Rickard Andersson

Seniorkonsult

Rickard tillhör UCs konsultteam där han hjälper kunder med att optimera livstidsvärdet på sina kunder och kundstockar. Hans favorituttryck är ”Den dagen du slutar vilja utvecklas – den dagen slutar du att vara bra”. Privat är han tvåbarnspappa med djupt engagemang i barnens idrott, men även aktiv hockeyspelare själv.

Från ego till eko – de som äger ekosystemen vinner

Det snabbt ändrade fokuset från bankerna där man snabbt ställt om från att skydda ”allt som är sitt”, till att dra nytta av fintechbranschen och utvecklare för att öka hastigheten i sin transformation är superspännande. Och vad bankerna förstått är att om man delar med sig i av ekosystem man äger så har man mycket att vinna. Att Nordea tidigt tog en ledande roll i positioneringen kring Open Banking var tydligt och man har fortsatt att pumpa ut spännande nyheter kring satsningen som handlar om att öppna upp för mindre aktörer, fintechbolag, att interagera med. De i sin tur kan utveckla tjänster på Nordeas plattform, det vill säga att bli en del i Nordeas ekosystem. Bankerna, Tink och Klarna Nu senast så konstaterar jag att SEB verkligen har fått upp farten avseende open banking och deras senaste Hack Week som jag noterade i slutet på förra veckan lovar gott. Den stora succén inom Fintech och Open Banking (PSD2) måste vara Tink, som de senaste åren inte bara har landat investeringar från banker som Nordea, SEB, Nordnet och nederländska storbanken ABN Amro. Man har även knutit stora samarbeten på banksidan, där SEB, Nordea, Nordnet är spännande partners. Men jag skulle vilja lyfta samarbetet med Klarna som lite extra spännande. När Breakit i oktober förra året intervjuade Tinks grundare och vd Daniel Kjellén sa han "Det är fantastiskt kul att Tinks teknologi verkligen etablerar sig med en sådan spännvidd av kunder. Vi har Nordea, en megabank, i ena änden och Klarna, ett extremt snabbrörligt och teknikkräset bolag i andra änden". Skapa ekosystem och bli en vinnare Vad många företag nu på allvar ha börjat förstå är dels att ensam inte alltid är stark i en tid av exponentiell teknikutveckling, vilket i sig skapar stora möjligheter men också stora utmaningar. Den som sitter på de stora kundstockarna kan istället för att låsa in sina kunder, skapa hela ekosystem runt sig och sin kundstock. För så länge man har kontroll på sitt ekosystem och kan tillgodose kundernas behov av innovation och utveckling, kommer kunderna att stanna kvar i just deras ekosystem. Genom att bredda tjänsteutbudet och ha en liten del av varje transaktion säkerställer man långsiktig framgång. Bästa exemplet är Apples App Store och konkurrenten Google Play med 2 respektive 3,7 miljoner appar i sina respektive lösningar. Nu snackar vi ekosystem. Tittar vi speciellt på Apples App Store så omsatte den under 2017 nästan otänkbara 38,5 miljarder dollar. De som äger ekosystemen vinner! Rickard

En spaning kring IFRS 9 och dess påverkan på bankväsendet

Vi på UC har under en lång tid uppmärksammat IFRS 9 som en lagstiftningsförändring som på olika sätt kommer att slå rätt hårt på resultaten. Jag har gått in och tittat lite på undersökningar som riksbanken och revisorerna gjort och effekterna har trots högkonjunktur varit rätt stora. Precis som SvD skrev i en intervju med PWC i slutet av 2016 så riskerade bankerna att få kraftigt ökande kostnader.Vi har kunnat notera att storbankerna under Q1 gjort sätt stora reserveringar med hänvisning till just IFRS 9, så frågan är väl hur de mindre aktörerna klarat sig då man historiskt tagit olika delar av finansmarknaden. Så här skriver Riksbanken i en rapport om IFRS 9: Flera undersökningar har gjorts. Den uppskattade övergångseffekten på reserveringarna är en ökning på 13–25 procent. Den sammanlagda övergångseffekten av IFRS 9 på kapitalrelationerna beror främst på ökade reserveringar till följd av kraven på redovisning av förväntade kreditförluster. Samtidigt skriver revisionsjätten PWC i en rapport: I undersökningen framkom att en majoritet av banker och kreditinstitut, eller 55 procent av dessa bolag, inte har upplyst om effekterna vid övergången till IFRS 9 i Q4 rapporten för 2017. 36 procent av bolagen anger dock att övergången till IFRS 9 inte kommer att få någon väsentligt effekt på de finansiella rapporterna. Vad gäller övergångseffekten till IFRS 9 för de fyra största bankerna ligger ökningen av kreditförlustreserven mellan 8,6 – 35,0 procent.. Hur står sig de svenska banker och kreditinstitut som lämnat upplysning om effekten av övergång till IFRS 9 i en internationell jämförelse? Exempelvis anger Deutsche Bank att övergången till IFRS 9 resulterade i en ökning av kreditförlustreserven med 16 procent och att reservens storlek i relation till utlåningen uppgår till 1,22 procent. Royal Bank of Canadas kreditförlustreserv ökade med 4,35 procent vid övergång till IFRS 9 och reservens storlek gentemot utlåning uppgick till 0,7 procent. Barclays Bank skriver i sin årsredovisning för 2017 att kreditförlustreserven ökar med 58 procent och uppgår till 2 procent av total utlåning. Jämfört med de tre internationella storbankerna har de fyra största bankerna i Sverige med andra ord haft en likvärdig påverkan av övergången till IFRS 9. Stora skillnader från bank till bank Efter att ha följt IFRS9 förändringen över en ganska lång tid så kan man såklart reflektera kring de rätt olika slutsatser som aktörerna har dragit. Det verkar å ena sidan som om storbankerna har gjort en rätt stor justering redan nu, medan man kan notera att över hälften av de som svarat på enkäterna (PWC´s) svarat att de Ej sett några stora förändringar. Vad beror skillnaden på? Har Storbankerna förstått något som de mindre inte har greppat än? Eller är exponeringen så olika mellan bolagen avseende risker? En sak är klar och det är att oavsett stor justering eller ej så har detta skett i en strak hög konjunktur, så frågan är vad som händer när konjunkturen vänder. Det ska bli minst sagt intressant att följa utvecklingen! //Rickard

Stor uppslutning under Nätverksträffen

Förra veckan hade vi på UC ännu en av våra Nätverksträffar när vi samlar våra kunder inom nischbankssegmentet och andra intressenter för att prata om aktuella ämnen, presentera nuläge samt givetvis nätverka och umgås. Stort tack för uppslutningen, mycket uppskattat av oss på UC!Det blev en härlig eftermiddag/förkväll där det trots ett magiskt väder utanför totalt lockade ett 60 tal personer. Eftermiddagen inleddes med att vår försäljningschef Niklas Malmsten hälsade alla välkomna. Som första punkt vad Tambur – den nya tjänsten för digitalisering av bostadstransaktionen som UC utvecklat tillsammans med bolånebankerna och det två mäklarsamfunden. Vår affärsområdeschef Oskar Bjursten höll i denna genomgång. Som andra punkt för eftermiddagen hade vi en uppskattad dragning av Anna Hult, jurist på konsumentverket som förklarade sin syn på kommande justering konsumentkreditlagen. (Läs mer här: Räntetak och andra åtgärder på marknaden för snabblån och andra högkostnadskrediter). Efter detta fick vi en genomgång av UCs lösning för att uppnå kundkännedom (KYC) en presentation som vår produktansvarige Martin Hising höll på ett föredömligt sätt. Som sista punkt hade vi förmånen att ha en riktig storstjärna inom Kreditscore på plats. Gerard Scallan från ScorePlus, som just i skrivande stund håller en 3 dagars utbildning här hos oss för våra kunder, hade en väldigt intressant föreläsning kring scoring. Frågan som han ställde var om vi överhuvudtaget behöver ha avslagsgränser. Det avslutande minglet var nu som alltid mycket trevligt och ett tillfälle att utbyta erfarenheter, tankar och idéer. Detta samtidigt som man i många fall fick möjlighet att återse gamla vänner och tidigare kollegor. Så med detta sagt – jag är oerhört stolt och glad över att se att så många trots det magiska vädret valde att prioritera att spendera sin eftermiddag med oss. Tack för att ni kom – alltid lika kul att se er! Hälsningar Rickard

Med GDPR på plats öppnas kranarna av information via PSD2

Vi närmar oss med stormsteg 25 maj då den nya dataskyddsförordningen träder i kraft. Denna lag, som ger oss konsumenter väsentligt större möjlighet att ta kontroll över vår egen data, är en del i ett EU-direktiv kring den inre digitala marknaden (Digital Single Market). Men vad händer när kranarna av information öppnas i och med PSD2? Om GDPR skyddar oss så skapar andra delar av samma direktiv möjligheten för oss konsumenter att dela med oss av vår egen information. En av dessa lagstiftningar är PSD2 – en förändring som Fintech-bolagen sett fram emot, men som Bankerna inte i samma utsträckning kanske inte jublar över. Nu är PSD2 här Som Finansinspektionen skriver: Nu är EU:s andra betaltjänstdirektiv genomomfört i Sverige. Direktivet genomförs i Sverige i och med att ändringar i lagen om betaltjänster och Finansinspektionens nya och ändrade föreskrifter trädde i kraft den 1 maj 2018. På fi.se beskriver man PSD2 följande: Syftet förändringarna är att utveckla marknaden för elektroniska betalningar samtidigt som kravet på säkerhet och effektivitet höjs. Några av de viktigaste förändringarna rör: Höjda krav på säkerhet och incidenthantering Nya aktörer skapar förutsättningar för nya sätt att göra betalningar Nya rättigheter och skyldigheter om tillgången till information rörande betalkonton Nya rapporteringskrav gäller för alla typer av betaltjänstleverantörer. Fram tills lagstiftarna dock har fått den tekniska specifikationen på plats så kommer vi att kunna se lösningar som ser ut på samma sätt som idag, dvs. att man använder annan teknik för att ”skrapa” hem informationen. Detta kommer man kunna göra fram till september 2019, därefter bör rimligen den verkliga PSD2 lösningen att gälla. Flera aktörer doppar tårna Vi har sett en rad initiativ som baserat på kommande lag både avseende GDPR och PSD2 har tagit höjd för detta i sin utveckling. Flera aktörer doppar alltså tårna i PSD2-dammen redan innan direktivet är på plats. Några av de som var tidigt ute var Tink som med en konsumentlösning tidigt skördade framgångar, dock samtidigt som man öppet flaggade för att man via samtycke ägde rätten att disponera och sälja vidare kunddata. En annan aktör som till viss del tagit delar av Tinks koncept, men utökat det rätt rejält är Zlantar som nyligen fick in Svea Ekonomi som delägare och partner. Utöver själva kontoinformationen har man även sett till så att konsumenter kan administrera sina el- och försäkringsavtal med mera, superspännande grepp så klart! Det går inte att titta bort från Klarna. Detta då de har en helt unik position inom e-handel och dessutom själva gått och blivit bank, vilket jag tidigare nämnt. Fram tills nu har deras lösningar varit superfokuserade på sin egen kundupplevelse, men mot bakgrund av förändrad lagstiftning så uppdaterar nu Klarna sin app och vi kommer troligtvis inom kort se helt andra lösningar hos denna jätteaktör. Hur kommer bankerna hantera PSD2? PSD2 kommer så klart betyda att aktörer, med konsumentens samtycke, har rätt att hämta data från andra aktörer på ett mer strukturerat sätt, men jag har dock svårt att se att bankerna kommer att lämna ut mer än vad de måste enligt lag. Risken är att man kanske med nya tvingande lagar till och med kommer att få tillgång till mindre data? Vi får helt enkelt se. Från UCs sida följer vi detta noggrant och tittar på vilket sätt vi på bästa sätt skall kunna supportera våra kunder på olika sätt. Jag ser fram emot att följa utvecklingen i branschen och kommer löpande att rapportera kring detta. //Rickard

Trendspaning i det digitala: API:er & blockkedjor

Här kommer sista delen i min trendspaning i det digitala 2018, denna gång med fokus på två områden jag tror kommer prägla det nya året, nämligen API:er och blockkedjor. Men först skulle jag vilja beröra området digitalisering lite mer generellt. Digitalisering är ju oerhört brett och ligger i allt som vi ser runt om kring oss. Vi kommer att känna av det i förenklad och digitaliserad on-boarding av nya kunder, digitala signaturer som blir standard, även inom företagsvärlden. Kort sagt kommer mycket av det vi ser på konsumentsidan att i allt snabbare takt ta en naturlig plats inom B2B. På API sidan finns många initiativ just nu som fokuserar på att förenkla integrationen mellan system, samt skapa standardisering. Vi kommer att se detta nu när ny lagstiftning inom exempelvis PSD2 kommer att börja gälla. Dock är det fortfarande lite oklart när PSD2 verkligen kommer igång. Blockkedjor kommer förändra bank & finans Som jag var inne på i mitt tidigare inlägg blir robotiseringen ett sätt att automatisera manuella uppgifter. Att blockkedjor kommer att förändra bank- och finansindustrin är för de flesta helt klart. Lika klart är att bankerna sedan ett bra tag genom gemensamma men också en rad enskilda initiativ är inne och nosar på detta. En blockkedja för den som inte är insatt skulle förenklat kunna beskrivas som en digital och gemensam loggbok över tillgångar,dess ägare och genomförda transaktioner.Tekniken bakom är mest känd i form av kryptovalutor så som Bitcoin, men kan med fördel användas till säker registrering och verifiering av nästan alla slags transaktioner. Med blockkedjetekniken kan man även upprätta äktenskapsbevis, registrera patent med mera. Det som nu ligger närmast till hands är kontrakt, och i framtiden också troligen skuldebrev. Ett pågående projekt som Lantmäteriet driver är att via en blockkedja en digitalisering av lagfarten i samband med fastighetsköp. Storbank teamar upp med IT-jätte I december stod det exempelvis klart att Nordea blir grundande partner i konsortiet we.trade, en lösning där man tillsammans med IBM utvecklar en plattform baserad på så kallad distribuerad databasteknik (blockkedja) som ska göra inhemsk och internationell handel enklare.Enligt DI Digital så är en lansering att vänta under andra kvartalet 2018 och då ska andra banker kunna ansluta sig till den öppna plattformen. Vissa kunder hos de grundande bankerna kan få testa plattformen innan lanseringen. Nordea planerar att införa we.trade för sina kunder i hela Norden. Digitalisering sedan 70-talet För oss på UC innebär digitalisering något vi är en naturlig del. UC är grundat av bankerna för att redan i mitten på 1970-talet digitalisera den manuella kreditupplysningen för såväl företag som privatpersoner. Sedan dess har UC varit en central hub i Kreditsverige och med integrerade lösningar varit en del i de allra flesta kreditbeslut som fattats inom bank och finans genom anpassade lösningar och helt unik data. Vi fortsätter att vara den centrala partner vi alltid varit till och driver ett stort antal projekt för att förenkla för olika aktörer. På agendan nu står den nya bankgemensamma lösningen för digitala tillträden i en bostadsaffär – vi kallar den Tambur. Det är Sveriges bolånebanker tillsammans med oss och mäklarsamfunden med byråer som gått samman. Ett annat exempel är vårt initiativ för att förenkla för kreditgivare avseende kundkännedom. Här har vi på uppdrag av banker skapat en lösning för att centralt inhämta information avseende KYC, denna tjänst förenklar och digitaliserar hela processen och hjälper kunderna att bli compliant. KYC kan du läsa mer om här. Det var allt för mig och min trendspaning i det digitala 2018. Har du inte läst de andra två inläggen? Gör det! Del 1: Trendspaning i det digitala 2018: Ekosystem & samarbeten Del 2:Trendspaning i det digitala 2018: Robotisering /Rickard