Konkursnivåerna på lägre nivå – läget förblir dock osäkert och återhämtningen dröjer
Den senaste statistiken från affärs- och kreditinformationsföretaget UC visar att antalet företagskonkurser minskade med 9 procent under april jämfört med samma period föregående år. Detta kan tolkas som ett försiktigt trendbrott och tecken på återhämtning, dock är läget i svensk ekonomi fortsatt svårbedömt och konkursnivåerna ligger på höga nivåer, även antalet nystartade bolag minskade med omkring 10 procent. En noterbar minskning om 29 procent noteras inom detaljhandeln. Vidare syns en minskning av konkurser inom byggbranschen om 9 procent och inom hotell- och restaurang ser UC liknande nivåer som samma period föregående år.
Enligt färsk statistik från UC minskade antalet konkurser under april månad med totalt 9 procent i hela landet jämfört med samma period i fjol. En noterbar minskning om 29 procent noteras inom detaljhandeln. Vidare syns en minskning av konkurser inom byggbranschen om 9 procent och inom hotell- och restaurang ser UC liknande nivåer som samma period föregående år.
Indikation på försiktigt trendskifte samtidigt som läget i svensk ekonomi förblir svårbedömt
– Äntligen ser vi tecken på en återhämtning gällande antalet konkurser men det är fortfarande för tidigt att tala om ett tydligt trendskifte. Konkursnivåerna är fortsatt höga, och vi kan förvänta oss att enstaka månader fortsatt avviker från den övergripande utvecklingen. Särskilt intressant är minskningen av konkurser inom byggbranschen om 9 procent. Att rotavdraget nu höjs från 30 till 50 procent, som en del av regeringens satsningar för att stimulera ekonomin, kommer troligtvis att påverka byggbranschens konkursnivåer framåt, säger Amanda Aldestam, analytiker på UC.
Konkursökning i spåren av ekonomisk osäkerhet och återbetalning av skatteanstånd
Av de aktiebolag som under april månad gått i konkurs är det ca 7 procent som har ett utestående skatteanstånd. Deras sammanlagda anstånd uppgick i slutet av februari till omkring 93 miljoner kronor, pengar som Skatteverket nu riskerar att inte få in. Majoriteten av dessa företag var verksamma inom byggbranschen, följt av hotell- och restaurangverksamhet och detaljhandeln.
– Riksrevisionens granskning av skatteanstånd från i februari i år visar att företag som hade både låg lönsamhet och låg soliditet före pandemin tydligt var överrepresenterade bland dem som blev beviljade tillfälliga anstånd. Alltså befann sig många av de företag som nu ska betala tillbaka sina anstånd redan innan pandemin i en svag ekonomisk situation. När Skatteverket påbörjar indrivningen av de uppskjutna skattebetalningarna ökar alltså pressen på redan ansträngda företag. Det som tidigare fungerade som ett tillfälligt stöd riskerar nu att utlösa en ökning av konkurser hos företag med små marginaler och svag likviditet. Likväl har andra företag inte återhämtat sig tillräckligt för att hantera både gamla och nya betalningskrav samtidigt, något som även det kan komma att påverka konkursnivåerna framöver, säger Amanda Aldestam, analytiker på UC.
En dämpad ekonomisk stämning och osäkerhet på den svenska marknaden
Konjunkturinstitutets barometerindikator för april var i princip oförändrad och signalerar fortsatt lågkonjunktur. Hushållens förtroendeindikator sjönk ytterligare, medan näringslivet som helhet visade samma stämningsläge som föregående månad. Konjunkturinstitutet bedömer att den svenska ekonomin fortsätter vara i en lågkonjunktur under helåret 2025 som sen fortgår även det nästkommande året.
De snabba förändringarna i USA:s handelspolitik har orsakat kraftiga svängningar på de finansiella marknaderna. Det råder fortfarande stor osäkerhet kring både omfattningen och varaktigheten av tullarna, vilket försvårar en tydlig bedömning av deras effekter. Själva oförutsägbarheten blir i sig en broms för hushåll och företag som står inför viktiga ekonomiska beslut.
I mars 2025 låg Sveriges inflationstakt enligt KPI (konsumentprisindex) på 0,5 procent, vilket är en nedgång från 1,3 procent i februari. Enligt KPIF (KPI med fast ränta) var inflationstakten 2,3 procent i mars, jämfört med 2,9 procent i februari
Enlig SCB:s BNP-indikator för mars ökade Sveriges BNP med 0,6 procent i mars, säsongsrensat och jämfört med föregående månad enligt BNP-indikatorns preliminära sammanställning. För det första kvartalet som helhet var bruttonationalprodukten i princip oförändrad jämfört med föregående kvartal. Aktiviteten i svensk ekonomi ökade i mars efter nedgångar i januari och februari vilket gav en BNP för kvartalet som helhet i nivå med sista kvartalet 2024.
– Enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer uppger betydligt fler företag i april, jämfört med i mars, att det är svårt att bedöma den framtida affärsutvecklingen. Detta ligger i linje med vår observation av minskat antal nystartade företag och leder till slutsatsen att många upplever att det är osäkra tider att satsa på företagande. Det makroekonomiska läget är klart svårbedömt och osäkerheten kring Sveriges ekonomiska utveckling är påtaglig. Dock finns förutsättningar för att den inhemska efterfrågan i Sverige kan börja återhämta sig när räntesänkningarna från Riksbanken ger effekt och hushållens köpkraft förbättras. Tillväxtutsikterna för Sverige ser mer lovande ut än för många andra länder, tack vare de lägre räntorna som nu börjar påverka både hushåll och företag på ett mer påtagligt sätt. Utöver den positiva räntetrenden bidrar också en förbättrad arbetsmarknad samt en expansiv vårbudget till en mer gynnsam ekonomisk utveckling framöver, avslutar Amanda Aldestam.
Om UCs konkursstatistik
UCs konkursstatistik omfattar aktie-, handels-, och kommanditbolag samt övriga juridiska personer. Den månatliga konkursstatistiken mäts från den första till den sista dagen per månad. Om månadsskiftet sker på en helg eller röd dag kommer statistiken mätas från den första till den sista tillgängliga arbetsdagen.
| Län | Procentuell förändring april* | Procentuell förändring hittills 2025** |
|---|---|---|
| Stockholms län | -7% | -4% |
| Uppsala län | 55% | 31% |
| Södermanlands län | -13% | -10% |
| Östergötlands län | -26% | -13% |
| Jönköpings län | -36% | -6% |
| Kronobergs län | -28% | -32% |
| Kalmar län | -42% | -23% |
| Gotlands län | 0 % | -22% |
| Blekinge län | -25% | 3% |
| Skåne län | -20% | -4% |
| Hallands län | 4% | 15% |
| Västra Götalands län | -5% | 3% |
| Värmlands län | -33% | -31% |
| Örebro län | -29% | 26% |
| Västmanlands län | -45% | -23% |
| Dalarnas län | 86% | -16% |
| Gävleborgs län | -41% | -11% |
| Västernorrlands län | 0 % | -2% |
| Jämtlands län | -43% | -39% |
| Västerbottens län | 122% | -16% |
| Norrbottens län | -14% | -16% |
| Sverige | -9% | -4% |
* procentuell förändring jämfört med samma månad föregående år
** procentuell förändring jämfört med samma antal månader föregående år
UCs konkursstatistik omfattar aktiebolag, handels- och kommanditbolag, enskilda firmor samt övriga juridiska personer.
