Var tredje skuldsatt har inte tagit lån

Pressmeddelande mar 16, 2021 08:45

Ungefär var tredje person i Kronofogdens skuldregister, motsvarande mellan 130 000 och 140 000 svenskar, har inte hamnat där på grund av traditionella räntebärande lån. Deras skuldsättning beror i stället på obetalda skatter, avgifter och räkningar. Det framgår av ny statistik från UC.

Ungefär 400 000 svenskar finns i Kronofogdens skuldregister. Den nya statistiken från UC bygger på en jämförelse mellan skulder hos Kronofogden och skulder i UC:s eget kreditregister, samt en genomgång av betalningsförelägganden.

Resultatet visar att minst 30,7 procent av personerna i Kronofogdens skuldregister har hamnat där på grund av obetalda skatter, avgifter och räkningar. Det kan handla om barnomsorg, vårdavgifter, trafikförsäkring, telekom och a-kassa.

För att minska överskuldsättningen måste vi förstå dess orsaker. Nu vet vi att väldigt många människor inte hamnar i skuld för att de har tagit lån, utan på grund av obetalda räkningar. Det kan förhoppningsvis leda till mer effektiva politiska åtgärder, säger Gabriella Göransson, kreditinformationschef på UC.

Finansinspektionen släppte den 24 februari sin Konsumentskyddsrapport 2021. Myndigheten föreslår där att regeringen ska tillsätta en utredning kring hur information om hushållens alla skulder kan samlas och göras tillgänglig för långivare vid kreditprövning.

UC har ett eget kreditregister, som har 100 procent täckning av säkrade lån och ungefär 98 procent täckning av osäkrade lån. Den nya statistiken visar nu att mellan 2,5 och 7,6 procent hamnar i Kronofogdens register på grund av räntebärande lån utan att de finns med i UC:s register.

UC:s register är inte heltäckande, men närapå. Överskuldsättningen kommer inte lösas av att centralt samla information om skulder. Vad som krävs är i stället en statlig utredning med ett brett mandat att föreslå effektiva politiska lösningar, säger Gabriella Göransson.

I sin rapport föreslår Finansinspektionen även att en eventuell statlig utredning ska ta ställning till om vissa inkassoskulder ska ingå i den sammanställning av skulder som myndigheten förespråkar.

Förslaget om att långivare ska kunna ta del av information om inkassoskulder är bra, eftersom det skulle höja kvaliteten på kreditprövningarna. Många av de människor som har blivit skuldsatta av annat än räntebärande lån skulle då kunna fångas upp, säger Gabriella Göransson.

Om statistiken
UC:s beräkningar bygger på en jämförelse mellan personer med skuldsaldo hos Kronofogden och personer med skulder i UC:s eget kreditregister samt en genomgång av betalningsförelägganden.

  • Av de personer som inte hade skuldsaldo hos Kronofogden vid ingången av 2020 men som fick det någon gång under 2020 fanns 38,3 procent inte i UC:s register.
  • De 61,7 procent som finns i UC:s kreditregister har per definition räntebärande lån.
  • En genomgång av betalningsförelägganden (under sexmånadersperioden före uppkomsten av skuldsaldot hos Kronofogden) visar att av de 38,3 procent som inte fanns i UC:s kreditregister fick 6,4-19,8 procent ett betalningsföreläggande från ett kreditinstitut.
  • Det innebar att av de 38,3 procent som inte fanns i UC:s register fick mellan 2,5 (38,3*6,4%=2,5%) och 7,6 (38,3*19,8%=7,6%) procent skuldsaldot hos Kronofogden på grund av ett räntebärande lån.
  • Det innebär vidare att av de personer som fick ett skuldsaldo hos Kronofogden under 2020 men som inte hade det tidigare fick mellan 30,7 (100-61,7-7,6=30,7) och 35,8 (100-61,7-2,5=35,8) procent skuldsaldot på grund av obetalda skatter, avgifter och räkningar.