal, Grekland, Italien är saker som i allra högsta grad påskyndat detta. Genom att tighta till reserveringen av förluster kopplat till skötsel internt och eller externt så får vi en väsentligt vassare reservering. Detta ställer nya krav på finansiella aktörer som behöver kunna estimera risken på hela sin kreditstock både vid kreditgivningstillfället så väl som löpande under kreditens livslängd. Det handlar om både kreditmodeller och rapportverktyg IFRS9 ställer krav på att de kreditmodeller man har ger ett livslångt perspektiv på förväntade förluster att jämföra med det 12 månaders perspektiv som Baselregelverken krävde. Utöver detta ställer IFRS9 krav på att ha med ett par alternativa makroekonomiska scenarios, bedömningarna är att minst två stycken scenarios kommer att krävas. Tre olika faser: Alla konton kommer att behöva klassificeras utifrån tre olika faser: Väl presterande lån, Underpresterande lån (ex 30 dagar sen), samt nödlidande lån (ex 90 dagar sen) Klassificeringen avgör huruvida nedskrivningar ska baseras på en tolvmånaders eller livstidsberäkning, avseende förväntade kreditförluster och beräkning av ränteintäkter. Klockan tickar – dags att agera om man inte redan gjort detta IFRS9 är ingen nyhet i sig, en internationell redovisningsstandard och har använts i Sverige sedan 2005. Syftet med IFRS 9 är att tvinga fram bättre förlustreserveringar med hjälp av mer prediktiva modeller. Bedömning av förväntad kreditförlust på kontonivå. Detta har man inom bank och finans pratat intensivt om de senaste två-tre åren. Många har kommit en bra bit på väg och projekten är väldigt omfattande. För de aktörer som inte har tagit saken på allvar än, väntar ett svettigt år. Lagstiftarna har under lång tid pekat ut riktningen för hur man vill att redovisningen av risk skall se ut. Regelverken anger alltså riktningen, därför är det centralt att ha en trygg plattform att stå på som både säkrar nuläge, men möjliggör framtid! Det som står klart är att dessa regler riskerar att slå hårt på resultaten hos bank och finansbolagen. Då detta berör både kreditrisk och redovisning så finns en osäkerhet vem som äger frågan – och klockan tickar! Många talar om att bygga allt i egen regi eller väldigt enkla lösningar. Detta för ett komplext område. Utmaningen är att helt på egen hand bygga en skalbar process för som inte bara klarar de initiala kraven. Sammanfattningsvis Vi på UC jobbar med detta och bistår våra kunder med både kunskap och information kring hur man ska kunna tackla även denna förändring. Vi ser utmaningarna i ett par olika punkter: Beräkna kreditförlustreserver för nya krediter vid upplägg av nya krediter på kontonivå Månadsvis/kvartalsvis beräkna kreditförlustreserver för olika portföljer. Samt presentera dem i rapportform Ta fram interna processer som hanterar IFRS 9 med hög automatiseringsgrad utifrån uppsatt policy Allokera kritiska händelser/förändringar för att flytta krediter mellan de tre olika stegen Skapa verktyg för att kunna bevaka utveckling av processer samt utveckling av olika portföljer för att kunna justera och inte drabbas av icke förväntade förlustreserveringar Har ni byggt modellerna men inte vet hur ni ska installera dem – prata med oss! Ni kanske inte har börjat jobba med modellerna än och funderar på hur ni ska ta er vidare – vi har tankar och idéer här. Vill ni ställa frågor kring detta så kontaktar ni antingen era huvudkontaktpersoner på UC eller så kontaktar ni mig direkt så ser jag till att samordna resurserna i frågan. Vi kommer att vara ute och prata mycket om detta under våren – så hör av er snarast så sätter vi upp en tid för detta. UC kommer att supportera sina kunder på bästa möjliga sätt för att säkerställa att man är compliant efter 1/1 2018 – var så säkra!

Tips på hur du shoppar IDsmart på ”Black Friday”

På fredag är det Black Friday, USAs största shopping- och readag som kontinuerligt har vuxit och blivit nästan lika stor på den svenska marknaden. Under dagen förväntas många butikskedjor och e-handelsbolag erbjuda specialpriser. Siffror visar att näthandeln ökar med 50 procent just under Black Friday. Jag vill därför passa på att tipsa dig om hur du enkelt shoppar IDsmart. Oavsett om du shoppar i butik eller online under Black Friday så är det viktigt att du hanterar ditt personnummer som en värdehandling. Personligen har jag den senaste tiden ändrat mitt beteende. När jag idag står i en butik och blir ombedd att lämna mitt personnummer för att erhålla medlemsklubbspoäng eller rabatt, så visar jag upp mitt id-kort istället för att säga mitt personnummer högt. Det är lätt att någon står bakom dig och lyssnar, som sedan kan använda personnumret för eget bruk. Några tips på hur du shoppar IDsmart Undvik att uppge ditt personnummer muntligen till kassör eller motsvarande. Visa din legitimation istället. Behandla och hantera din legitimation som en värdehandling. Kvalitetssäkra de e-handelsbutiker du shoppar i, tex en Trygg e-handels symbol. Betalar du med kort direkt på e-handelsbutiker, gå igenom ditt kontoutdrag i efterhand och säkerställ att transaktionen stämmer överens med ditt köp. Mer tips på hur du kan skydda din identitet hittar du på minuc.se PS - Du har väl inte missat vårt test där du snabbt får en uppfattning om hur försiktig du är med din identitet? Spana in det på idsmart.se! DS

Intryck från Fintech Stockholm 2016 - Kundstock, användarupplevelse och ekosystem

Kundstock, användarupplevelse (UX) och ekosystem är några ord jag tar med mig för framtiden! Det är inte samma hysteri som förra året, snarare en mer nykter syn på skeendet. Det råder dock ingen tvekan – utvecklingen går snabbare än någonsin. Det kommer aldrig mer gå så långsamt som idag! 2015 var budskapet ”Fintech dödar bankerna”, nu skriver vi 2016 och ser något mer nyktert på läget. Visst kämpar de traditionella bankerna med en hel del utmaningar, men samtidigt så mobiliserar man, köper in sig, blir del av Fintech. Gällande just investeringar i Fintech så har det traditionellt varit fonder, teknikinriktade investerare samt givetvis visionära entreprenörer som drivit på. Nu ser landskapet delvis ut att vara på väg att förändras. När Collector Ventures skapades så kändes det väldigt naturligt. De hade länge fokuserat på att vara just en digital bank, då handlar det om att vara med och investera i morgondagens lösningar. Men jag ser samtidigt intressanta saker kopplat till Nordea som ger sin in i supporten av teknikstartups genom nordeaaccelerator.com! Det samma när SEB köper in sig i Tink, en aktör som byggt hela sin tjänst kring PSD2. Genom detta så har SEB säkerställt att man är med i racet. Det som blir tydligt när jag lyssnar på olika aktörer från Fintech är att det inte råder någon som helst tvekan om att exempelvis PSD2 som lagstiftning kommer att förändra mycket, att teknikutvecklingen fortsätter att vara exponentiell, innebärandes att det som var omöjligt igår, faktiskt är möjligt idag. Kundstock, Användarupplevelse (UX) och Ekosystem Kundstock - Störst går först, de förutsättningar man har givet en stor kundstock är oomtvistad, frågan är bara vad man gör med sitt försprång. Kunderna blir allt tydligare i sin kravställning, medvetenheten om produkterna och prissättningen genom jämförelsehemsidor – är idag lika självklart som luft. Frågan är om man fokuserar på rätt saker när fokus allt för ofta handlar om att inifrån och ut försöka skapa lösningar med det man har idag? Detta i stället för att titta på vad kunderna önskar och behöver. Att tillfredsställa kundbehoven kan innebära att många stora behöver samarbeta nära med just Fintech bolagen som har möjlighet att lösa behovet, men saknar kundstocken. Användarupplevelse (UX) – Det handlar om användarupplevelse – alldeles oavsett vilka tjänster man tillhandahåller så är den aldrig bättre än den kundupplevelse som den ger. Punkt! Banker och finansbolag behöver titta på hela användarupplevelsen, oavsett vad befintliga system idag klarar av att leverera. Kan man inte lösa det själv – samarbeta! Detta innebär i korthet att förhålla sig till konsumentifieringen av traditionellt tänkande branscher som bank och finans, tänk gamification. Ekosystem – något som varit på tapeten några år, men som sammanfattar lite av ovan. Ekosystem handlar om hur stora aktörer med breda tjänsteportföljer går samman med mindre aktörer för att skapa användarupplevelser på den nivå som förväntas. Detta driver teknikutvecklingen väsentligt snabbare framåt, detta då spjutspetsföretag kan fokusera på detta, samtidigt som de stora bolagen drar nytta av detta genom att lyfta in dessa aktörer mot sina kundstockar för att säkerställa kundupplevelsen. Sammanfattningsvis skulle jag måla bilden av en bransch som är superspännande – såklart! I Fintechbranschen så finns alla beståndsdelar. Pengarna finns, Finansbranschen finns där, tekniken från väldigt innovativa utvecklare finns, de verkligt stora konsumentkundstockarna finns. Som aktör i detta stora Ekosystem så handlar det om att bestämma sig för vilken roll man vill ha, var man tror att man kommer till sin rätt framåt. De disruptiva aktörer som presenterade sig denna dag så som Sigmastock med sitt spännande sätt att ”robotisera” aktiehandeln för gemeneman, eller Primepilot – som fokuserar på att disrupta fondbolagen genom att digitalisera rådgivningen. Froda som med sina företagslån visar hur just användarupplevelsen och smidigheten är central. Avslutningsvis så var jag rätt imponerad av enkla.com (fd. Lånebyte.se) som ger sig på bankernas kassako – bolånen. Tjänsten är precis så smidig som den måste vara, samtidigt som den ger just den bästa, tjusigaste upplevelsen. Blir spännande att följa dessa. Avslutningsvis vill jag säga att det centrala är att sätta fart på arbetet med att ta sig an den digitalisering som snurrar på i fantastisk hastighet. Det går inte att som bank/finansbolag att stå utanför och hoppas att den går över. Då lär man bli rätt besviken. Det handlar om att dra nytta av storleken, nuvarande finansiella styrka osv. Alldeles oavsett så gäller det att agera snabbt och resolut, samtidigt vara medveten om att förändring kommer att ta tid, framförallt den interna. Men att inte göra något är inte ett alternativ, då förpassas man snabbt till historieböckerna likt Facit och andra tidigare marknadsledare.