Skuldutredning behöver stoppa aggressiva affärsmodeller

2021-11-23

I dag är det lönsamt för vissa kreditgivare att ge lån även till personer som har stor risk att inte kunna betala tillbaka. Nu efterlyser affärs- och kreditinformationsföretaget UC att regeringens  utredning om att minska överskuldsättningen i samhället fokuserar på åtgärder som sätter stopp för vissa kreditgivares aggressiva affärsmodeller.

Den 3 november 2021 fattade regeringen beslut om att tillsätta en utredning som ska ta fram förslag som kan minska riskfylld kreditgivning och motverka överskuldsättning hos konsumenter. Utredningen ska ledas av Kathrin Flossing, ordförande i Försvarsunderrättelsedomstolen och före detta riksdagsdirektör. Utredaren ska lämna sina förslag till regeringen senast den 3 maj 2023.

– UC välkomnar regeringens initiativ. Vi ser varje dag exempel på hur vissa ansvarslösa kreditgivare ger lån till personer som har hög risk att inte kunna betala tillbaka, med konsekvensen att låntagaren hamnar i svår skuldsättning. Det är hög tid att sätta stopp för detta, säger Gabriella Göransson, tf vd på UC.

Konsumtionslån bidrar till överskuldsättning

Kronofogdens statistik visar att det finns omkring 400 000 skuldsatta personer i Sverige som inte har lyckats betala av sina lån. Bara det senaste året har deras sammanlagda skuldbelopp ökat med cirka 6 procent till över 87 miljarder kronor.

En starkt bidragande orsak till att människor blir överskuldsatta är konsumtionslån, det vill säga lån som människor tar för att konsumera och som ofta saknar säkerhet. Dessa lån har generellt högre räntor, ibland upp till 40 procent. Enligt Konsumentverket får nästan tio procent av de som tar ett nytt konsumtionslån betalningsproblem inom fem månader.

Vissa konsumentkreditinstitut tar hög ränta

De aktörer som ger konsumtionslån kallas enligt Finansinspektionens kategorisering för konsumentkreditinstitut.

– Vissa konsumentkreditinstitut har affärsmodeller som bygger på ett osunt högt risktagande. De tar så hög ränta att de går med vinst även om ett stort antal av låntagarna inte kan betala tillbaka. Därför ger de också lån till personer som egentligen inte bör få lån, säger Gabriella Göransson.

Konsumentverket har nyligen bett 32 konsumentkreditinstitut att rapportera in uppgifter om aktuella räntespann, varav 18 institut svarade. Elva institut uppger att de ger lån med en effektiv ränta över 30 procent. Resterande sju institut tillämpar räntor i spannet 9,95–29,84 procent.

En genomgång av konsumentkreditinstitutens årsredovisningar för år 2019 och 2020 visar också att vissa institut har kreditförluster på upp till 30 procent, vilket innebär att nästan en tredjedel av de utlånade beloppen inte har betalats tillbaka enligt plan.

– Statistiken talar för sig själv. Det är uppenbart att vissa konsumentkreditinstitut har aggressiva affärsmodeller som bygger på att många av deras låntagare hamnar hos Kronofogden. Deras höga risktagande innebär stora samhällskostnader och är direkt oansvarigt gentemot de personer som inte kan betala tillbaka, säger Gabriella Göransson.

Absolut preskriptionstid och ändrad avräkningsordning kan hjälpa

UC anser att regeringen, om vi ska lyckas minska överskuldsättningen i samhället, måste fatta beslut om effektiva politiska åtgärder som gör det mindre lönsamt för långivare att ge lån till personer som har hög risk att inte kunna betala tillbaka.

En möjlighet är att införa en absolut preskriptionstid på konsumtionslån. Konsumtionslån i Sverige kan i dag förlängas hur många gånger som helst. Det kan jämföras med Finland, som har en absolut preskriptionstid för konsumtionslån på 15 år.

– I Sverige finns ungefär 90 000 personer som har funnits i Kronofogdens register i över 20 år. De har i nuläget små möjligheter att någonsin bli skuldfria. Om Sverige inför en absolut preskriptionstid för konsumtionslån på 15 år skulle dessa personer bli skuldfria och ränteinbetalningarna till långivarna skulle upphöra, säger Gabriella Göransson.

UC vill också gärna se omvända avräkningsregler för de skuldsatta som hamnar hos Kronofogden. Enligt dagens avräkningsregler räknas inbetalningar av skulder till Kronofogden först av mot räntor och avgifter och därefter mot själva skuldbeloppet.

– Med omvända avräkningsregler skulle skulden minska betydligt fortare och därmed skulle också långivarens ränteintäkter minska, säger Gabriella Göransson

Konsumentverket har gjort ett räkneexempel som enligt UC illustrerar behovet av en omvänd avräkningsordning. Om skulden är på 800 000 kronor och om konsumenten i en skuldsanering betalar av 16 000 kronor per månad så skulle konsumenten med en omvänd avräkningsordning vara skuldfri efter fem år. Med dagens regler skulle samma månadsbelopp på 16 000 kronor redan vid en effektiv ränta på 24 procent enbart täcka räntor och avgifter. Skuldbeloppet skulle därför efter fem år inte ha minskat alls, trots att konsumenten har betalat hela 800 000 kronor.

Utredning bör fokusera på affärsmodeller

– Vad som behövs är flera olika åtgärder som bidrar till att minska ränteintäkterna för de långivare som har de mest aggressiva affärsmodellerna, säger Gabriella Göransson.

De två åtgärder som UC lyfter fram innebär båda att ränteintäkterna till långivaren begränsas. UC menar att det då blir mindre attraktivt att ge konsumtionslån till personer som har stor risk att inte kunna betala tillbaka och att företagen då skulle tvingas att se över sina affärsmodeller.

– Jag hoppas verkligen att regeringens utredare Kathrin Flossing föreslår åtgärder som gör det mindre attraktivt för långivare att ge konsumtionslån till personer som har stor risk att hamna i överskuldsättning, säger Gabriella Göransson.