Karin Arrenfeldt

PR-ansvarig och hållbarhetsstrateg

Karin har mångårig erfarenhet inom hållbarhetsstrategi, redovisning och kommunikation, och har en karriär bakom sig både inom näringslivet och ideell sektor. Hon drivs av att hitta synergier i värdeskapande för både företag och samhället. I rollen som PR ansvarig och hållbarhetsstrateg på UC och Enento driver hon förändring genom kommunikation och partnerskap. På fritiden ägnar hon sig åt resor och långa hundpromenader. 

Alla företag påverkas av nya krav på hållbarhetsdata

Om du är företagare eller arbetar inom bank och finans, och inte har levt under en sten de senaste åren, så har du troligtvis fångat upp begrepp såsom taxonomin, NFRD, CSRD, ESRS och CSDDD. Om inte, så är det hög tid att börja läsa på. Dessa begrepp är olika typer av hållbarhetsdirektiv, standarder och förordningar som har eller kommer att införas inom EU de närmsta åren, till följd av att världen enades kring globala klimatmål i Parisavtalet 2015. Vad dessa står för var för sig får bli ett eget blogginlägg framöver. Men för att sammanfatta så innebär den nya förväntansbilden på företag att kraven på att formellt redovisa sitt hållbarhetsarbete ökar. Ordentligt. CSRD kommer att innebära att fler än 50.000 företag inom EU måste börja hållbarhetsredovisa. Även de bolag som inte omfattas direkt av direktiven kommer att omfattas indirekt, då företagen som gör det behöver samla in data gällande aktörer i hela sin värdekedja. Och kraven behövs. Idag saknas en enorm mängd data för att kunna kartlägga och på ett trovärdigt och effektfullt sätt kunna driva näringslivets hållbarhetsarbete framåt. Data behövs för att du som investerare, kund eller leverantör ska kunna göra en bedömning av de bolag som du samverkar med eller finansierar. Tillgängligheten på hållbarhetssinformation och standardiserad data är själva förutsättningen för att kunna ta hållbara beslut. Men för många kan de nya kravställningarna upplevas som en djungel. Jag har själv jobbat som hållbarhetsredovisningskonsult i många år och vet att det inte bara är att ”kastaihop” en hållbarhetsredovisning. Det kan innebära utmaningar för en organisation som aldrig tidigare följt icke-finansiella redovisningsramverk eller satt klimatrelaterade KPIer. Ofta förutsätter det att man ser över en hel del processer internt, och kanske behövs till och med ett nytt internt förhållningssätt kring vad som är möjligt att mäta och följa upp på samt hur. Hållbarhet är inte business ”as usual”. Det innebär att lägga på ett raster av långsiktighet på sin verksamhet, integrera materiella hållbarhetsrisker i företagets ordinarie due diligence arbete och tänka på värdeskapande och innovation bortom de möjligheter och den påverkan du har mitt framför näsan. Med den ökade mängden och flödena av data som tillgängliggörs kommer också nästa utmaning - hur ska vi, marknaden - sortera, organisera och värdera informationen? Jämförbarheten av data mellan olika verksamheter är även det en grundsten för att kunna dra nytta av den. Det är viktigt att det går att mäta och följa upp ditt och andras hållbarhetsarbete. I januari i år släppte Riksbanken sin Klimatrapport, där man konstaterade att klimatförändringarna och omställningen till en hållbar ekonomi skapar risker som kan hota den finansiella stabiliteten. I rapporten konstateras att alla aktörer inom det finansiella systemet behöver bli bättre på att identifiera, mäta och hantera klimatrelaterade risker. Svenska banker är t.ex. exponerade mot hållbarhetsriskerna på flera olika sätt, inte minst genom de krediter som ges till företag i branscher som antingen påverkar eller påverkas av klimatförändringarna. Riksbanken menar vidare att ramverk som ökar transparensen kring klimatrelaterade data därför måste utvecklas inom EU och globalt. Borta är tiden då en hållbarhetsrapport kunde ha mer gemensamt med en reklambroschyr än en redovisning som visar på materiell och affärskritisk hållbarhetsinformation och resultat... Det här är bara början och det ska bli väldigt spännande att följa utvecklingen över nästkommande år! Jag återkommer med mer om detta i framtida blogginlägg. //Karin