Gabriella Göransson

I går släppte Finansinspektionen sin Konsumentskyddsrapport 2021. Den fokuserar i stort på osund kreditgivning och föreslår en statlig utredning som ska göra det möjligt för långivare att se svenskarnas alla skulder. Vi på UC vill se en bred utredning som kan föreslå åtgärder för att minska överskuldsättningen. Det är väldigt positivt att Finansinspektionen fokuserar på osund kreditgivning i årets rapport tycker jag. Det finns tyvärr flera ansvarslösa långivare som tar skyhöga räntor och ger lån även till personer som har hög risk att inte kunna betala tillbaka. Finansinspektionens årliga Konsumentskyddsrapport beskriver de största riskerna för konsumenter på finansmarknaden. I årets rapport är osund kreditgivning en prioriterad konsumentrisk. Finansinspektionen föreslår att regeringen tillsätter en utredning som ska titta på hur kreditgivare kan få en helhetsbild av konsumentens befintliga skulder. Jag tycker att Finansinspektionens förslag missar målet och bedömer att det är helt andra åtgärder som nu behövs. Vi hoppas på en statlig utredning, men det är viktigt att den får ett brett mandat att föreslå olika åtgärder som kan minska överskuldsättningen. I rapporten lyfter Finansinspektionen fram att betalning med faktura är vanligt vid näthandel och att det i synnerhet är unga människor som får många påminnelser och inkassokrav. Finansinspektionen föreslår därför att den föreslagna utredningen om ett centralt kreditregister ska överväga om vissa inkassoskulder ska ingå i registret. Vi tycker att det är en god idé att inkludera information från inkassoföretag vid kreditprövningar. En statlig utredning bör brett undersöka hur sådan information kan tillgängliggöras utan att äventyra skyddet för den personliga integriteten. Vi ser fram emot att fortsätta vårt arbete med att bidra till att minska överskuldsättningen i samhället. För att göra detta behöver utredningen vara bred och öppen för olika typer av åtgärder. /Gabriella

Ny statistik från Kronofogden visar att antalet unga som ansöker om skuldsanering fördubblades under förra året. Vi på UC har länge jobbat för att ämnet privatekonomi måste få ett större fokus i skolundervisningen och vi vill även se ett förbud mot lånereklam som exempelvis SMS-lån och mobillån genom influencers. Personer som har så stora skulder att de inte kan betala tillbaka inom en överskådlig tid kan ansöka om skuldsanering hos Kronofogden. År 2020 ansökte 28 293 personer om skuldsanering, vilket är en ökning med 38 procent jämfört med 2019. Bland unga vuxna i åldern 18–30 år ökade antalet personer som ansökte om skuldsanering med hela 124 procent, från 2 208 personer år 2019 till 4 938 personer år 2020. Jag personligen oroas över hur snabbt skuldsättningen bland unga ökar. Det borde vara mer fokus på privatekonomi i skolundervisningen, eftersom det skulle göra unga människor bättre rustade att undvika överskuldsättning i vuxenlivet. Stoppa reklam via influencers En starkt bidragande orsak till överskuldsättning bland unga är så kallade konsumtionslån, det vill säga lån som tas för att konsumera och som ofta saknar säkerhet. Det kan handla om snabblån som exempelvis SMS-lån och mobillån eller avbetalningar med ränta. Dessa lån har generellt höga räntor, ibland upp till 40 procent. Ofta lockas unga människor in i skuldfällan genom aggressiv marknadsföring av konsumtionslån. Jag tror att en politisk åtgärd som vore effektiv är att förbjuda reklam med hjälp av influencers för sådana lån. Vårt ansvar Vi driver initiativet The Bill sedan ett par år tillbaka, där unga vuxna utbildas i privatekonomi. Som en del av initiativet ger UC tillsammans med Fryshuset ungdomar möjlighet att delta i workshops och få löpande råd kring privatekonomi. Det är bara ett av alla initiativ vi, och även fler aktörer på marknaden kan göra för att bidra till att öka kunskapen inom privatekonomi bland unga. Men det behövs också effektiva politiska åtgärder och vi på UC vill därför att regeringen tillsätter en statlig utredning som kan föreslå åtgärder för att minska överskuldsättningen. /Gabriella

Innan jul genomförde vi på UC en Sifoundersökning som visar att nio av tio svenskar är ganska eller mycket negativt inställda till reklam för lån utan säkerhet, så kallade konsumtionslån. Att människor är skeptiska till sådan reklam tycker jag personligen är bra då den här typen av lån i många fall bidrar till att människor drar på sig skulder de inte kan betala tillbaka. Konsumtionslån är nämligen en vanlig orsak till att människor blir överskuldsatta och de företag som ger ut sådana lån marknadsför sig oftast väldigt aggressivt. Det konsumentskydd vi har i dagens lagstiftning är inte är tillräckligt och bör ses över. Men vi tar det från början och jag ska förklara varför jag tycker detta. Vad är ett konsumtionslån? Ett konsumtionslån är ett lån utan säkerhet. Flera företag som erbjuder konsumtionslån har som affärsmodell att ta en så pass hög ränta att de går med vinst även om en stor del av låntagarna inte kan betala tillbaka. De räknar alltså innan med att många inte kan betala tillbaka, ändå godkänner de ett lån. De här lånen kallas för högkostnadskrediter och har en effektiv ränta som ofta uppgår till referensräntan plus 30 procentenheter. Aggressiv marknadsföring I den nya undersökningen som vi har genomfört med hjälp av KANTAR Sifo uppger 90 procent av svenskarna att de är negativt inställda till reklam för konsumtionslån. Bland Liberalernas väljare visar undersökningen att 100 procent är negativt inställda. Sverigedemokraterna är det parti som har minst andel väljare, 85 procent, som är negativt inställda till reklam för konsumtionslån. Dags för de politiska partierna att agera Jag tycker att de politiska partierna bör lyssna på sina väljare. Nu behöver konsumentkreditlagen skärpas så att det blir förbjudet att göra reklam för högkostnadskrediter genom sponsring av influencers. Det bör heller inte vara tillåtet att framställa kreditupplysningar som något som konsumenten bör undvika. Vi ser ofta hur aktörer bakom högkostnadskrediter marknadsför sig genom att använda terminologi som “Lån utan UC”. I februari 2020 föreslog Finansinspektionen att regeringen, i syfte att minska överskuldsättningen, ska tillsätta en utredning om möjligheten att skapa ett statligt kreditregister som ska innehålla information om svenskarnas alla skulder. Förslaget bereds nu på Regeringskansliet. Vår bedömning är att Finansinspektionens förslag missar målet och att det är helt andra åtgärder, bland annat kring reklam, som nu behövs. Vi hoppas på en utredning, men det är viktigt att den får ett brett mandat att föreslå olika åtgärder som kan minska överskuldsättningen. /Gabriella Om undersökningen Undersökningen från KANTAR Sifo genomfördes den 24 november – 3 december 2020 som en webbaserad undersökning. Sammanlagt 1 000 personer i åldrarna 18 till 79 år deltog i undersökningen. Frågan som ställdes löd: ”Ett konsumtionslån, även känt som blancolån eller privatlån, är ett lån utan säkerhet. De här lånen har ofta högre räntor än bolån, eftersom långivaren har sämre eller ingen säkerhet alls för lånet. Är du positivt eller negativt inställd till reklam för konsumtionslån?” 0,8 procent svarade ”Mycket positivt” 3,1 procent svarade ”Ganska positivt” 22,7 procent svarade ”Ganska negativt” 67,7 procent svarade ”Mycket negativt” 5,8 procent svarade ”Tveksam, vet ej”

Det är väldigt mycket som har hänt i världen och Sverige det senaste halvåret och givetvis har det även påverkat Kreditsverige. Förra månaden hade jag äran att få vara med på vår digitala UC-dag och prata om just detta och jag tänkte även här ger en bild av nuläget när det gäller våra företag. När det gäller företag så drabbades först specifika branscher, såsom hotell och restaurang väldigt hårt, sedan har vi fått en mer allmän dämpning i ekonomin som drabbat mycket bredare. Under mars och april var det många företag som slogs ut även om många av dem hade problem redan innan pandemin. Många hade haft svårt att överleva på lång sikt även utan Corona-effekt. Sedan dess har konkurserna legat på en stabil nivå. UCs konkursstatistik för oktober månad visar att konkurserna i landet minskar med 36 procent, jämfört med samma månad i fjol. Glädjande nog minskar även konkurserna i näst intill alla branschsegment. En bransch som dock har det tufft är transportsektorn, där framför allt taxiåkarna kämpar i motvind. Kommer det att hålla i sig framåt? Det är många faktorer som påverkar om denna positiva trend ska bli ihållande. Många företag överlever idag tack vare stödåtgärder och att pengar skjuts in från exempelvis ägare. Frågan är hur länge de orkar så emot om pandemin fortsätter, kan det vara så att vi får en ny konkursvåg i slutet på året. Det mesta beror nog på hur långvarig den här krisen blir. De flesta företag kan klara en kortsiktig kris. Men blir det en långvarig lågkonjunktur kommer fler konkurser följa på det. En risk är att det kommer nya konkurser när skatterna ska betalas in. Under coronapandemin har företagen kunnat få anstånd med skatten. Men förr eller senare ska pengarna betalas in. När stödåtgärderna avvecklas ser vi effekterna på ett mer markant sätt. Viktigt att ha koll på kunderna Tittar vi på kreditvärdigheten och ser vilka företag som har riskklass 3-5, det vill säga de allra mest kreditvärdiga företaget så kan vi se att de fortsatt är mycket kreditvärdiga företag. Det innebär att den absoluta majoriteten fortfarande är kreditvärdiga, det vill säga visar på fina siffror och sköter sina betalningar. Rådet till er kreditgivare är dock att följa förändringarna nära på era kunder för att tidigt upptäcka om det uppstår problem. För att upptäcka det måste man kanske gräva lite djupare under de officiella siffrorna, finns det stödåtgärder som håller dem flytande, har de ansökt om anstånd med skatter? Hur står det till med bedrägerierna? En annan frågeställning som känns viktig att belysa i dessa tider när det sker stora förändringar är bedrägerier. Bedrägerier finns alltid närvarande och det är något som kreditgivare ständigt måste arbeta med för att upptäcka. Det som är utmanande är att bedragarna hela tiden ändras tillvägagångssätt, där det finns möjligheter till bedrägerier finns det bedragare. Vi ser att vissa bedrägerier som var väldigt vanligt förr, så som bolagskapningar, blir alltmer ovanliga då det införts kontrollfunktioner som gjort det svårare för bedragarna. Mitt bästa tips är att se upp för bedragarna, och var noggranna i era kontroller. Här är några andra saker att ha under uppsikt: 1. Förfalskade årsbokslut De förfalskade årsboksluten fortsätter att drabba svenska företag och kreditgivare. Viktiga saker att håla utkik efter är inkonsekvent information, jämför exempelvis registrerade arbetsgivaruppgifter och antal anställda i bokslutet. Leta efter extrema nyckeltal. Jämför boksluten mellan åren, flera gånger har vi sett att de lämnar in samma bokslut två år i rad. 2. Alltför snabbt inlämnat årsredovisningar i förhållande till räkenskapsårets utgång Bokslut som lämnas in bara några dagar efter bokslutsperiodens utgång utgör en högre risk. Direkt därefter så kan det förekomma att företaget blir väldigt kreditaktivt och börjar söka krediter och plocka ut varor och fordon. 3. Stora förändringar i styrelsen Inför kreditbedrägerier ser vi ofta stora förändringar i styrelsen och ofta i flera omgångar allt för att försvåra utredningar kring vem som är ansvarig. Vi ser även brist på styrelseinformation, exempelvis bara en ledamot och han eller hon är bosatt utomlands, då bör varningsklockorna ringa och informationen undersökas. Även om styrelsemedlemmarna är mycket unga eller för den delen mycket gamla kan det också vara en signal att undersöka. Det är ovanligt med 18-åringar i bolagsstyrelser, normalt har man i unga år begränsad erfarenhet av företagande. 4. Påhittade eller uppblåsta företag Normalt sett är ett påhittat bolag av den här typen inte så enkelt att komma i kontakt med. Det saknas ofta en bra hemsida, en verksamhetsadress och marknadsföring av verksamheten. Har bolaget bara en boxadress eller en c/o-adress är det tecken på att bolaget vill hålla sig dolt. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det fortfarande inte syns några större förändringar i privatpersoners och företags betalningsförmåga men att vi vet att många kämpar på med de reserver som finns. Kommer ekonomin igång relativt snart igen så kommer nog de flesta att fortsatt vara kreditvärdiga men om pandemin och de effekter den får på ekonomin håller i sig kommer vi mest troligt se många personer som får betalningsproblem och många företag som går i konkurs. Av den anledningen är arbetet med gedigna kreditbedömningar extremt viktiga. Hör av dig om du behöver hjälp i era kreditprocesser eller vill veta mer! /Gabriella

Det är väldigt mycket som har hänt i världen och Sverige det senaste halvåret och givetvis har det även påverkat Kreditsverige. Förra månaden hade jag äran att få vara med på vår digitala UC-dag och prata om just detta och jag tänkte även här ger en bild av nuläget gällande både företag och privatpersoner men även berätta om vilka scenarier vi på UC ser framåt. Den här veckan fokuserar vi på hur det står till för den genomsnittliga svensken och nästa vecka tittar vi på företagen. Ja, hur ser det ut för gemene man i Sverige just nu? Som alla känner till har vi just nu vi en stigande arbetslöshet vilket givetvis påverkar många privatpersoners ekonomi. Är det fler som får en anmärkning på grund av stigande arbetslöshet och påverkad ekonomi? Ökar anmärkningarna? Titta vi på utvecklingen av antalet personer som har en anmärkningar så har det konstant minskat de senaste åren. Den trenden har inte brutits under det här året, utan anmärkningarna har fortsatt att minska. Så hittills har svenskarna i stor utsträckning lyckats betala sina skulder trots de oroliga tiderna. Två bidragande orsaker till den trenden är att anmärkningarna från stat och kommun, det vill säga a-mål, minskar. En anledning är att anmärkningstypen restförd TV-licens är borttagen och den andra är att man numera får ett brev från myndigheten med en chans att invända mot kravet. Tidigare fick man inte den chansen. Tyvärr ser vi inte samma minskning gällande enskilda mål, det vill säga skulder från den privata sektorn. Tvärtom, här stiger anmärkningarna något. Men frågan är nu vad som hände på lite längre sikt? Jag återkommer till det lite senare. Tittar vi på de personer som har ett skuldsaldo hos Kronofogden så har det antalet också minskat konstant sedan finanskrisens dagar. Vid årsskiftet 2019/2020 fanns strax under 400 000 personer med en skuld hos Kronofogden, en minskning med 16 751 personer sedan förra året och den lägsta siffran på 28 år. Minskningen och den rekordlåga nivån på antalet skuldsatta fram till 2019 har haft tre huvudorsaker; högkonjunkturen, ränteläget och den låga arbetslösheten. Man har helt enkelt haft goda förutsättningar att klara sina ekonomiska åtaganden. Det beviljades rekordmånga skuldsaneringar under förra året, vilket också bidrog till den positiva trenden. Antalet skuldsatta kan öka Som nu vid en tydligare konjunkturnedgång, finns dock en överhängande risk att fler får svårt att betala. Det kan leda till en kraftig ökning av antalet skuldsatta. Kronofogden själva tror att antalet skuldsatta hos myndigheten kommer att öka med cirka 100 000 personer de närmaste åren. Trenden vi har sett under några år att antalet skuldsatta personer minskar, men att den sammanlagda skulden fortsätter att öka. Den totala skulden var 81,5 miljarder kronor 2018 och ökade till 82,7 miljarder kronor 2019. Medianskulden är 58 379 kronor. Skulder till företag och banker står för hela ökningen, medan skulderna till staten minskar något. Ju längre tid man lever med skulder, desto svårare blir det att ta sig ur situationen. För de mest skuldsatta finns ofta bara en möjlig utväg - att ansöka om skuldsanering. Svårt att betala av sina skulder Många med skuldsaldo har haft det under en längre period och ungefär hälften av personer med skuldsaldo betalar inte av på sin skuld, utan eventuella inbetalningar räcker bara till att betala ränta och avgifter. Det har lett till att många skuldsatta blir så kallade ”evighetsgäldenärer”, vilket definitionsmässigt är en person som har funnits i Kronofogdens register i minst 20 år. I dag handlar det om ungefär 100000 personer i Sverige. Svårt att sia om framtiden Sammanfattningsvis så har den genomsnittliga svensken klarar av sin ekonomi så här långt men frågan är vad som händer framåt om lågkonjunkturen kvarstår under längre tid. Mot bakgrund av den ekonomiska inbromsningen har vi på UC prognostisera hur antalet betalningsanmärkningar kan förväntas öka. Metoden tar sin utgångspunkt i tidigare finanskriser och hur utvecklingen såg ut då. Vi noterade en kraftig ökning av andelen personer med betalningsanmärkningar under tidigare finanskriser. Vi står sannolikt inför en liknande utveckling framöver. Hur stor ökningen blir beror till stor del på vilken del av befolkningen som analyseras, men sett till hela befolkningen förväntas en ökning på drygt 20 procent. Yngre mer utsatta Det finns ett tydligt samband mellan ålder och hur betalningsanmärkningarna förändrades under finanskrisen. Ökningen var störst bland de yngre åldersgrupperna och sedan avtagande med åldern. Även under coronakrisen är det rimligt att förvänta sig en större ökning bland de yngre i befolkningen då dessa i allmänhet har en osäkrare position på arbetsmarknaden. Det vi också kan konstatera är att konsumtionslån är mycket mer tillgängliga för yngre idag än för drygt 10 år sedan, vi har betydligt fler unga som är skuldsatta idag, vilket kan leda till ännu högre siffror. Det här är något som vi kreditgivare måste ta hänsyn till i vår kreditbedömning. Generellt kan man säga att det är extra viktigt att ha koll på kundernas kreditvärdighet och att se till att ha uppdaterade kreditprocesser i dessa osäkra tider. Nästa vecka tänkte jag vi skulle titta närmare på hur det går för företagen. Under tiden får du gärna höra av dig till mig om du har frågor eller behöver hjälp att uppdatera era kreditprocesser. /Gabriella