Information från kundservice

För närvarande upplever vi problem med sökfunktionen för UCs tjänst UC Direkt. Vi arbetar på en lösning.

Gabriella Göransson

Direktör Consumer Insight & VD UC AB

Med många års erfarenhet från kreditupplysningsbranschen i bagaget arbetar Gabriella idag som vice affärsområdeschef inom UCs kreditinformationstjänster. Med expertis inom kreditgivningsfrågor brinner Gabriella extra mycket för effektiva processer. Förutom jobb och familj sätter god mat, vänner och resor guldkant på hennes tillvaro. Här bloggar hon om vad som händer i kreditinformationsvärlden, både hos oss men i stort. Hon är även duktig på trender inom bedrägerier och delar med sig av sitt stora kunnande.

Bromsa utlåningen till redan skuldsatta

I helgen publicerades en debattartikel i SvD där jag och vår vd Jukka Ruuska pratar om problemet med överskuldsättning i samhället. Vi anser att det krävs politiska åtgärder för att göra det mindre attraktivt att låna ut pengar till personer som har hög risk att inte kunna betala tillbaka. Och att Finansinspektionens förslag om ett statligt kreditregister missar målet. Kronofogdens statistik visaratt det finns omkring 400000 skuldsatta personer i Sverige som inte har lyckats betala av sina lån. Konsekvenserna för den enskilda kan vara katastrofala och kostnaderna för samhället är stora. I dag är en starkt bidragande orsak till överskuldsättning så kallade konsumtionslån, det vill säga lån som människor tar för att konsumera och som ofta saknar säkerhet. Det kan handla om snabblån eller avbetalningar med ränta. Dessa lån har ofta högre räntor, ibland upp till 40 procent. En långivare måste alltid göra en kreditprövning innan lån beviljas. På så sätt kan låntagarens betalningsförmåga säkerställas. I dag finns flera företag i Sverige som erbjuder kreditupplysningar, vi är en av dem men de andra stora aktörerna är Bisnode och Creditsafe. Statligt kreditregister inte lösningen I februari 2020 föreslogFinansinspektionen att regeringen bör tillsätta en utredning om möjligheten att skapa ett statligt kreditregister, som ska innehålla information om alla svenskars alla skulder. Finansinspektionen anser att ett sådant register skulle ”höja kvaliteten på kreditprövningarna” och ”vara ett effektivt verktyg i arbetet att motverka överskuldsättning”. FinansmarknadsministerPer Bolundhar senare sagt till Svenska Dagbladet att ”vi har fått ett förslag från FI, som vi är beredda att titta på och tillsätta en utredning”. Tyvärr missar Finansinspektionens förslag målet. Ett statligt kreditregister skulle inte lösa problemet med överskuldsättning, eftersom anledningen till överskuldsättningen inte ligger i brist på information om skulder. UC har redan ett kreditregister med 100 procent täckning av säkrade lån och ungefär 98 procent täckning av konsumtionslån. Oetiska affärsmodeller banar vägen Huvudorsaken till överskuldsättningen ligger i stället i att vissa långivare ger konsumtionslån till personer som har stor risk att inte kunna betala tillbaka och därför inte bör få lån. Dessa långivare har affärsmodeller som bygger på att ta så hög ränta att de går med vinst även om en stor del av låntagarna inte kan betala tillbaka. De här aktörerna utnyttjar också möjligheterna i dagens lagstiftning att ständigt förlänga lånen genom att göra så kallade preskriptionsavbrott, vilket ger dem som långivare fortsatta ränteintäkter. Ett statligt kreditregister löser inte de problemen. En annan central orsaktill överskuldsättning är att många långivare inte följer de regler som redan finns. Finansinspektionen och Konsumentverket ska utöva tillsyn, men gör det inte i tillräcklig uträckning. Även finansmarknadsminister Per Bolund har till Svenska Dagbladet sagt att myndigheternas tillsyn måste bli bättre. En tredje starkt bidragande orsak till överskuldsättningen är den information som konsumenterna nås av. Det handlar dels om vissa långivares mycket aggressiva marknadsföring, dels om bristande privatekonomisk utbildning i skolan. Vad är vår lösning? För att komma åt dessa orsaker och verkligen minska överskuldsättningen i samhället har vi på fem förslag till regering och riksdag: Justera skuldsaneringslagenSkuldsaneringslagen bör ändras så att den överskuldsatta betalar av sina olika lån ett och ett i kronologisk ordning från när lånen togs. Det är i dag vanligt att en person tar ett första lån hos en av storbankerna, ett andra lån hos en långivare som tar högre risk och högre ränta samt ett tredje lån hos en långivare som tar ännu högre risk och ännu högre ränta. När Kronofogden sedan gör en skuldsanering och kräver tillbaka pengarna fördelas återbetalningen proportionerligt mellan långivarna. Om den överskuldsatta i stället betalade av sina lån i tur och ordning skulle det bli mindre ekonomiskt attraktivt att låna ut pengar till personer som redan har höga skulder. Justera preskriptionslagen.Preskriptionslagen bör ändras så att det finns en absolut preskriptionstid på konsumtionslån. Enligt dagens regler kan konsumtionslån förlängas in i det oändliga, vilket innebär fortsatta ränteintäkter till långivaren. Finland har en absolut preskriptionstid på 15 år och om en liknande regel införs i Sverige skulle det bli mindre attraktivt att låna ut pengar till personer som har hög risk att inte kunna betala tillbaka. Justera konsumentkreditlagen.Konsumentkreditlagen bör skärpas så att det blir förbjudet att marknadsföra högkostnadskrediter – det vill säga lån med över 30 procents ränta – genom sponsring av profiler i sociala medier, program i radio och tv samt evenemang dit allmänheten har tillträde. Detta skulle innebära ett stopp för den mycket aggressiva marknadsföring som vissa långivare och låneförmedlare ägnar sig åt, inte minst genom sponsorsamarbeten med influencers. På så sätt skulle konsumenter i mindre utsträckning lockas att ta högkostnadslån. Satsa mer på Konsumentverkets tillsyn.Konsumentverket bör i kommande regleringsbrev ges i uppdrag att inleda fler tillsynsärenden av de företag som ger konsumtionslån. Detta bör åtföljas av ökade resurser i statsbudgeten. Skärpt tillsyn skulle göra det svårare för långivare att inte följa de regler som redan finns eller kommer att skapas. Inför mer privatekonomi i skolan.Privatekonomi bör antingen bli ett eget ämne i grundskolan eller lyftas fram mer i kursplanen för hem- och konsumentkunskap samtidigt som detta ämne får fler undervisningstimmar i timplanen. Mer fokus på privatekonomi i skolundervisningen skulle göra unga människor bättre rustade att undvika överskuldsättning i vuxenlivet. Finansinspektionen har föreslagitatt regeringen ska tillsätta en utredning om ett statligt kreditregister. Vår uppmaning till regeringen är att lyfta blicken. En utredning behövs för att möta ett allvarligt samhällsproblem, men regeringen bör låta uppdraget handla om att föreslå lagändringar och andra åtgärder som faktiskt kan minska överskuldsättningen. Vi på UC vill med våra kreditupplysningar bidra till att människor undviker överskuldsättning och tar hand om sin privatekonomi. Men vi ser också ett stort behov av effektiva politiska åtgärder. Vi hoppas regeringen och finansmarknadsminister Per Bolund låter utreda hur överskuldsättningen i samhället kan minska. Är du intresserad och vill prata mer om detta hör gärna av dig till mig! /Gabriella

Allt fler får problem med att betala tillbaka sina skulder

I dag publicerades färska siffror från Kronofogden som visar att antalet människor som hamnar i deras register med obetalda skulder är på den högsta siffran någonsin. Att överskuldsättningen i samhället ökar är en alarmerande utveckling tycker jag. Och det är dags att samhället och politikerna gör något för att bromsa utvecklingen. Statistiken visar att under första halvåret 2020 fick Kronofogden in krav på obetalda skulder till ett samlat värde av drygt 11 miljarder kronor – den högsta siffran någonsin. Det finns tyvärr omkring 400 000 skuldsatta personer i Sverige som inte har lyckats betala sina lån i tid och därmed har en skuld till Kronofogden. Ungefär hälften av de med en skuld till Kronofogden betalar inte av på den faktiska skulden utan eventuella inbetalningar räcker bara till att betala ränta och avgifter. Konsekvenserna för den enskilda kan vara katastrofala och kostnaderna för samhället är stora. Nu vill vi på UC se effektiva politiska åtgärder som kan minska överskuldsättningen. Den kreditgivare som vill ha ett lån tillbakabetalat kan ansöka om ett så kallat betalningsföreläggande hos Kronofogden. Under första halvåret 2020 fick Kronofogden in närmare 644 000 krav på obetalda skulder. Kravens sammanlagda skuldbelopp var 11,45 miljarder kronor, vilket är en ökning med 11,5 procent jämfört med det första halvåret 2019. Det totala skuldbeloppet har aldrig någonsin varit så högt. Utredning för att minska överskuldsättningen I februari 2020 föreslog Finansinspektionen att regeringen, i syfte att minska överskuldsättningen, ska tillsätta en utredning om möjligheten att skapa ett statligt kreditregister. Det föreslagna registret ska innehålla information om alla svenskars alla skulder. Men jag menar att finansinspektionens förslag om ett statligt kreditregister missar målet. Orsaken till överskuldsättningen ligger nämligen inte i brist på information om skulder. Vi på UC har i dag ett kreditregister med 100 procent täckning av säkrade lån och ungefär 98 procent täckning av konsumtionslån. Andra åtgärder behövs För att minska överskuldsättningen behöver skuldsaneringslagen och preskriptionslagen ändras så att det blir mindre ekonomiskt attraktivt för kreditgivare att bevilja konsumtionslån till personer som har stor risk att inte kunna betala tillbaka. Reglerna för marknadsföring måste också skärpas tycker jag. Vill du ta del av statistiken kan du göra det här Tveka inte att kontakta mig om du har andra synpunkter eller vill diskutera ämnet vidare. /Gabriella

En bättre kvar-att-leva-på-kalkyl

Att bedöma återbetalningsförmågan är en viktig del av ansvarsfull kreditgivning. Dels för att förhindra överskuldsättning för konsumenten men även en viktig del för dig som kreditgivare för att kontrollera din risk. Det finns tydliga riktlinjer för hur man på ett ansvarsfullt sätt ska bedöma återbetalningsförmågan och där Kvar-att-leva-på-kalkyler, KALP, är ett kraftfullt verktyg för att lyckas med det. Nu gör vi det enklare för dig som kreditgivare att leva upp till dessa riktlinjer, och lanserar därför ett nytt verktyg som beräknar och visualiserar KALP-uträkningen på ett enkelt och transparent sätt. Med hjälp av oss blir det nu enklare att efterleva de nya allmänna råd från Konsumentverket som trädde i kraft 1 juli 2020. I Konsumentverkets allmänna råd om konsumentkrediter (KOVFS 2020:1): förtydligar myndigheten kring punkten om kreditprövning. Här framgår att konsumentens ekonomiska förutsättningar att fullgöra avtalet bör bedömas mot bakgrund av konsumentens inkomst, utgifter och skulder. Inkomster, utgifter och skulder bör inhämtas från konsumenten samt kontrolleras mot taxerad inkomst, levnadskostnadsschabloner samt mot en kreditupplysning. Om vår nya tjänst Med UCs uppdaterade Hushållskalkyl som använder information från konsumenten, tillsammans med kreditinformationen som vi själva samlar in, får du en helhetsbild och en träffsäker beräkning för hur ett hushålls intäkter och utgifter ser ut per månad. Svaret från UC Hushållskalkyl ger ett sammanräknat KALP-värde, men även de summeringar av intäkts- och kostnadsposter som har lett fram till resultatet. Detta för att du både ska få ett resultat samt enkelt kunna härleda resultatet till de beräkningar som har gjorts. UC Hushållskalkyl implementeras med fördel i ett existerande kreditregelverk hos UC och svaret skickas tillsammans med både kreditupplysningen och övriga rekommendationer från kreditregelverket. Detta gör att UC Hushållskalkyl fungerar bra som ett beslutsunderlag och du slipper manuella moment för att genomföra en kalkyl. Heltäckande och unika beräkningar – automatiskt Vi på UC har Sveriges mest heltäckande information på privatpersoner. Vår unika information möjliggör dels unika, men även mer precisa, beräkningar helt automatiserat. Vi erbjuder full flexibilitet att använda flera färdiga komponenter för att ta fram den KALP som bäst motsvarar hur du vill göra er kalkyl. Varje räntesats, schablon eller beräkning kan anpassas för just dig. Om du använder UCs rekommenderade värden så behöver du inte tänka på att uppdatera räntor när marknaden ändras, att följa Konsumentverkets information om nya levnadskostnader och liknande – det tar UC hand om! Den nya hushållskalkylen fungerar perfekt även när du kombinerar egen data tillsammans med UCs. Det enda du behöver göra är att meddela oss när du vill uppdatera era värden, så håller vi koll på resten – inklusive att uppdatera kommunskattetabeller, grundavdrag, jobbskatteavdrag, inkomstskatt och liknande. Är du intresserad av att höra mer om hur du kan använda UC Hushållskalkyl, läs mer här!

Nu kan man se CSN-lån i våra kreditupplysningar

Allt fler studerar på högskolor och universitet och söktrycket är rekordhögt till hösten. Många finansierar sina studier genom att ta studielån hos CSN. Drygt 1,6 miljoner personer har lån hos CSN i nuläget. Här hittar du mer information om studielån. Nu gör vi det enklare för dig som kreditgivare och adderar informationen om CSN-lån i våra kreditupplysningar. Det är vi det enda kreditupplysningsföretaget i Sverige som gör. Informationen ger dig en ännu mer träffsäker grund till att fatta goda beslut på. Idag är det praxis att fråga den kreditsökande om vilka lån, inklusive CSN-lån, personen har och sedan validera skulderna mot UCs kreditregister. Men med vår nya tjänst går det enkelt och smidigt att kontrollera de uppgivna CSN-lånen med hjälp av en kreditupplysning. Viktig del i kvar-att-leva på kalkylen CSN-lån är viktig information i ett komplett beslutsunderlag som därmed bidrar till att minska överskuldsättning i samhället. När skulden börjar återbetalas efter avslutade studier medför studielån en extra utgift som är viktig att väga in i Kvar-att-leva-på-kalkylen. Enligt CSN var den genomsnittliga skulden 168 400 kr för de 81 500 personer som blev återbetalningsskyldiga från 2020. Totalt uppgår studielånen till 231,8 miljarder kronor. Det finns tre olika typer av CSN-lån beroende på när i tid de tagits. Lån efter 2001 är annuitetslån som normalt betalas tillbaka på 25 år. Lån mellan 1989 och 2001 återbetalas med 4 % av taxerad inkomst. Medan lån före 1989 är ett annuitetslån som normalt ska betalas igen innan 50 års ålder. Majoriteten av lånen är annuitetslån tagna efter 2001. För många rör det här sig om en tusenlapp i månaden, men det finns de som studerat utomlands och har mycket högre belopp att betala. Eftersom räntan är så låg som 0,16 % i år så är återbetalningen främst amortering av skulden. Hur ska man då tänka om en kreditsökande har CSN-lån? Kreditsökande som har investerat i sin kompetensutveckling genom att studera vidare borde generellt sett vara positivt för en potentiell kunds framtida intjäningsförmåga, vilket förhoppningsvis väger över de framtida utgifter som ett CSN-lån innebär i form av amorteringar och räntebetalningar. Hur påverkar CSN-lån kreditvärdigheten? Vi har analyserat detta lite mer för att se hur CSN-lånen påverkar kreditvärdigheten och vi ser att det finns en tydlig korrelation mellan CSN-lån och kreditvärdighet, där yngre och medelålders med CSN-lån har en lägre risk för att inte sköta sina betalningar jämfört med de som saknar CSN-lån. Däremot så ser man att äldre som fortfarande inte har betalat igen sina studielån har en högre risk. Vi på UC jobbar för att ge kreditgivare ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Information om CSN-lån bidrar med ytterligare en pusselbit för att bättre förstå kreditvärdighet och återbetalningsförmåga på en kreditsökande. För majoriteten av de kreditsökande kommer information om CSN-lån vara positivt och en styrka i bedömningen av personens kreditvärdighet. Är du nyfiken att veta mer och vill se CSN-lån i kreditupplysningen? Kontakta oss på sales@uc.seså berättar vi mer! /Gabriella

Var rädd om dig och dina uppgifter

I dessa oroliga tider är det inte bara medmänskligheten som ökar, det gör även bedrägerierna mot både privatpersoner och företag. Bedragarna försöker på olika sätt profitera på den allmänna oron och få människor att lämna ifrån sig lösenord, Bank-ID och personnummer i syfte att komma åt pengar och uppgifter. Så det gäller att vara försiktig både i privatlivet och inom företaget. Den senaste tiden har vi sett flera exempel där bedragarna uppger sig för att arbeta inom polisen, banken eller inom sjukvården med smittspårning. Oftast försöker de i ett redan pressat och stressat läge få dig att logga in med BankID eller släppa in dem i bostaden. Äldre personer är extra utsatta, till dem erbjuder sig bedragarna exempelvis att handla i syfte att komma över bankkort och pinkod. Eller så ringer de på i bostaden och erbjuder hjälp och blir då insläppta. Vårt råd är att vara extra försiktig i dessa lägen, att alltid stanna upp och tänka efter om det är något konstigt med vad personen föreslår. Be att få fundera och återkomma när du har hunnit tänka igenom vad det är personen erbjuder och varför. Även företag utsätts Även företag utsätts för bedrägeriförsök och här försöker bedragarna rida på den oro som finns kring Coronaviruset, samt på det faktum att många arbetar hemifrån och inte på samma sätt kan rådfråga kollegor om suspekta meddelanden. Bedragarna jobbar bland annat med att skicka ut så kallade phishing-mejl där syftet är att få människor att klicka på länkar och lämna ut sina uppgifter samt möjliggöra för bedragarna att hacka sig in i personens dator eller nätverk. Även här utnyttjar bedragarna ett pressat och stressat läge. Vissa phishing-meddelanden ser legitima ut och det är lätt hänt att man av misstag klickar på länkar eller gör vad som står i meddelandet. Analytiker varnar Vi har i vår omvärldsbevakning sett flera varningar där säkerhetsföretag visar exempel på mejl som är designade att se ut som att avsändaren är Världshälsoorganisationen (WHO) och där mottagaren uppmanas öppna ett dokument med viktig information om Corona. Det figurerar även ett bedrägeri som sprids när man laddar ner en Covid-19 spårningsapp, liknande den karta som John Hopkins universitetet sammanställer. Appen installerar ett spyware på Androidtelefoner vilket innebär att bedragarna får tillgång till kameran, mikrofonen och sms på mobilen. Analytiker världen över varnar nu för att dessa bedrägerier kommer öka ännu mer framöver och att bedragarna kommer försöka rida på människors oro när det gäller Corona. Vad kan du göra för att skydda dig? ✔ Lämna aldrig ut dina uppgifter Du har säkert hört det förut men instanser som banker, polisen och sjukvården kommer aldrig be dig om lösenord, ditt personnummer eller att du ska logga in via bank-ID när de ringer upp dig. Ge aldrig ut bankkort och koder till människor du inte känner, be i stället att få betala via Swish eller kontant. ✔ Var lite extra vaksam och kritisk Att vi hjälper varandra i svåra tider är fantastiskt men tänk efter ett varv extra innan du tar emot hjälp eller hjälper andra som ber dig om hjälp. Be om tid att fundera innan du bestämmer dig. Det kan även vara bra att vara lite extra källkritisk till saker du läser på nätet, klicka inte på länkar hur som helst och dela inte vidare information utan att tänka efter. ✔ Klicka inte på några länkar i mejl Var försiktigt med länkar i mejl där någon ber dig uppdatera dina uppgifter eller ladda ned ett dokument för mer information. Det är inte ovanligt att de försöker skrämma dig för att du ska trycka på länken direkt (det kan till exempel handla om att de säger att du behöver uppdatera dina kortuppgifter för att kunna betala en faktura som förfallit). ✔ Öppna din post direkt Har du fått ett brev med en kreditupplysningskopia på dig? Öppna brevet direkt och kolla vad det gäller. Vem som helst kan inte ta en kreditupplysning på dig och det måste finnas ett legitimt skäl för att göra detta. Får du hem ett brev med en kreditupplysningskopia kan det indikera att någon till exempel har försökt handla på faktura eller kanske ansökt om ett lån i ditt namn. ✔ Polisanmäl och spärra ditt ID Misstänker du att du har blivit utsatt för ID-kapning eller ett telefonbedrägeri ska du meddela din bank direkt och göra en polisanmälan. På UC kan vi även hjälpa dig att lägga en bedrägerispärr som förhindrar att fler kreditförfrågningar kan utföras, och har du ID-skydd ingår även assistanshjälp vilket betyder att du kan få hjälp av oss dygnet runt. Läs mer om UC ID-Skydd här.