Hej och välkommen till vår blogg!

Här hittar du tips, information och reflektion

Här bloggar några av våra experter kring omvärlden, trender och tjänster som hjälper dig i din vardag. Trevlig läsning!

Så skapar vi trygghet i automatiska beslut

Automatiska beslut blir allt vanligare i vår vardag. Samtidigt visar en ny Sifo-undersökning att svenskar inte gillar när maskiner fattar beslut om oss och att tilliten till AI-tjänster verkar minska. Hur bemöter vi denna konflikt? I rapporten ”Svenskarna och AI 2020”, framtagen på uppdrag av bland annat UC och baserad på en Sifo-undersökning, kan vi se att misstron är stor mot de maskiner som sägs förenkla våra liv och göra oss mer produktiva. En enkätdel innehöll exempel på maskinella beslut (bland annat inom lån och a-kassa) och frågade vilka av dessa som kändes acceptabla. Så många som 62% av deltagarna kunde inte ge sitt stöd till något av alternativen. En annan fråga handlade om ansiktsigenkänning, där betydligt fler var positiva till tekniken när det gällde att låsa upp telefonen, än för att checka in på hotell. Vi verkar känna oss tryggare med att ge personlig information till vår telefon, som är vårt sällskap dygnet runt, än till ett hotelldatorsystem på en främmande plats. Det hela sammanfattas i undersökningens sista fråga, där det visade sig att de två största farhågorna kring AI är brist på personlig integritet och att systemet ska fatta fel beslut. Varför är automatiska beslut läskiga? Många automatiska beslut accepteras utan att vi tänker på det. Varför litar du egentligen på att kassaapparaten i mataffären räknar rätt och ger dig korrekt växel? Förmodligen för att du förstår exakt vad den gör och du vet att du alltid kan kontrollräkna själv. Kanske litar du också på att Skatteverkets datorer ger dig rätt slutskattebesked? Visserligen kan skatteregler vara krångliga, men de är inte godtyckliga, så om datorerna var rätt programmerade förra året borde de vara det i år också. Informationen som används för beräkningen kommer dessutom från deklarationen som du själv har skickat in, vilket ger dig stor insyn i processen. Man kan förstås fråga sig varför vi alls ska försöka höja acceptansen för automatiska beslut. Kan vi inte betrakta denna samhällsvida skepsis som ett tecken på att automatiseringen har gått för långt? Ja, kanske har det gått för långt, men inte med automatisering i sig utan med maskinbeslut som saknar förklaring och säker personuppgiftshantering. Dessutom har inramningen stor effekt på vår upplevelse: I Trelleborgs kommun automatiserade man hanteringen av ansökningar till försörjningsstöd. Ett nytt datorprogram, med aktuella regler inbyggda, kopierade textfält från andra program och kunde därmed själv bedöma om alla villkor var uppfyllda, precis som Skatteverkets datorer bedömer din skatt. Problemet uppstod när man valde att kalla detta för en ”robot”, vilket ingav en känsla av att varma mänskliga bedömningar nu var utbytta mot kalla maskinella regler. I själva verket följer datorprogrammet och dess mänskliga kollegor samma regelverk och besluten kan överklagas som vanligt. Ibland påverkas vi dock mycket konkret av att beslut har automatiserats. I Storbritannien stoppade Coronapandemin alla gymnasieprov förra våren och den ansvariga myndigheten lät istället en algoritm sätta slutbetyg för sistaårselever. Dessa betyg används för att söka till universitetet och kan därmed ha stor påverkan på en ung människas liv. Stora protester ledde till att myndigheten backade och betygen drogs tillbaka. Kan kreditupplysningskopian visa vägen? Tillit skapar vi genom att bemöta de två stora farhågorna som rapporten ”Svenskarna och AI 2020” visar på: Oro för den personliga integriteten och oro för att maskinen fattar fel beslut. Den första kan vi hantera genom att vara öppen med vilken information som används. När ett automatiskt beslut fattas, visa då vilka uppgifter det är grundat på. Detta går längre än GDPR som kräver att man informerar individen när information registreras och när individen aktivt begär ett utdrag, men inte vid själva beslutet. Det finns faktiskt sedan länge ett exempel i vårt land på hur detta kan gå till: När någon tar en kreditupplysning på dig, är kreditupplysningsbolaget skyldiga att skicka dig en kopia. Denna princip, att varje beslut ska åtföljas av en tydlig beskrivning av dess informationsunderlag, borde kunna tillämpas på flera områden. För att besvara den andra farhågan, att maskiner kanske fattar fel beslut, kan vi på liknande sätt utgå från GDPR som kräver att individen ges meningsfull information om logiken bakom. Återigen behöver vi utvidga normen och ge denna förklaring även vid beslutstillfället. Vad som egentligen räknas som ”meningsfull information” måste bedömas från fall till fall. Det finns ibland skäl till att skydda den exakta logiken, men målet måste vara en förklaring som är användbar för individen, åtminstone för att den ska kunna bedöma om lagar och regler är uppfyllda. Trygghet i att veta Oron tycks öka inför maskinella beslut och bedömningar som påverkar oss personligen. Jag tror att vi kan finna en väg framåt i en ny norm för automatiska beslut, där vi i realtid, gärna före beslutet, presenterar individen de uppgifter och den logik som ligger bakom, utformat för att vara begripligt och användbart. Vi kan vara säkra på att många beslut kommer att bli fel även framöver, oavsett om människa eller maskin har varit inblandad, men med förståelse av processen och sin egen personliga information kan automatiseringen göras tryggare. De maskinellt satta gymnasiebetygen i Storbritannien är i själva verket ett mycket positivt exempel på detta: Informationen och logiken var tydlig, vilket gav eleverna tillfälle att bedöma att detta inte var ett acceptabelt system och därmed kunde de också driva igenom en förändring. Endast öppenhet ger den möjligheten. Häromdagen hade jag förmånen att få hålla i ett seminarium på Framtidsmässan om just AI och automatiska beslut, titta gärna på inspelningen nedan om du inte var med! /Olle

Allt fler unga hamnar i skuldfällan

Ny statistik från Kronofogden visar att antalet unga som ansöker om skuldsanering fördubblades under förra året. Vi på UC har länge jobbat för att ämnet privatekonomi måste få ett större fokus i skolundervisningen och vi vill även se ett förbud mot lånereklam genom influencers. Personer som har så stora skulder att de inte kan betala tillbaka inom en överskådlig tid kan ansöka om skuldsanering hos Kronofogden. År 2020 ansökte 28 293 personer om skuldsanering, vilket är en ökning med 38 procent jämfört med 2019. Bland unga vuxna i åldern 18–30 år ökade antalet personer som ansökte om skuldsanering med hela 124 procent, från 2 208 personer år 2019 till 4 938 personer år 2020. Jag personligen oroas över hur snabbt skuldsättningen bland unga ökar. Det borde vara mer fokus på privatekonomi i skolundervisningen, eftersom det skulle göra unga människor bättre rustade att undvika överskuldsättning i vuxenlivet. Stoppa reklam via influencers En starkt bidragande orsak till överskuldsättning bland unga är så kallade konsumtionslån, det vill säga lån som tas för att konsumera och som ofta saknar säkerhet. Det kan handla om snabblån eller avbetalningar med ränta. Dessa lån har generellt höga räntor, ibland upp till 40 procent. Ofta lockas unga människor in i skuldfällan genom aggressiv marknadsföring av konsumtionslån. Jag tror att en politisk åtgärd som vore effektiv är att förbjuda reklam med hjälp av influencers för sådana lån. Vårt ansvar Vi driver initiativet The Bill sedan ett par år tillbaka, där unga vuxna utbildas i privatekonomi. Som en del av initiativet ger UC tillsammans med Fryshuset ungdomar möjlighet att delta i workshops och få löpande råd kring privatekonomi. Det är bara ett av alla initiativ vi, och även fler aktörer på marknaden kan göra för att bidra till att öka kunskapen inom privatekonomi bland unga. Men det behövs också effektiva politiska åtgärder och vi på UC vill därför att regeringen tillsätter en statlig utredning som kan föreslå åtgärder för att minska överskuldsättningen. /Gabriella

Trendbrott: antalet personer med skuldsaldo minskar inte längre

Under lång tid har vi sett att antalet personer med skuldsaldo hos Kronofogden stadigt minskat. Under 2019 minskade antalet skuldsatta med tre procent men den trenden har nu vänt. Under de senaste tio månaderna har kurvan planat ut och vi ser nu en liten ökning från 293 000 till 294 500 skuldsatta personer. Den här ökningen gäller för alla åldersgrupper. Vi ser även att fler nya personer får ett skuldsaldo, det har vi inte sett i statistiken sedan 2013 då den förra skuldsättningskrisen var som värst. En del med skuldsaldo har haft det länge och ungefär hälften av dem betalar inte av på sin skuld. Snittbeloppet man är skyldig har också växt, från 7 945 kronor till 8 315 kronor på 12 månader. Livskriser utlöser skuldsättning De som framförallt blir överskuldsatta är de som drabbas av livskriser såsom arbetslöshet, sjukdom, skilsmässa eller liknande kriser. Låginkomsttagare, lågutbildade, arbetslösa, sjukskrivna och ensamstående är överrepresenterade bland överskuldsatta. Bristande förståelse om privatekonomi och sin egen betalningsförmåga kan vara en orsak till att konsumenter tar lån de inte kan betala tillbaka. En annan tänkbar förklaring till att antalet personer med skuldsaldo har ökat är att de med svagare anknytning till arbetsmarknaden, och med tillfälliga anställningar, har fått det svårare under pandemin. Många företag i utsatta branscher som restaurang och detaljhandeln har klarat av krisen genom att dra ned på personal. Detta gör att många som försörjer sig på tillfälliga anställningar har fått svårare att betala räkningarna jämfört med den stora grupp på arbetsmarknaden som inte har berörts av pandemin ekonomiskt. En annan underliggande faktor är att utlåningen av konsumtionskrediter har ökat, med flera aktörer på marknaden och även en ökad marknadsföring av snabba krediter. Betalningsanmärkningarna växer Andelen av befolkningen som har fått en betalningsanmärkning ökar också något. För 12 månaders sedan hade 8,1 procent av Sveriges befolkning en ny betalningsanmärkning. Nu har den andelen växt till 10,2 procent. Andelen av befolkningen med betalningsanmärkning har fallit under många år i takt med att ekonomin har varit bra för de allra flesta. Dessutom har ett par regler ändrats som gör att det borde bli färre anmärkningar generellt, bland annat har TV-licensen blivit en skatt och därmed inget man kan få en betalningsanmärkning av. Just dessa betalningsanmärkningar från stat, landsting eller kommun, så kallade A-mål har faktiskt minskat. På tolv månader har minskningen varit hela 4,4 procent vilket förmodligen beror på regeländringarna. Ljusning runt hörnet Trots allt finns det många ljuspunkter. Vaccinationerna mot covid-19 är på gång och de ekonomiska hjulen snurrar. Nedgången i BNP var lägre i januari än i början av pandemin. Varslen går ner och snart kommer fler att kunna konsumera tjänster, även de som innebär att man träffas fysiskt. Världshandeln med varor fungerar som vanligt. Även om jobben i detaljhandeln kommer att glesas ut i takt med att e-handeln tar fler andelar kommer ekonomin att fortsätta återhämta sig i takt med att vaccineringarna kommer igång. Därmed finns det skäl att anta att fler personer kommer att kunna betala sina skulder. Men för den enskilde är en överskuldsättning ett tillstånd som leder till stress och ohälsa. Därför krävs att många samhällsaktörer tar sitt ansvar. Vi på UC vill slå ett extra slag för vårt dagligt uppdaterade register över alla privatpersoner och deras låneskulder. Det är ett kraftfullt verktyg mot överskuldsättning. /Richard

Dags att skärpa marknadsföringen av konsumtionslån

Innan jul genomförde vi på UC en Sifoundersökning som visar att nio av tio svenskar är ganska eller mycket negativt inställda till reklam för lån utan säkerhet, så kallade konsumtionslån. Att människor är skeptiska till sådan reklam tycker jag personligen är bra då den här typen av lån i många fall bidrar till att människor drar på sig skulder de inte kan betala tillbaka. Konsumtionslån är nämligen en vanlig orsak till att människor blir överskuldsatta och de företag som ger ut sådana lån marknadsför sig oftast väldigt aggressivt. Det konsumentskydd vi har i dagens lagstiftning är inte är tillräckligt och bör ses över. Men vi tar det från början och jag ska förklara varför jag tycker detta. Vad är ett konsumtionslån? Ett konsumtionslån är ett lån utan säkerhet. Flera företag som erbjuder konsumtionslån har som affärsmodell att ta en så pass hög ränta att de går med vinst även om en stor del av låntagarna inte kan betala tillbaka. De räknar alltså innan med att många inte kan betala tillbaka, ändå godkänner de ett lån. De här lånen kallas för högkostnadskrediter och har en effektiv ränta som ofta uppgår till referensräntan plus 30 procentenheter. Aggressiv marknadsföring I den nya undersökningen som vi har genomfört med hjälp av KANTAR Sifo uppger 90 procent av svenskarna att de är negativt inställda till reklam för konsumtionslån. Bland Liberalernas väljare visar undersökningen att 100 procent är negativt inställda. Sverigedemokraterna är det parti som har minst andel väljare, 85 procent, som är negativt inställda till reklam för konsumtionslån. Dags för de politiska partierna att agera Jag tycker att de politiska partierna bör lyssna på sina väljare. Nu behöver konsumentkreditlagen skärpas så att det blir förbjudet att göra reklam för högkostnadskrediter genom sponsring av influencers. Det bör heller inte vara tillåtet att framställa kreditupplysningar som något som konsumenten bör undvika. Vi ser ofta hur aktörer bakom högkostnadskrediter marknadsför sig genom att använda terminologi som “Lån utan UC”. I februari 2020 föreslog Finansinspektionen att regeringen, i syfte att minska överskuldsättningen, ska tillsätta en utredning om möjligheten att skapa ett statligt kreditregister som ska innehålla information om svenskarnas alla skulder. Förslaget bereds nu på Regeringskansliet. Vår bedömning är att Finansinspektionens förslag missar målet och att det är helt andra åtgärder, bland annat kring reklam, som nu behövs. Vi hoppas på en utredning, men det är viktigt att den får ett brett mandat att föreslå olika åtgärder som kan minska överskuldsättningen. /Gabriella Om undersökningen Undersökningen från KANTAR Sifo genomfördes den 24 november – 3 december 2020 som en webbaserad undersökning. Sammanlagt 1 000 personer i åldrarna 18 till 79 år deltog i undersökningen. Frågan som ställdes löd: ”Ett konsumtionslån, även känt som blancolån eller privatlån, är ett lån utan säkerhet. De här lånen har ofta högre räntor än bolån, eftersom långivaren har sämre eller ingen säkerhet alls för lånet. Är du positivt eller negativt inställd till reklam för konsumtionslån?” 0,8 procent svarade ”Mycket positivt” 3,1 procent svarade ”Ganska positivt” 22,7 procent svarade ”Ganska negativt” 67,7 procent svarade ”Mycket negativt” 5,8 procent svarade ”Tveksam, vet ej”

Med fokus på hållbarhet

UC grundades med uppdraget att minska överskuldsättningen i samhället och vi har bidragit till en hållbar ekonomi i samhället i över ett sekel. Att minska överskuldsättningen är fortfarande en stor och viktig fråga för oss, men hållbarhet är så mycket mer. Enligt vår strategi så har vi valt att fokusera vårt arbete inom fyra olika områden inom hållbarhet. Hur hjälper vi våra kunder med hållbara tjänster? Vår verksamhet bygger på förtroende. Våra produkter och tjänster hjälper dagligen företag och konsumenter att agera mer ansvarsfullt i sina affärer och beslut. Och eftersom vi hanterar en enorm mängd data om både företag och konsumenter så är säkerhet och trygghet centralt i allt vi gör. Vi strävar efter att vara en förebild inom dessa områden. Hur arbetar vi med vår egen miljöpåverkan? Vi har ambitionen att minska vårt eget miljöavtryck varje år. När vi 2018 bildade det nordiska bolaget vi är i dag ökade först vårt resande för att träffa kollegorna i de andra nordiska länderna. Vi insåg dock snabbt att vi behövde dra ner på resorna och i stället investera i bra tekniska supportsystem för videomöten och konferenser. Vi har nu satt målet att minska flygningarna och resorna med 10 procent. Vi har också bestämt oss för att nå nollutsläpp till år 2023. Att minska vår miljöpåverkan inkluderar också hur hållbara våra kontor är när det gäller energi, återvinning och inköp. Hur arbetar vi med en hållbar arbetsplats? Sedan 2018 har vi ett nära samarbete med “Great Place to Work” som hjälper oss att utveckla vår arbetsplatskultur, både så att vi blir lönsamma och medarbetarna mår bra. Resultatet från vår senaste undersökning med dem visade att vår största styrka är att vi har en vänskaplig stämning där man respekterar varandra. Vi har verkligen kul på jobbet och vi har en grupp frivilliga anställda som regelbundet skapar aktiviteter för att våra anställda ska må bra. Mångfald är en annan sak som vi värdesätter högt. Därför har vi en policy som säkerställer mångfald i rekrytering och marknadsföring. De kommande åren har vi ambitionen att stärka vår kompetens genom att anställa fler kvinnor, särskilt inom IT och produktutveckling. Kvalitet, kompetens och en inställning av kontinuerligt lärande är också viktigt för oss och något vi pratar mycket om. Dessutom utbildar vi våra anställda regelbundet inom olika ämnen, exempelvis inom GDPR och om den svenska kreditinformationslagen KUL. Hur bidrar vi till en mer hållbar ekonomi i samhället? Våra tjänster påverkar nästan alla. Därför måste vi också ta ett mycket stort ansvar. Möjligheten att få tillgång till korrekt, relevant och uppdaterad information är avgörande för människor och företag och också för att samhället ska kunna fatta intelligenta och tillförlitliga beslut. Allt detta är också en viktig del av ett väl fungerande samhälle i stort. Frågor om personlig ekonomi för unga vuxna är en annan viktig och omtalad fråga i Sverige och i Norden. För att bidra till en hållbar samhällsutveckling inom det här området och minska överskuldsättningen i samhället, så utbildar vi unga människor att bli mer medvetna om sin personliga ekonomi. Vi informerar, bjuder på kunskap och lärdomar i hur man kan undvika att hamna i ekonomiska problem och försöker vägleda dem så att de kan växa upp och forma vårt framtida samhälle. Vårt egna projekt för unga vuxna kallar vi The Bill och det är något vi gör i samarbete med Fryshuset och Gimi. Läs gärna mer on The Bill här. Här kan du läsa mer om vårt hållbarhetsarbete inom UC och Eneneto Group. /Emma

Hur gick det för våra företag under pandemiåret 2020?

Det nya året är här och för många var det efterlängtat att få stänga dörren till 2020 och blicka framåt till ett nytt förhoppningsvis annorlunda år. Vi på UC har varje månad sammanställt konkursläget och det har varit ett turbulent år. Från en minst sagt dramatisk ökning av konkurserna i våras till en mer stabil utveckling under hösten. I mars när Coronapandemin nådde Sverige så ökade konkurserna kraftigt, inom hotell och restaurang med så mycket som 123 procent jämfört med samma månad föregående år. Även inom transportsektorn ökade konkurserna med 105 procent. Sedan dess har det lugnat ned sig något men det är flera branscher som under året har haft det tufft och fortsatt lider av pandemins effekter. När vi summerar företagskonkurserna i landet för 2020 går det att konstatera att den konkursvåg som inledningsvis spådde kunna lamslå svensk företagsamhet i stort sett har uteblivit. Antal konkurser totalt sett under 2020 har varken ökat eller minskat jämfört med i fjol, och den procentuella förändringen landar därför på 0 procent. Den stora konkurslavinen uteblev Under året har många företag i utsatta branscher kört på fälgarna men ändå överlevt. Konkurserna ökade i våras, men sedan sjönk konkursnivåerna ordentligt. Det var framför allt företag med mycket svag lönsamhet som fick stryka på foten. De branscher som drabbades hårt av pandemin står trots allt för en mycket liten del av Sveriges ekonomi och vi såg inte den breda djupa lågkonjunkturen som många befarade i våras. Under sommaren och hösten skrevs tillväxtprognoserna upp från de oerhört låga prognoserna som kom under våren. Det var en överraskande kraft i återhämtningen under sommaren och under hösten. Exempel på branscher som drabbades mycket hårt är resebranschen, kultursektorn, detaljhandeln och hotell- och restaurangbranschen. De massiva stödpaketen från staten har också hjälpt många företag att överleva. Den andra vågen av smittspridning vi ser nu påverkar återhämtningen i det sista kvartalet. Kommer vaccineringen igång enligt myndigheternas planer tror jag att vi kan se en fortsatt återhämtning under andra kvartalet 2021. Vissa branscher hårt ansatta Även om den stora konkursvågen uteblev så har pandemin dock haft stor påverkan på vissa mer utsatta branscher. De stora förlorarna är hotell- och restaurang, kultursektorn och detaljhandel med kläder. Under 2020 var hotell- och restaurangbranschen den mest konkursutsatta branschen med en ökning på 35 procent. Med de nya restriktionerna med alkoholserveringsförbud efter klockan åtta kommer vi att se allt fler igenbommade restauranger och jag tror att konkurserna kommer att öka dramatiskt under 2021. Branschen fick en viss lättnad i somras med uteserveringar och att fler gick ut på krogen. Den lättnaden är nu helt borta. Dessutom släpar stödpaketens utbetalningar efter och företagen har det svårt med likviditeten. Företag används av bedragare En annan negativ konsekvens av kristider är att bedragare försöker utnyttja situationen. 2020 var inget undantag och vår statistik visar att hälften av alla företag i konkurs inom byggindustrin misstänks vara oseriöst. Byggsektorn har klarat sig bra. Det är ungefär lika många byggföretag som gick i konkurs under 2020 som under 2019. När många jobbade hemma under 2020 passade många på att göra om- och tillbyggnader vilket gynnade de små byggföretagen. Dock visar ny statistik från oss att av de byggföretag som faktiskt gick i konkurs kan hela 50 procent betecknas vara oseriösa, det vill säga har brister i företaget vad gäller skatter och registreringar. Det är fortfarande för lätt att fuska och använda aktiebolag som brottsverktyg och det problemet har knappast minskat under pandemin. Tvärtom finns det risk för att oseriösa aktörer använder sig av stödpaketen för att berika sig själva. E-handelsföretagen går starkt En faktor vi har sett löpande under året är att de företag som snabbt kunde ställa om och erbjuda tjänster och varor digitalt och via e-handel inte har drabbats lika hårt. Kan du som företagare erbjuda e-handel i kombination med områden som visar på en stark tillväxt ser 2021 ljust ut. E-handeln ligger på historiskt höga nivåer på grund av pandemin. Förlorarna blir de handlare med ett brett och grunt sortiment utan e-handel. Bygghandel och dagligvaruhandeln har klarat sig bra och många erbjuder just e-handel. Hem och trädgårdshandlare har fått ett uppsving. Det beror på att de allra flesta har fått behålla jobbet och kunnat spendera mer pengar på boendet när nöjesindustrin ligger nere. Det ska bli intressant att följa utvecklingen under 2021, låt oss hoppas att det värsta är bakom oss och att vi kan se fram emot ett år med minskad smittspridning och ett företagsklimat som återhämtar sig när vi alla förhoppningsvis så småningom kan återgå till en mer normal tillvaro. /Richard

Tack för i år - en summering av 2020

För ganska exakt ett år sedan skrev jag 2019 års sista blogginlägg. Då var det mycket fokus på GDPR, nya tekniker och artificiell intelligens. Och jag visste väldigt lite om vad som skulle komma. Ett år senare har vi en ny verklighet att förhålla oss till, många har tvingats hantera personliga tragedier och andra har fått drömmar och verksamheter kullkastade, vilket sätter sina spår hos oss alla. Det vi på UC har fokuserat på med tanke på pandemin, har varit och är att säkerställa att vår verksamhet fungerar inom alla områden, och inte minst säkerheten för vår personal. När jag ser tillbaka på 2020 är jag stolt över hur vi hanterat situationen. Vår verksamhet har fungerat helt utan störningar och vi har inte haft några sjukdomsfall som är relaterade till våra arbetsplatser. En bidragande orsak är att vi redan hade pandemi som en del i vår kontinuitetsplanering, vilket gjorde att vi när viruset började spridas kunde agera snabbt genom att exempelvis införa distansarbete. Vi har under året hela tiden fått anpassa oss efter hur pandemin har utvecklats, och vi gör det fortfarande. Men att vara förberedda har varit en trygghet. Pandemin och kreditgivning Jag har under året diskuterat med många kollegor, både i Norden och i Europa, och mötts av en rad förslag från myndigheter och andra organisationer kring hur man ska hantera nya lån eller obetalda skulder. Allt ifrån till att sätta tak för räntor till att man ska vara mer generös med kreditgivningen eller inte driva in fordringar lika snabbt som tidigare. De flesta förslag har ett gott syfte, men faran är uppenbar – att det riskerar att leda till en ökad överskuldsättning om man inte fortsätter att hantera krediter på ett långsiktigt ansvarsfullt sätt. Överskuldsättning och UC Vi har under året även sett en debatt kring överskuldsättning i Sverige. Det finns intressenter som påstår att det är brist på tillförlitlig kreditinformation som gör att överskuldsättningen ökar i vissa grupper, vilket är en direkt felaktig slutsats. Vi på UC har undersökt flera olika kategorier av kreditgivare (exempelvis banker och konsumentkreditinstitut) som har tillgång till exakt samma kreditupplysningsinformation och kan konstatera att utfallet avseende ärenden som hamnar hos Kronofogden skiljer sig väsentligt. Följaktligen handlar det inte om informationstillgången utan helt andra faktorer. Vi är övertygade om att det är motiverat att genomföra ett antal åtgärder för att minska risken för överskuldsättning och vi har valt att föreslå fem åtgärder som vi tror skulle göra en verklig skillnad. Är du intresserad att veta mer om dem kan du läsa våra förslag här. Kreditupplysningsinformation Vi har även under året fortsatt att utveckla vår verksamhet. Exempelvis kan vi visa CSN-lån i våra upplysningar och vi har även 100 procent av alla bostadslån i vårt register över beviljade och utnyttjade krediter. Siffran för övriga lån till privatpersoner är 98 procent, och fler och fler uppdateras i realtid. Vi har även förbättrat våra tjänster avseende internationell information, verklig huvudman, information för att förebygga bedrägerier, bostadsöverlåtelser och tjänster direkt för konsumenter, men även affärsinformation om företag via vår nordiska plattform där information från våra bolag Proff och Allabolag finns samlat. Ett Gott Nytt År Jag hoppas att ni alla får ett riktigt fint slut på året och låt oss hoppas att vi får det ”nya normala” på plats så fort som möjligt under 2021 så att vi inte bara behöver mötas digitalt. Till dess ta hand om er, era nära och kära (på distans om så krävs) så ses vi 2021. / Åke

Handla säkert i jul

Julen närmar sig och i år är det ännu fler som väljer att handla sina julklappar online. Då är det extra viktigt att tänka på säkerheten, speciellt då det är många som kanske är ovana online-shoppare som nu handlar julklappar på internet. Jag tänkte i det här blogginlägget ge mina bästa råd kring hur du handlar säkert och skyddar dig mot bedrägerier. Och även repetera några av våra tips och råd kopplat till det. Handla från säkra och etablerade hemsidor - Välj krypterade hemsidor där informationen inte är läsbar för tredje part. Du kontrollerar detta genom att se efter så att webbsidans adress börjar med https och inte bara http. Många webbläsare markerar även detta med ett hänglås i adressfältet. Kolla upp företaget - Om det är första gången du ska handla från en viss webbsida, sök information om bolaget på förslagsvis allabolag.se eller via recensioner. Var rädd om dina uppgifter - Var försiktig med på vilka webbplatser och till vem du lämnar ut känsliga uppgifter såsom ditt personnummer och bankkortsnummer. Finns alternativet att betala via något av de stora fakturaföretagen så ger det dig som köpare större trygghet än om du lämnar ut ditt bankkortsnummer direkt till en e-handlare som du inte vet speciellt mycket om. Var försiktig med länkar och bilagor i e-postmeddelanden - I dessa tider ökar bedrägerier via e-post och bedragarna försöker få oss att lämna ifrån oss känsliga uppgifter eller komma in i våra datorer genom att få oss att klicka på länkar eller öppna bilagor. Mitt råd är att inte klicka på länkar i okända e-postmeddelanden framförallt om de är från en avsändare du inte känner igen eller för varor du inte har beställt. Länkarna kan innehålla skadliga filer som laddar ner virusprogram på din dator för att till exempel fånga upp känslig information såsom lösenord. Håll koll på din egen kreditupplysning med tjänsten UC ID-Skydd - Du får då sms eller e-post när någon uppgift i din kreditupplysning ändras. Det betyder att du snabbt kan agera om någon exempelvis försöker ta ett lån eller handla på kredit i ditt namn. Tjänsten varnar också om någon försöker ändra din folkbokföringsadress, vilket är ett vanligt första steg i en ID-kapning. Skulle du bli drabbad av ID-kapning hjälper vi på UC dig att komma till rätta med problemen. I UC ID-Skydd ingår också en försäkring som skyddar dig mot ekonomisk förlust i samband med en ID-kapning. Läs mer om UC ID-Skydd här. Om du ändå drabbas av bedrägerier Om du skulle bli drabbad av ett bedrägeri eller identitetsstöld så kom ihåg att polisanmäla händelsen direkt. Du kan även spärra din kreditupplysning hos oss på UC. Spärren innebär att det inte längre går att ta en kreditupplysning på ditt personnummer och försvårar på så sätt fortsatta bedrägerier. /Cecilia

Jag skulle vilja ha en AI, tack

Visste du att det danska språket är så svårt att inte ens danskarna själva förstår varandra? De låtsas faktiskt bara förstå, för att upprätthålla den gemytliga stämningen. Ibland slänger de iväg något ord som en chansning och får ett nervöst nickande till svar. Om detta låter främmande för dig så kanske du inte har sett den här fantastiska sketchen, som egentligen är gjord av narrande norrmän. Jag tycker att bilden som målas upp påminner om många samtal om hajpad teknologi. Känner du igen dig? Chefen: ”Jag tycker att vi borde jobba mer med AI.”Du: ”Ah, AI... Ja, självklart!” Ingen vill visa sig okunnig och ingen vill vara den där jobbiga personen som börjar ifrågasätta när man har ett trevligt, positivt och framåtblickande samtal. Men det finns ingen anledning till att just denna teknik ska vara höljd i dunkel. Prediktionssystem Ordet AI dyker ofta upp när man pratar om prediktionssystem som tränas på stora datamängder och därmed kan utföra väldigt specifika uppgifter med hög precision. Ofta pratar man om maskininlärning (machine learning) på samma sätt. Prediktionssystem kommer i olika varianter med flera nivåer av komplexitet. En enkel typ skulle kunna förutsäga vädret på julafton genom att använda medelvärdet i temperatur och nederbörd för just den dagen de senaste tio åren. Vore det ett bra system? Det beror förstås helt på vad vi ska använda det till. Det duger utmärkt för att planera vilka kläder som kan stuvas ned i källaren inför december, men det hjälper inte för att veta om jag behöver ett paraply på min julpromenad. När vi talar om mer komplexa prediktionssystem (där vanliga metoder är neurala nätverk och skogar av beslutsträd) är det egentligen samma fråga vi bör ställa: Vilken komplexitet behövs i det här fallet? Mer komplexitet ger fler komplikationer, så det finns alltid avvägningar att göra. Möjligheter och begränsningar När du har ställt din samtalspartner alla tuffa frågor om avvägningar mellan precision, komplexitet, förståelse, kostnad och tid till realisering, kanske hen slappnar av och tror att du är färdig. Då styr du in samtalet på nästa område som behöver klarhet: Data. Vilken data används i utvecklingen, har du juridiskt stöd för eventuell behandling av personuppgifter och är du helt säker på att ditt testdata är representativt för den verkliga miljön där systemet ska användas? Finns det risker för att systemet oavsiktligt har blivit diskriminerande? Det är inte alltid lätta frågor, men de måste diskuteras för att få en klar bild av både möjligheter och begränsningar om ni ska kunna fatta kloka beslut tillsammans. Jag skulle vilja ha det lite mindre trevligt, tack Det är allas vårt ansvar att hålla en hög nivå på våra samtal. När du talar, se till att den som lyssnar förstår vad du säger. Det låter kanske självklart, men det ställer faktiskt höga krav på dig! Använd ord som ni har en gemensam förståelse kring. När du lyssnar, fråga tills du förstår och låt ingen komma undan med diffusa begrepp. Var den där jobbiga personen som stör i hygget, det tjänar vi alla på! /Olle

En spaning från årets digitala The Sales conference

Häromdagen gick The Sales conference av stapeln, i år på ett lite annorlunda sätt än tidigare och eventet var helt och hållet digitalt. Syftet med dagen var dock oförändrat, det vill säga att inspirera och ge tips om nya trender, innovation, hur man kan arbeta mer datadrivet med marknadsföring, ge starka kundupplevelser och ha hållbarhetsfokus till beslutsfattare inom sälj- och marknadsföring. Och mer därtill. I rådande tider under pågående pandemi har även detta event precis som många andra fått ställa om till den digitala kanalen vilket öppnade upp möjligheten för hela 6500 tittare att delta i mer än 70 länder. Vi på UC har under flera års tid medverkat på olika sätt i detta event; både som talare, som jurymedlem för priser som delats ut och med egen monter. The Sales conference är en intressant och självklar mötesplats för oss kopplat till vårt erbjudande inom marknadsinformationstjänsterdär vi får inspireras av intressanta talare och höra vilka trender branschen ser som centrala att fokusera på för nästkommande år. Så givetvis var vi många som tog möjligheten att titta digitalt i år men vi medverkade även som partner genom att tillhandahålla kvalitativ data och analys av data precis som vi brukar göra varje år. The Sales Awards Dessutom erbjöds vi den spännande möjligheten, genom min kollega Victoria Preger, att få sitta med i juryn i The Sales Awards. Här uppmärksammas och belönas varje år organisationer och individer som är goda förebilder och ambassadörer för hur ett modernt arbete med sälj och marknadsförings bedrivs idag. Riktigt roligt att få vara med och påverka och en tuff konkurrens bland de nominerade var det minsann! What's your problem? Talarna under dagen var många. För att välja ut några som stack ut så tycker jag Stefan Hyttfors som med sin öppningsfras ”What´s your problem?” fick mig att vilja höra mer om svaret på den frågan. För just det svaret är egentligen vad vi alla vill veta om våra kunder, svaret på den frågan ger oss en möjlighet att se in i framtiden och vem vill inte kunna göra det? Hos oss på UC har vi stort fokus på alltid vilja lära oss mer om våra kunders kärnproblem. Det gör det lättare att hjälpa till med att förutspå framtiden för våra kunder genom exempelvis våra prediktiva modeller och score produkter. Hållbarhet och innovation Märta Rehnberg är bekant sedan tidigare då hon har varit talare på vår egen UC-dag och man kan inte annat än fängslas av hennes engagemang och starka drivkraft inom ämnen som hållbarhet, miljö och innovation. Våga experimentera Det var också spännande att uppleva energin som Anssi Rantanen delade med dig av när han berättade om sin erfarenhet från Google och Growth Tribe Academy. Han pratade även om att analysera snabbväxande företag och hur han lär ut strategier för det till andra. En take away från hans föreläsning som jag tog med mig är: ”Våga experimentera för att lära dig mer och på så vis växer du snabbare!” Min favorit breakout session från dagen var Emma Storbacka från Avaus som så generöst delade med sig av smarta tips för att lyckas bli ett både datadrivet och automatiserat företag som skapar mer intäkter. Hoppas vi ses IRL nästa år! Trots att jag saknade pulsen och den direkta kontakten med människor som ett fysiskt event erbjuder så måste jag säga att det bjöds på en riktigt givande dag full av inspiration, men på ett lite annorlunda sätt detta år. Men nästa år, då håller jag tummarna för IRL! /Emma