Petter Alvsten

Affärsutvecklare

Petter arbetar med affärsutveckling och brinner för digitala trender, regulatoriska förändringar och kunddriven utveckling. Han har tidigare arbetat med digital produktutveckling inom bank och finans. På sin fritid så tycker han om att upptäcka nya platser och kopplar av bäst i köket eller under sommaren nere i Skåne. Här skriver han om digitalisering och innovation.

PSD2 är här – vad innebär det?

Den 14 september trädde det andra betaltjänstedirektivet PSD2 i kraft. För den som har missat det så medför PSD2 enklare betalningsflöden och tillgång till ny information för företag och konsumenter i EU. Anledningen till att PSD2 kom till var en önskan att standardisera betalningsflöden, skapa gemensamma betalningsstrukturer inom Europa och uppmuntra till ökad konkurrens inom finansverksamhet. I förlängningen är tanken att det även ska bidra till att utbudet av tjänster inom finanssektorn breddas och säkerheten för konsumenter förbättras och deras rättigheter stärks. Tillgång till transaktionskontoinformation, eller vad vi i folkmun kallar lönekonto, kommer bli viktig för den finansiella sektorn. Informationen är inte tillgänglig per automatik utan kan endast delges och processas med medgivande från ägaren av informationen, vilket i de flesta fallen är konsumenten själv. Många finansiella institut har tagit fram APIer för att tillgängliggöra informationen. Teknisk utmaning För bankerna har PSD2 varit både en regulatorisk och teknisk utmaning. Efter flera turer i EU enades man till slut om de tekniska och säkerhetsmässiga standarderna för åtkomst av informationen. En av de största utmaningarna för många länder har varit kravet på stark autentisering där vi i Sverige har fördelen att så många använder BankID. Enligt statistik från finansiell ID-teknik så: kommer 8 miljoner invånare att ha ett BankID under 2019 kommer ca 7,5 miljoner har ett Mobilt BankID har 97,5 procent av alla svenskar mellan 21 och 50 år ett eller flera BankID. Sverige och Norden ligger generellt i framkant med utbredda säkerhetslösningar och autentiseringsmetoder. Det gäller även när det rör sig om digitala finansiella tjänster riktade till både företag och konsumenter. Vad gör vi på UC? UC och Asiakastieto ligger också i framkant och har under en tid utvecklat en PSD2 tjänst. I tjänsten, som vi har tagit fram tillsammans med våra kunder, har vi identifierat flera intressanta förbättringsmöjligheter där informationen kan hjälpa till att fatta bättre beslut eller automatisera tidigare kostsamma manuella processer. Informationen som tillgängliggörs med stöd av PSD2 är förhållandevis generisk, men vi bedömer att informationen som ett komplement till våra befintliga tjänster, tillsammans med vår förmåga att hjälpa våra kunder analysera och kategorisera information, kan skapa stora värden för både våra kunder och deras slutkunder. Andra användningsområden En annan viktig och aktuell fråga där PSD2-data kan hjälpa är i att korrekt bedöma kassaflöde och kvar-att-leva-på kalkyl (KALP) . Den 23 september släpptes ny statistik på antal krav hos Kronofogden. Vad som är oroväckande är att antalet krav på större belopp mellan 100 000 – 500000 kronor ökat markant. För oss på UC är det viktigt att bidra till en sund kreditgivning och hjälpa våra kunder med rätt verktyg för att motverka felaktig utlåning eller överskuldsättning. Många finansiella institut har redan börjat fundera på hur den nya informationen kan komma till nytta för den egna verksamheten. Är du också nyfiken får du gärna kontakta oss så går vi igenom hur ni kan fatta bättre beslut och vara mer effektiva i er verksamhet. Läs mer om vår PSD2 lösning här! /Petter

PSD2 och Open Banking – var med och utveckla vår nya tjänst med oss!

I september 2019 måste alla Europeiska banker tillgängliggöra sina APIer för transaktionskonton och betalningsinitiering. Anledningen till detta är betaltjänstdirektivet PSD2, som trädde i kraft i början av 2018. Vi hjälper dagligen våra kunder att ta bättre beslut med automatiserad data genom att skapa beräkningar, analyser och riskmodeller. Sedan länge använder vi Machine Learning och andra moderna sätt för att konvertera data till insikt. Det är något vi vill utveckla ännu mer även i framtiden. Ett steg i den riktningen har vi redan tagit då vi utvecklar en ny digital tjänst som erbjuder tillgång till bankkontodata. Den nya tjänsten kommer förbättra kreditgivningsprocesser, kundupplevelser och minska risken för överskuldsättning. PSD2 innebär stora möjligheter att med konto- och transaktionsdata på helt nya sätt skapa värde för dig och din affär. Genom vår nya tjänst kommer både bankerna själva och tredje part betaltjänstleverantörer kunna få tillgång till viss bankkontoinformation med konsumentens samtycke. Hur kan PSD2 hjälpa mig? Är du exempelvis en bank eller låneförmedlare som idag behöver hämta in information från konsumenten om inkomster och utgifter, då kommer du ha stor nytta av denna tjänst. PSD2-data kommer att hjälpa er som kreditgivare eller låneförmedlare att lära känna dina kunder bättre och till högre grad automatisera era processer samt ta ännu bättre beslut baserat på ny data. Var med i utvecklingen av vår nya tjänst! Vår nya PSD2-tjänst kommer ge dig bättre automatiserade beslut i realtid. Vi har redan påbörjat pilottester med några av våra kunder i Finland och nästa steg är att utveckla tjänsten tillsammans med kreditgivare, låneförmedlare och banker på den svenska marknaden. Är du intresserad av att vara och utveckla PSD2 tjänsten tillsammans med oss, kontakta vår produktägare Henrik Bondesson henrik.bondesson@uc.se

Från Henry Ford till klick på Google

Före lunch idag har jag redan signerat tre olika aktiviteter med BankID. Tanken slår mig att vad enkelt allt har blivit. För 30 år sedan när räkningarna skulle betalas fick man gå till banken, och ville man få reda på information var uppslagsverket det som fanns att tillgå. Idag är det värsta som kan hända att din smartphone saknar täckning eller att batteriet är slut. Om vi gör en tillbakablick i kreditinformationens historia började brittiska skräddare på 1800-talet informera varandra om vilka kunder som inte betalat sina skulder. Senare under 1800-talet började tidningar på månadsbasis publicera namn på personer som inte uppfyllt sina skuldåtaganden. En snabbspolning framåt till början av 1900-talet då Henry Ford, som redan revolutionerat industrin och gjort bilar tillgängliga för folket, började med lån och avbetalningsmöjligheter för konsumenter. 10 år senare köpte två av tre sina bilar på avbetalning i USA och de nya finansieringsmöjligheterna spreds till andra branscher där konsumenterna även kunde handla möbler, telefoner och kylskåp på avbetalning. På 1950-talet erbjöd flertalet återförsäljare av konsumentvaror lån och avbetalningar och kreditkortslösningar såg dagens ljus. Konsumenterna fick en motpart att betala räntor och avbetalningar till. Återvänder vi till nutid sker en stor del av konsumentjämförelser och informationshämtning via Google I dagarna publicerades en artikel där kostnad per klick (CPC) för en Google annons för första gången kostar över 1000 kronor. Vilka ord eller sökningar tror ni då företagen är villiga att betala 1000 kronor per klick för? Jo sökord som rör lån och finansiering. De fem dyraste sökorden i Sverige 2019 (och ökning sedan 2017) 1. Låna pengar till ditt företag – ökat med 700 procent2.Samla alla lån och krediter – ökat med 400 procent3.Lån till företag ränta – ökat med 900 procent4.Belåning av fakturor – ökat med 400 procent5.Vad är räntan på företagslån – ökat 800 procent På två år har det blivit flera gånger dyrare att köpa klick på sökorden ovan. Vad som förvånar mig är att flera av sökorden ovan är relaterade till lån och finansiering för företag istället för privatpersoner där vi sett en stor ökning av konsumentlån senaste åren. Då ökningen av konsumtionslån har tagit upp mycket av utrymmet i media senaste åren. Frågan jag även ställer mig är om kostnad per klick har nått sitt maxpris eller om det fortfarande är värt för annonsörerna att betala 1000 kronor för en besökare. /Petter

AI, Machine learning och Deep learning - hänger vi med?

Ingen som följer digitala trender har väl missat begreppen AI, Machine Learning och Deep Learning. Det syns dagligen i artiklar, bankreklamer och intervjuer men vad betyder är det egentligen? Och vad har hänt inom området på sistone? Det tänkte jag prata om i det här blogginlägget. Jag tänkte börja med att reda ut begreppen och hur de förhåller sig till varandra. AI, machine learning och deep learning hänger alla ihop och man kan säga att de är tre generationer ur samma familj. AI (artificiell intelligens) kom först är och innebär att man får en dator att kopiera ett mänskligt beteende. Machine learningär ett forskningsområde inom artificiell intelligens som går ut på att utveckla maskiners förmåga att självständigt förstå och hantera stora mängder data. Att förutsäga mönster och sannolikhet för liknande resultat. Deep learning har vuxit fram ur machine learning och fokuserar på att möjliggöra användningen av machine learning och därefter lösa problem som kräver mänsklig eller artificiell intelligens. Vill du fördjupa dig mer inom skillnaderna finns en bra artikel här. Vad händer inom området? En stor händelse under 2018 var när Googles presenterade sin Google Duplex AI assistent. AI assistenten ringde upp en frisörsalong och restaurang för att boka tid och reservation med spännande resultat. Riktigt häftigt. Turing test Alan Turing kanske låter bekant som huvudkaraktär i den Oscars vinnande filmen ”The imitation game” och han anses vara en av datavetenskapens och AIs grundare. Han myntade även begreppet "Turing Test" 1950 som går ut på att testa om en person kan avgöra om det är en person eller dator man interagerar med, märks ingen skillnad så uppfylls kriteriet för mänsklig intelligens. Har vi då passerat gränsen om en AI klarar ett Turing test med Google Duplex? Både ja och nej. Kanske inom segmentet boka klipptider, men mig veterligen finns det ingen komplett AI som klarar av ett slumpmässigt Turing test. Sverige i framkant Vad händer i Sverige på AI fronten då? I Sverige så har det hänt en del gällande AI och satsningar den senaste tiden. Den 6 februari så invigdes AI centret ”AI innovation of Sweden” Syftet med centret är attaccelerera tillämpningen av AI och centret är till största delen finansierat avVinnova som kommer investera 200 miljoner de närmaste 10 åren för att främja AI forskning och utveckling i Sverige. Ett av deras första initiativ som vi alla kan ta del av är gratiskursen Elements of AI. Den kommer komma i svensk översättning senare i vår men redan nu kan man som intresserad göra som 130 000 andra och registrera sig på kursen. Andra spännande nyheter inom den privata sektorn är det svenska bolaget Peltarion.Bolaget har funnits under många år men senaste tiden accelererat sin satsning och tagit in över 300 miljoner i kapital de senaste två åren. Jag kommer med spänning följa Peltarions framsteg under året och redan idag har de välrenommerade kunder såsom NASA, Tesla och Harvard University. Nästa steg Jag kommer i nästa blogginlägg berätta mer om AI och då fokusera på hur AI används inom kreditgivning runt om i världen och vad vi på UC och Asiakastieto Group gör inom AI för våra kunder. Är det något specifikt område inom AI du funderar på eller vill veta mer om så hör gärna av dig! /Petter