Rättsfallet ska sända en signal till företagen

Slarviga kreditprövningar kan ge dryga böter.

H&M:s bristfälliga kreditprövningar har resulterat i en varning från Konsumentverket och miljonböter. Det är en viktig signal till företag om att kraven vid kreditgivning har ökat. Vad gjorde H&M för fel och hur undviker du att samma sak händer ditt företag?

För ett par år sedan inledde Konsumentverket en granskning av hur konsumentkreditlagen (KkrL) efterlevs i företag som står under deras tillsyn. Syftet är att motverka överskuldsättningen i samhället genom att säkerställa att företag gör ordentliga kreditprövningar när de beviljar konsumentkrediter.

I december 2014 varnades H&M av Konsumentverket för brister i sin kreditprövning och fick en bot på åtta miljoner. H&M överklagade till förvaltningsrätten och i januari 2016 kom domen; varningen står kvar men boten sänks till sex miljoner.

Vad brast i H&M:s kreditprövning?

HM:s kreditgivning var baserad på intern data tillsammans med uppgifter som taxerad inkomst, betalningsanmärkningar och en score för att förutse betalningsproblem. Den modellen har lett till låga kreditförluster, men det är inte nog för Konsumentverket som utgår från enskilda konsumenter och därför kräver aktuella uppgifter direkt från sökande. Det som brast i H&M:s kreditprövning var således att de inte tog in tillräckliga uppgifter för att kunna bedöma om den enskilda konsumenten klarar av att betala tillbaka.

En fullgod kreditprövning

En kreditupplysning är nödvändig för en fullgod kreditprövning, men den måste tittas på i kombination med uppgifter som hämtas från konsumenten själv. Inkomstuppgifterna i en kreditupplysning är baserat på taxerad inkomst, inte den aktuella. I bästa fall rör det sig om sex månader gamla uppgifter, i värsta fall om 20 månader gamla uppgifter.

För att det ska klassas som en fullgod kreditprövning måste det finnas uppgifter om aktuell inkomst, utgifter (mat, mobiltelefon, boendekostnad, el m.m.) och skulder (avbetalningar på krediter, blancolån med mera). Utan dessa uppgifter kan man helt enkelt inte bedöma konsumentens förmåga att betala tillbaka skulden. Beräkningen av återbetalningsförmågan ska ske oavsett kreditbeloppets storlek. Konsumentverket har varit väldigt tydlig – storleken på kredit är oväsentlig. Alla krediter ska hanteras på det här sättet.

Finansiella aktörer – nästa att granskas?

Vad gäller då för de aktörer som bedömer konsumentkrediter och står under Finansinspektionens tillsyn? Grundkravet enligt KkrL står kvar, en återbetalingsprövning ska göras även för banker och kreditmarknadsbolag.

Kan det här kan vara en fingervisning om vad som komma skall, även för dem som står under FI:s tillsyn? Det är möjligt att det kan vara ett första steg på vägen till skärpta kreditkontroller även för finansiella aktörer. Tillhör du ett av dessa kreditinstitut som lämnar krediter till konsumenter finns således goda skäl att säkerställa att er kreditgivning följer de krav som konsumentkreditlagen ställer.

Läs mer om hur du kan fatta säkra beslut

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få nyheter och tips inom affärs- och kreditinformationens värld.