Rickard Andersson

Seniorkonsult

Rickard tillhör UCs konsultteam där han hjälper kunder med att optimera livstidsvärdet på sina kunder och kundstockar. Hans favorituttryck är ”Den dagen du slutar vilja utvecklas – den dagen slutar du att vara bra”. Privat är han tvåbarnspappa med djupt engagemang i barnens idrott, men även aktiv hockeyspelare själv.

Några intryck från Bank Summit 2017

Bank Summit som gick av stapeln för ett par veckor sedan gav en hel del intressanta inputs som jag tror och hoppas att många tar till sig. Jag kommer att fokusera på Ekosystem som är i ropet nu. För just Ekosystem är något som är en väldigt tydlig trend. Man kan se det på olika sätt. Antingen hur man ser möjligheter att utveckla lösningarna runt sin egen kundstock tillsammans med potentiella partners (exempelvis Fintech företag som lyfts in som partners via uppköp eller samarbeten) för att på bästa sätt supportera sina kunder med aktuella lösningar. Alternativet är att man skapar egna Ekosystem när lösningarna inte finns på plats sedan tidigare. Genom detta Ekosystem blir man inte bara extremt viktig för sina kunder, i de fall jag kommer lyfta så har man de facto tagit en position i bank och finansvärlden på ett sätt vi inte sett tidigare. De exempel som jag väljer att lyfta fram är dels amerikanska Uber, men även vårt svenska iZettle som jag tycker är ett superspännande och nytänkande team. Jag börjar utblicken med Uber som med sitt nytänkande ju faktiska skapat en helt ny bransch. På samma sätt som man ”distruptat” hela taxivärlden genom sin tekniska lösning så har man för att kunna fortsätta sin utveckling skapat ett helt ekosystem runt sig. Det började med att skapa möjlighet för Uberförarna att kunna finansiera sina bilar på ett bra sätt. Genom att lösa detta förenklade man skapandet av nya Uberförare. Med bilarna kom ett behov runt försäkring av bilarna – givetvis löser man även det. En av de stora utmaningarna för uberförarna var att många faktiskt saknade just bankkontakt, bankkonton. Genom att skapa en egen banklösning kunde man lösa kontofrågan, med kontofrågan löst så kunde man lösa bilfinansieringen och försäkringsfrågan. Uber hade helt enkelt skapat ett helt Ekosystem runt sig som skapade förutsättningar för att skapa nya Uberförare. En annan aktör men med svenska rötter som i mina ögon skapat ett eget ekosystem runt sig – detta för att möjliggöra business på ett helt nytt sätt är iZettle. Med sin iZettle Advanced har man med hjälp av ny teknik, dvs. sin plattform och därigenom digitaliseringen skapat möjligheter till enkla ”företagslån”. iZettles kan med hjälp av prediktiv analys baserad på kundernas data skapa förutsättningar att finansiera företagen. Detta genom förskott på framtida korttransaktionsintäkter. Risken minimeras via kundens delning av sitt realtidsdata, vilket skapar en helt ny typ av affärsmodell med en balanserad risk. Helt plötsligt är ju iZettle en verklig finansaktör – superspännande! Just denna typ av spännande nytänkt kring hur man kan vidga sin affär inom ramen för sin existerande kundstock, skapa sitt eget ekosystem tror jag att det kommer att vara ett stort fokus på kommande år. En annan aktör som börjat röra på sig är Tink som i förra veckan lanserade möjligheten för konsumenterna att via appen byta bank. Den 17/2 presenterades lösningen som innebär att man å ena sidan blir en verklig ”Broker” som faktisk kan börja flytta kunder och kundstockar med hjälp av sin egen plattform. Superspännande! Detta är samtidigt ett exempel på hur en storbank tar sig an en Fintech spelare genom att dels investera och samtidigt låta aktören komma in i deras eget ekosystem. Detta handlar om SEB som för något år sedan investerade i Tink och blev en av storägarna. Genom förra veckans presentation står det också klart att SEB inför Tinks teknik direkt i sin egen app. Den tekniska utvecklingen just nu är enorm och det kommer aldrig mer gå så här långsamt igen!

IFRS9 händer nu och det börjar bli ont om tid!

2017 kommer att vara ett spännande år på många sätt kopplat till en rad lagstiftningsförändringar som kommer att vara i fokus! IFRS9, PSD2 är några som ganska snart kommer vara verklighet – är vi redo? Idag fokuserar jag på IFRS9. IFRS9 – 1 januari 2018 från den dagen gäller lagstiftningen – det är bråttom nu! 1 januari 2018 – från det datumet gäller IFRS9 som lagstiftning. En lagstiftning som rör redovisning av finansiella instrument och ersätter IAS39. Vad har detta med kreditregelverken att göra? Mycket skulle jag säga. Allt hänger samman – det lagstiftaren vill justera är den allt för optimistiska redovisningen av risker som gällt tidigare och som tidigare krasch inom inte minst Lehman Brothers pekade på. Även händelserna i länder som Portugal, Grekland, Italien är saker som i allra högsta grad påskyndat detta. Genom att tighta till reserveringen av förluster kopplat till skötsel internt och eller externt så får vi en väsentligt vassare reservering. Detta ställer nya krav på finansiella aktörer som behöver kunna estimera risken på hela sin kreditstock både vid kreditgivningstillfället så väl som löpande under kreditens livslängd. Det handlar om både kreditmodeller och rapportverktyg IFRS9 ställer krav på att de kreditmodeller man har ger ett livslångt perspektiv på förväntade förluster att jämföra med det 12 månaders perspektiv som Baselregelverken krävde. Utöver detta ställer IFRS9 krav på att ha med ett par alternativa makroekonomiska scenarios, bedömningarna är att minst två stycken scenarios kommer att krävas. Tre olika faser: Alla konton kommer att behöva klassificeras utifrån tre olika faser: Väl presterande lån, Underpresterande lån (ex 30 dagar sen), samt nödlidande lån (ex 90 dagar sen) Klassificeringen avgör huruvida nedskrivningar ska baseras på en tolvmånaders eller livstidsberäkning, avseende förväntade kreditförluster och beräkning av ränteintäkter. Klockan tickar – dags att agera om man inte redan gjort detta IFRS9 är ingen nyhet i sig, en internationell redovisningsstandard och har använts i Sverige sedan 2005. Syftet med IFRS 9 är att tvinga fram bättre förlustreserveringar med hjälp av mer prediktiva modeller. Bedömning av förväntad kreditförlust på kontonivå. Detta har man inom bank och finans pratat intensivt om de senaste två-tre åren. Många har kommit en bra bit på väg och projekten är väldigt omfattande. För de aktörer som inte har tagit saken på allvar än, väntar ett svettigt år. Lagstiftarna har under lång tid pekat ut riktningen för hur man vill att redovisningen av risk skall se ut. Regelverken anger alltså riktningen, därför är det centralt att ha en trygg plattform att stå på som både säkrar nuläge, men möjliggör framtid! Det som står klart är att dessa regler riskerar att slå hårt på resultaten hos bank och finansbolagen. Då detta berör både kreditrisk och redovisning så finns en osäkerhet vem som äger frågan – och klockan tickar! Många talar om att bygga allt i egen regi eller väldigt enkla lösningar. Detta för ett komplext område. Utmaningen är att helt på egen hand bygga en skalbar process för som inte bara klarar de initiala kraven. Sammanfattningsvis Vi på UC jobbar med detta och bistår våra kunder med både kunskap och information kring hur man ska kunna tackla även denna förändring. Vi ser utmaningarna i ett par olika punkter: Beräkna kreditförlustreserver för nya krediter vid upplägg av nya krediter på kontonivå Månadsvis/kvartalsvis beräkna kreditförlustreserver för olika portföljer. Samt presentera dem i rapportform Ta fram interna processer som hanterar IFRS 9 med hög automatiseringsgrad utifrån uppsatt policy Allokera kritiska händelser/förändringar för att flytta krediter mellan de tre olika stegen Skapa verktyg för att kunna bevaka utveckling av processer samt utveckling av olika portföljer för att kunna justera och inte drabbas av icke förväntade förlustreserveringar Har ni byggt modellerna men inte vet hur ni ska installera dem – prata med oss! Ni kanske inte har börjat jobba med modellerna än och funderar på hur ni ska ta er vidare – vi har tankar och idéer här. Vill ni ställa frågor kring detta så kontaktar ni antingen era huvudkontaktpersoner på UC eller så kontaktar ni mig direkt så ser jag till att samordna resurserna i frågan. Vi kommer att vara ute och prata mycket om detta under våren – så hör av er snarast så sätter vi upp en tid för detta. UC kommer att supportera sina kunder på bästa möjliga sätt för att säkerställa att man är compliant efter 1/1 2018 – var så säkra!

Digitalisering är svaret

Med den teknikutveckling som sker finns det skäl att snabbt anamma digitaliseringen och de möjligheter den skapar. UCs digitala aktiebok var den första tjänsten som UC lanserade för att förenkla och trygga vardagen för Sveriges företag. UC Aktieadministration hjälper till på många sätt – för företagaren skapar den digitaliserade aktieboken en trygghet i att ingen obehörig kan ändra några uppgifter för bolaget. Aktieboken ligger tryggt förvarad digitalt hos UC och endast behörig som loggar in med Bank-ID har tillgång till dokumenten. Skulle någon göra ett försök direkt hos Bolagsverket finns en bevakning av justering av uppgifterna som gör att företagaren kan sätta stopp direkt. Andra positiva effekter är att aktieboken vid en eventuell försäljning av bolaget alltid finns tillgänglig. Just detta är ett av de största problemen som företagarna står inför vid en överlåtelse av sin verksamhet – man kan inte bevisa att man faktiskt äger bolaget. För era revisorer, redovisningskonsulter och bankkontakter kommer den digitaliserade aktieboken att vara central i det framtida arbetet med er eftersom ni på ett smidigt sätt kan visa att ni är verklig ägare (huvudman) till ert bolag. Den administrativa arbetsbördan som alla parter enligt nya tuffare EU-direktiv måste genomföra kommer på så sätt att förenklas väsentligt. En win-win-situation för alla parter.

Intryck från Fintech Stockholm 2016 - Kundstock, användarupplevelse och ekosystem

Kundstock, användarupplevelse (UX) och ekosystem är några ord jag tar med mig för framtiden! Det är inte samma hysteri som förra året, snarare en mer nykter syn på skeendet. Det råder dock ingen tvekan – utvecklingen går snabbare än någonsin. Det kommer aldrig mer gå så långsamt som idag! 2015 var budskapet ”Fintech dödar bankerna”, nu skriver vi 2016 och ser något mer nyktert på läget. Visst kämpar de traditionella bankerna med en hel del utmaningar, men samtidigt så mobiliserar man, köper in sig, blir del av Fintech. Gällande just investeringar i Fintech så har det traditionellt varit fonder, teknikinriktade investerare samt givetvis visionära entreprenörer som drivit på. Nu ser landskapet delvis ut att vara på väg att förändras. När Collector Ventures skapades så kändes det väldigt naturligt. De hade länge fokuserat på att vara just en digital bank, då handlar det om att vara med och investera i morgondagens lösningar. Men jag ser samtidigt intressanta saker kopplat till Nordea som ger sin in i supporten av teknikstartups genom nordeaaccelerator.com! Det samma när SEB köper in sig i Tink, en aktör som byggt hela sin tjänst kring PSD2. Genom detta så har SEB säkerställt att man är med i racet. Det som blir tydligt när jag lyssnar på olika aktörer från Fintech är att det inte råder någon som helst tvekan om att exempelvis PSD2 som lagstiftning kommer att förändra mycket, att teknikutvecklingen fortsätter att vara exponentiell, innebärandes att det som var omöjligt igår, faktiskt är möjligt idag. Kundstock, Användarupplevelse (UX) och Ekosystem Kundstock - Störst går först, de förutsättningar man har givet en stor kundstock är oomtvistad, frågan är bara vad man gör med sitt försprång. Kunderna blir allt tydligare i sin kravställning, medvetenheten om produkterna och prissättningen genom jämförelsehemsidor – är idag lika självklart som luft. Frågan är om man fokuserar på rätt saker när fokus allt för ofta handlar om att inifrån och ut försöka skapa lösningar med det man har idag? Detta i stället för att titta på vad kunderna önskar och behöver. Att tillfredsställa kundbehoven kan innebära att många stora behöver samarbeta nära med just Fintech bolagen som har möjlighet att lösa behovet, men saknar kundstocken. Användarupplevelse (UX) – Det handlar om användarupplevelse – alldeles oavsett vilka tjänster man tillhandahåller så är den aldrig bättre än den kundupplevelse som den ger. Punkt! Banker och finansbolag behöver titta på hela användarupplevelsen, oavsett vad befintliga system idag klarar av att leverera. Kan man inte lösa det själv – samarbeta! Detta innebär i korthet att förhålla sig till konsumentifieringen av traditionellt tänkande branscher som bank och finans, tänk gamification. Ekosystem – något som varit på tapeten några år, men som sammanfattar lite av ovan. Ekosystem handlar om hur stora aktörer med breda tjänsteportföljer går samman med mindre aktörer för att skapa användarupplevelser på den nivå som förväntas. Detta driver teknikutvecklingen väsentligt snabbare framåt, detta då spjutspetsföretag kan fokusera på detta, samtidigt som de stora bolagen drar nytta av detta genom att lyfta in dessa aktörer mot sina kundstockar för att säkerställa kundupplevelsen. Sammanfattningsvis skulle jag måla bilden av en bransch som är superspännande – såklart! I Fintechbranschen så finns alla beståndsdelar. Pengarna finns, Finansbranschen finns där, tekniken från väldigt innovativa utvecklare finns, de verkligt stora konsumentkundstockarna finns. Som aktör i detta stora Ekosystem så handlar det om att bestämma sig för vilken roll man vill ha, var man tror att man kommer till sin rätt framåt. De disruptiva aktörer som presenterade sig denna dag så som Sigmastock med sitt spännande sätt att ”robotisera” aktiehandeln för gemeneman, eller Primepilot – som fokuserar på att disrupta fondbolagen genom att digitalisera rådgivningen. Froda som med sina företagslån visar hur just användarupplevelsen och smidigheten är central. Avslutningsvis så var jag rätt imponerad av enkla.com (fd. Lånebyte.se) som ger sig på bankernas kassako – bolånen. Tjänsten är precis så smidig som den måste vara, samtidigt som den ger just den bästa, tjusigaste upplevelsen. Blir spännande att följa dessa. Avslutningsvis vill jag säga att det centrala är att sätta fart på arbetet med att ta sig an den digitalisering som snurrar på i fantastisk hastighet. Det går inte att som bank/finansbolag att stå utanför och hoppas att den går över. Då lär man bli rätt besviken. Det handlar om att dra nytta av storleken, nuvarande finansiella styrka osv. Alldeles oavsett så gäller det att agera snabbt och resolut, samtidigt vara medveten om att förändring kommer att ta tid, framförallt den interna. Men att inte göra något är inte ett alternativ, då förpassas man snabbt till historieböckerna likt Facit och andra tidigare marknadsledare.

I digitaliseringens spår förändras finansmarknaden

När allt fler bolag med stora konsumentkundstockar ger sig in i finansiering för att bygga större relation med sina kunder så är frågan vilken roll bankerna ska komma att ta framöver? För det är relativt sett samma kunder som ligger i de olika kundstockarna som den med bäst kundfokus, störst mobilitet och starkast vilja att ligga nära sin kund kommer att vinna – frågan är vem? Nya aktörer med digitalt-DNA Samtidigt som kampen om kunderna hårdnar kommer nya aktörer in med helt annan ”företagsgenetisk” uppsättning. Företag skapade med digitala-dna, utan tung legacy att hantera. Jag tänker på företag som exempelvis Klarnasom på relativt sett kort tid tagit ett enormt grepp om e-handelsmarknaden genom att vara just kundfokuserade, innovativa och drivna. Det faktum att Klarna nu avser att bli bank innebär en helt ny spelplan för kreditsverige i mina ögon. Innebär att övriga kreditaktörer måste öka takten snabbt. En annan aktör som är strikt digital är Collector Bank, som med sin innovationskraft utmanar och provocerar. De har en kraftig tillväxt och jag gissar att de kommer att växa in emot storbankerna och med sitt fokus riktat mot digitaliseringen, tilltala en yngre målgrupp. Där har de en stark position i morgondagens marknad. Data is the new oil Två andra aktörer som jag skulle vilja flagga lite extra för är Tink och Kivra som jag menar har gjort något väldigt spännande och genom sina respektive ”gratistjänster” på kort tid skapat sig rätt ansenliga kundstockar. Kunder som de nu erbjuder tjänster som ligger i anslutning till bankernas traditionella affär. I detta fall så handlar det om att de erbjuder ”sina kunder” olika former av betaltjänster. Genom hantering av dessa tjänster bör man även kunna skapa sig väldigt stora insikter om sina kunder! Kivra fokuserar på att digitalisera posten, något som är helt rätt! Beskrivningen av tjänsten är klockren och ett lysande exempel på hur digitaliseringen förändrar en marknad. ”Kivra är en tjänst där du får din post digitalt från anslutna företag och myndigheter. Hundratusentals personer i Sverige använder redan Kivra och antalet företag och myndigheter som ställer om till digital post växer snabbt. Det är gratis, säkert och dessutom bra för miljön!” Utöver att digitalisera posten så erbjuder de sina kunder att hantera deras betalningar. Kivra har skaffat sig tillstånd från FI att vara betaltjänstleverantör, en klockren add-on tjänst i mina ögon. Där kunden för sina fakturor där e-faktura inte fungerar idag, kan automatisera även detta flöde. Med över 500000 registrerade kunder så innebär detta att Kivra har en ansenlig del av konsument­marknaden i Sverige. Kunder som man sedan något drygt år tillbaka alltså erbjuder betaltjänster. För mig är detta ännu ett exempel på hur digitaliseringen kommer kunna förändra marknaden för bankerna. Kan man utvinna insikter baserat på hanteringen av all denna information? Troligen! Framtiden kommer utvisa om man kommer att göra något med detta eller ej – spännande hur som helst! Ny lagstiftning möjliggör nya tjänster Med stöd av det europeiska betaltjänstdirektivet PSD2 har en rad nya tjänster skapats. Ett spännande exempel på detta är Tink som i grunden är en budget-app. Med stöd av PSD2 lagstiftningen så skapade man en gratistjänst där man ”tankar hem sin egen kontoinformation” och med hjälp av intelligensen i appen bryter upp sina inköp/utgifter i snygga dashboards. Nu i dagarna lanserade Tink även betaltjänst för sina kunder där man kan göra överföringar mm. Ännu ett exempel på hur digitaliserade företag tar sin an och in på en marknad med nya spännande tjänster - från en helt ny vinkel. Denna gång med en Europeisk lag (PSD2) som stöd. Med alla insikter om betalmönster, inköp mm som kommer denna gratis APP att tjäna sina pengar på andra saker. I detta fall insikterna från datat på våra konton där man med sina partners kommer att leverera erbjudanden till konsumenten. Här är det tydligt att uttrycket ”data is the new oil” blir framtidens melodi. Den innebär också att bankerna faktiskt redan tappat sitt informationsövertag och möjligheterna med det nya direktivet blir synliggjort.